Artikel-6256020f85216

1.EU-kommissionen skall i en rapport den 6 oktober göra en bedömning om Turkiet bör få ett datum att starta förhandlingar om EU-medlemskap; det formella beslutet fattas av EU:s stats- och regeringschefer på toppmötet i Bryssel den 17 december

2.För att få inleda förhandlingar måste ett kandidatland uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna:

2.1.Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. (Det politiska kriteriet.)

2.2.En fungerande marknadsekonomi med förmåga att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. (Det ekonomiska kriteriet.)

2.3.Förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer av medlemskapet inklusive en anslutning till målen med den politiska, ekonomiska och monetära unionen. (Det administrativa kriteriet)

3.Turkiet ansökte om medlemskap i dåvarande EG 1987 men av såväl politiska, ekonomiska som sociala skäl ansågs landet då inte moget; bland annat p.g.a. bristande respekt för mänskliga rättigheter, bristande skydd av minoriteter och problemet med det delade Cypern

4.1997 presenterades en strategi för Turkiets anslutning till EU baserad på ett fördjupat samarbetet mellan EU och Turkiet, och vid EU-toppmötet i Helsingfors 1999 beslöts att Turkiet skulle betraktas som ett kandidatland, dock fortfarande ej moget att inleda förhandlingar, vilket man nu alltså ånyo skall ta ställning till

5.Turkiet är en sekulär demokrati styrd av en flerpartiriksdag som väljs vart femte år. Landet är medlem av bland annat Nato (sedan 1952), Europarådet och har en tullunion med EU sedan 1996. 99 procent av landets befolkning är muslimer. Av dess yta ligger 3 procent inom det geografiska Europa och landet gränsar bland annat till Syrien, Iran och Irak

6.Dess BNP per Capita är enbart 29 procent av det utvidgade EU:s (25 medlemmar) och utgör enbart 53 procent av de tio länder som blev medlemmar 2004 (2003 års siffror). En tredjedel av landets befolkning livnär sig på jordbruk

7.Turkiet skulle med sina 71 miljoner innevånare bli EU:s näst största land efter Tyskland, men redan år 2015 skulle länderna ha lika många invånare och 2025 skulle Turkiet ha nio miljoner fler (UN Population Division). Detta skulle ge landet den tyngsta rösten inom EU och det skulle utgöra det största nationella blocket i EU-parlamentet; dock enbart som ett utav 28–30 länder, med 15 procent av den totala EU-befolkningen

8.Martti Ahtisaari, Finlands före detta president och ordförande i the Independent Commission on Turkey, påpekar i DN den 8 september att förhandlingar med Turkiet blir långvariga och medlemskap inte blir aktuellt före 2015, att EU:s utgiftstak kommer att förhindra en kostnadsexplosion, och att turkiska arbetare skulle antagligen inte tillåtas att flytta fritt inom EU förrän 2025. Han noterar vidare att Turkiet i decennier varit en ansvarsfull medlem i en rad europeiska institutioner; ”Det finns ingen anledning att förvänta sig att man skulle bete sig annorlunda inom EU”

9.Frågan är dock ingalunda okontroversiell på högsta politiska nivå. Medan Tyskland, Storbritannien och Frankrike anses vara för att inleda förhandlingar, hävdar EU-kommissionens nye ordförande José Manuel Barroso (DN 22 sept.) att Turkiet inte uppfyller kraven för att inleda medlemsförhandlingar. Även ett flertal av de nuvarande kommissionärerna är öppet skeptiska; bland andra Frits Bolkestein, med ansvar för den inre marknaden, och Franz Fischler, med ansvar för jordbrukspolitiken. De hänvisar bl.a. till folkviljan, den ekonomiska kostnaden, den politiska risken och “Islamifiering” av EU

10.Ett lands religion är inte ett kriterium för eventuellt EU-medlemskap

Källor: The Economist, Financial Times, The Independent Commission on Turkey, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Utrikespolitiska Institutet, www.europa.eu.int, www.riksdagen.se