Konsumentutlåningen i USA kan öka med 1 000 miljarder dollar till följd av ett nytt krispaket från landets regering och centralbank, lanserat på tisdagen.
Nytt krispaket sjösatt i USA


Planeringen för programmet har pågått sedan november.
New Yorks regionala centralbankskontor kommer vara motorn bakom programmet, som fått namnet Talf.
Upp till 200 miljarder dollar kommer att lånas ut till finansinstitut mot att centralbanken får säkerheter i form av billån, konsumentkrediter, studentlån och lån till småföretagare med högsta kreditbetyg.
Potentiellt beräknas de 200 miljarderna kunna ge en ökad utlåningskapacitet på 1 000 miljarder dollar beroende på vilka nya lån finansinstituten väljer att ägna sig åt.
Med åtgärden hoppas centralbanken, Federal Reserve, att kunna öppna upp den stelfrusna marknaden för konsumentkrediter igen, en marknad som kollapsade i oktober i fjol, vilket gjort det svårt att i USA få ett reguljärt billån sedan i höstas.
I april ska programmet utökas till att även inkludera lån mot säkerheter i maskiner, tung utrustning, leasingavtal och jordbrukslån.
Samtidigt slog USA:s president Barack Obama fast att han i dagsläget inte ser några tecken på förbättringar i USA:s ekonomi.
– Den ekonomiska utvecklingen under fjolårets fjärde kvartal var den värsta på över 25 år. Och ärligt talat, årets första kvartal ser inte ut att ha något bättre att erbjuda, sade han i samband med en pressträff i Washington.
Han trodde att Talf-programmet kan bli en avgörande pusselbit på vägen mot en återhämtning.
– Det kommer att hjälpa till att låsa upp kreditmarknaderna, vilket är en absolut nödvändighet för en ekonomisk återhämtning, sade Obama.
USA:s ekonomi krympte med 6,2 procent på årsbasis under fjolårets fjärde kvartal, en siffra som spätt på finansoron och tryckt tillbaka börserna på Wall Street till de lägsta nivåerna på tolv år.
Centralbankschefen Ben Bernanke levererar samtidigt en dyster prognos för de amerikanska statsfinanserna. Men han tillägger att de ovanligt stora underskotten i budgeten är oundvikliga på kort sikt om man vill få igång ekonomin igen.
– Alternativet vore en förlängd episod med ekonomisk stagnation som inte bara skulle bidra till en fortsatt försämring av statsfinanserna, men som också skulle medföra lägre produktion, lägre sysselsättning och lägre inkomster under en utdragen period, sade han i en utfrågning inför senatens budgetutskott.




