"Obalanserad jobbpolitik från de rödgröna"

De rödgröna säger sig snabbt vilja sätta igång och skapa 100 000 fler jobb samt öka praktikmöjligheterna och antalet utbildningsplatser.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Makro varje vecka via e-post.

”Vi vill investera i det som bygger Sverige starkt inför framtiden. Vi vill investera i nya företag, i ökad konkurrenskraft, i nya bostäder, i hållbar infrastruktur, i klimatomställning och välfärd. Vi vill ge unga chansen att bidra till Sveriges framtid”, skriver de i sin ”regeringsplattform” för 2011-2014, som presenterades på tisdagen.

Henrik Jordahl, nationalekonomisk docent vid IFN, anser dock att det rödgröna förslaget är obalanserat och att inte mycket nytt framkom under tisdagen, jämfört med vårbudgetmotionen i maj.

— Oppositionen vill satsa på att bygga ut en redan stor offentlig sektor. Under lågkonjunkturen är det dock inom privat sektor som sysselsättningen har minskat, främst inom industrin, förklarar Henrik Jordahl.

De rödgröna vill skapa jobb i offentlig sektor, särskilt öka antalet jobbtillfällen i vård, skola och omsorg, genom att ge kommunerna bidrag från staten. Risken är dock att kommunerna inte använder reurserna på det sätt som staten vill, i och med det kommunala självstyret.

– Risken är att kommunerna anställer ”fel”, så de rödgrönas politik kommer förmodligen inte att fungera. Forskning visar på att utökat statsbidrag enbart ger signifikant sysselsättningsökning inom en grupp, central kommunadministration, säger Henrik Jordahl.

Han ifrågasätter även satsningen på utbildning, som enligt honom är en reprisering på det ”kunskapslyft” som Göran Perssons tidigare S-regering satsade stort på.

– Det är i och för sig inte något fel på att satsa på utbildning som ett led i strukturomvandling. Men kritik har framförts mot att detta inte är ett kostandseffektivt sätt att uppnå detta, säger Henrik Jordahl.

Nationalekonomen anser att den stora skillnaden mellan alliansens jobbpolitik och de rödgrönas dito ligger i synen på a-kassa samt om arbetstagare ska ha lägre skatt än bidragstagare eller ej.

De rödgröna planerar att avsätta 15 miljarder till att utjämna ”skatteskillnaden” mellan exempelvis pensionärer och dem som arbetar.

– Det är en skarp skillnad mot den nuvarande regeringens politik att vilja beskatta bidrag med samma skattenivå som förvärvsinkomst. De rödgröna vill utvidga jobbskatteavdraget så det även gäller för bidragstagare, säger Henrik Jordahl.

De rödgröna skriver att de vill verka för en sänkt kostnad för medlemskap och höjt tak och ersättning i a-kassan.

– Ett höjt tak i a-kasseersättnignen ger en högre arbetslöshet då det skulle löna sig sämre att jobba, förklarar Henrik Jordahl.

Andreas Bergh, välfärdsforskare på Ratio och IFN fyller i:

– Alliansens politik består av piska (mindre generösa socialförsäkringar) och morot (jobbskatteavdrag) och effekten blir ökade klyftor, med oppositionens språkbruk, eller att det lönar sig bättre att arbeta, med alliansens språkbruk.

På lång sikt kan dock effekten bli den rakt motsatta:

– Om politiken fungerar som avsett, exempelvis genom att många börjar arbeta istället för att ha sjukersättning, kan den långsiktiga effekten vara att klyftorna minskar. Det är dock lite för tidigt för att utvärdera detta, och finanskrisen försvårar utvärderingen rejält, säger Andreas Bergh som påpelar att erfarenheter från andra länder talar för att regeringens politik bör ha viss effekt.