Nya trender inom due diligence

Robert Sevenius har tidigare skrivit flera böcker och artiklar inom företagsförvärv, bolagsstyrning, företagsbesiktning samt finans- och börsrätt. Sist ut är en handbok, tillika lärobok, som bär titeln Due Diligence.

Varför behövs en bok när det finns så mycket know-how i stora organisationer?

– Det finns stor know-how i de större byråerna i storstäderna, men det är en bred företeelse som är relevant för hela landet och för mindre organisationer. Dessutom är företagsbesiktning viktigt för andra professioner än advokater och revisorer bland annat management, teknik, it- och miljökonsulter, säger Robert Sevenius som förklarar att han även vill föra in det svenska perspektivet eftersom mycket av den kunskap som finns har plockats in från USA och England.

Det skiljer sig lite från svensk avtalsrätt och aktiebolagsrätt, menar Sevenius, som påpekar att företagsbesiktningen måste anpassas till svenska förhållanden.

Riktar sig boken enbart till praktiker?

– Från början tänkte jag det mer som en handbok men när jag börjat skriva den insåg jag att den även riktar sig mot högskolor och universitet. Den är lika mycket lärobok som handbok.

Vad är aktuellt på området just nu?

– Behovet av due diligence växer. Speciellt i svårare tider. Vi ser alla skandaler som dyker upp, exempelvis Vattenfall, och då inser man att det är svårt att veta vem man gör affärer med. Det är viktigt att se vad som ligger bakom företaget som man gör transaktion med.

Det utvecklas alltid nya former av due diligence, beroende på trender och andra aspekter i näringslivet. Nu är det mycket CSR-frågor som är i fokus. Andra frågor är så kallade Third party integrity-frågor: hur ser företagets relationer med omvärlden ut och vilken typ av riskhantering har bolaget.

– Sedan är också personfrågor allt viktigare, som i Telia Sonera-affären, man måste undersöka vilka det är som man faktiskt gör affärer med, säger Robert Sevenius.

Han är både jurist och ekonom. Med bakgrund på PwC och KPMG har han varit såväl finansiell som juridisk rådgivare vid due diligence. Vad som är på gång inom företagsbesiktning i dag är framför allt organisationsfrågor. Det har visat sig att det verkligt svåra är just organisation och personal när man slår ihop företag.

– I dagsläget gör man inte så djupa undersökningar kring företagskultur men det kommer.

Känns som att det lätt blir luddigt?

– För all företagsbesiktning måste egentligen utvecklas en form av standard eller norm att jämföra mot, den kan vara affärsmässig eller formell. Inom CSR, ser vi till exempel att det utvecklas vissa standarder och koder som rör miljö och mänskliga rättigheter. Vad gäller organisationsfrågor är det svårare.

Vad ska man vara då, sociolog?

– Ja, kanske det. Gruppsykolog eller organisationssociolog. För det handlar om hur förändringsbenägen en organisation är. I en transaktion talar man om ”me-issues”: sådant som rör mig: min lön, min anställningsform, var kommer jag att jobba och vem blir min närmast chef? Sådana frågor är bra om man kan fånga upp redan under besiktningsprocessen: Vilka nyckelpersoner finns och hur kommer de att reagera på att bli uppköpta.

Robert Sevenius har inte fokuserat så mycket på de olika formerna av due diligence utan snarare om processen och verktygen som är gemensamma för all besiktning, en slags verktygslåda som kan användas oavsett vilken profession man tillhör, det ska inte spela någon roll om man är ingenjör eller jurist.

Om du tittar på Nuon-affären, kan du se saker som brast i genomförandet av besiktningen?

– Mycket har man redan sagt i media. Det gjordes tydligen en rigorös due diligence men man kanske inte nått ända fram i den rent kommersiella besiktningen, det som slår mest på värdet i affären. Egentligen borde industriella köpare vara bättre på att se till de kommersiella faktorerna eftersom de kan utgå från branschkunskap. Det är fel att tro att man gjort hemläxan ordentligt bara för att man köpt en finansiell och legal besiktningsrapport.