Obegripligt regelverk stoppar Degiro

Alla svenska kunder som har ett investeringssparkonto, ISK, hos Degiro kommer tillsvidare tvingas betala 30 procent i källskatt (eller kapitalskatt om man så vill) på utdelningar och räntekuponger från svenska bolag. Därmed är en av de viktigaste drivkrafterna för investeringssparkontonas snabba framväxt eliminerad från Degiros erbjudande. En viktig förklaring till Degiros tillväxt på den svenska marknaden går förlorad. Det kommer få konsekvenser för kostnaden för aktiesparandet i Sverige. 

Beskedet från lågprismäklaren Degiro är ett hårt slag mot deras svenska kunder, men framförallt ett farthinder för fortsatt press på courtagepriserna för privatmarknadskunder. Degiro har ett mycket vässat och attraktivt kunderbjudande där en volymoberoende prissättning är en viktigt del. Kostnadsmässigt, i synnerhet sett över tiden, är Degiro klart bättre än i princip alla andra privatkundsmäklare i Sverige. 

Vinnare på beskedet är de dyra nätbjässarna Avanza och Nordnet där företagsledningarna förmodligen ler i mjugg och gnuggar händerna. Dels kan de få nya kunder, dels minskar den press på courtaget som Degiros intåg i Sverige för några år sedan inneburit. Duons krångliga och kostnadsdrivande courtagemodeller gynnar enbart bolagens aktieägare och ledning. 

Förklaringen till beskedet från lågprismäklaren är att Degiro inte är svenskt. Det holländska bolaget har försökt att få rätsida på problemet allt sedan Degiro lanserade ISK-konto. Hittills har nätmäklaren löst skatteproblematiken för sina svenska ISK-kunder genom att ersätta kunderna på “icke-bindande” basis så att ingen betalt svensk kapitalskatt. 

Denna lösning var redan från början tänkt som temporär tills ett korrekt upplägg var på plats, men nu tas det bort eftersom Degiro inte lyckats få rätt att lansera ISK-konton enligt de svenska regelverket. Motpart har varit Skatteverket. Företagsledningen bedömer det som osannolikt att nå en lösning på problemet i närtid och därför avslutas det nuvarande kompensationssystemet. 

Degiros stora svårigheter med regelverket kring ISK visar att det finns en hel del för svenska och europeiska politiker och myndigheter att fundera över när det gäller konkurrenssituationen för finansiella produkter. Som konsument är det svårt att förstå varför regelverket förhindrar konkurrens som kommer utifrån. Den svenska marknaden för finansiella transaktioner är starkt koncentrerad och skulle må bra av ökad konkurrens.  

Politiken och konkurrensvårdande myndigheter bör driva på för att få till en förändring av regelverket för att möjliggöra för utländska bolag att bedriva verksamhet i Sverige på samma villkor som svenska bolag.