Nya skattechefen vill påverka lagen mer

– Jag kommer kanske att påverka skattelagstiftningen lite mer än min företrädare Mats Sjöstrand, eftersom jag kommer från lagstiftningsarbetet, sade Ingemar Hansson, generaldirektör på Skatteverket sedan februari, efter att ha presenterat verkets uppgifter och visioner för ett 100-tal skattejurister och liknande på onsdagen.

Sådan påverkan görs i form av hemställan till regeringen, och för det mesta – i 70-80 procent av fallen – går det enligt Hansson Skatteverkets väg, även om det kan ta ett tag.

– Och det måste smygas in på lämpligt ställe i en proposition så det inte orsakar alltför mycket uppståndelse, enligt Hansson, som säger att Skatteverket gör sina hemställan (obs, det heter så i bestämd form plural) för att förenkla och effektivisera skatteregelverket.

Annars genomsyrades Hanssons presentation av ledorden ”Rätt från början”, och utgjorde därmed ingen förändring från företrädarens linje. Den powerpointbild som rubricerats ”Vår vision” innehölll texten ”Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”.

Som exempel på folk som inte vill det nämnde generaldirektören diverse byggunderleverantörer, vissa medborgare med bankkonton i Schweiz, samt grova och organiserade brottslingar, och drog för att visa hur Skatteverkets samverkan med polisen kan fälla dessa en parallell till 30-talets Chicago:

– Det enda som gick att bevisa mot Al Capone var hans skattebrott.

Under den frågestund som följde på presentationen, ordförd av Mannheimer Swartlings skatteexpert Peter Nordquist, frågade Anitha Bondestam om den ”Min Sida”-funktion som Hansson pratade om skulle finnas så småningom på Skatteverkets hemsida skulle innehålla även eventuella tvister mellan sidinnehavaren och Skatteverket (Bondestam är Kammarrättsdomare). Jo, det var eftersträvansvärt, sade Hansson. Och: i ordväxlingen dem emellan kom det fram att Anitha Bondestam, före detta chef för Datainspektionen, inte har e-legitimation.

Största skrattet, ett av skattekonsulten Margaretha Leijonhufvud med en syrlig finlandssvensk kommentar anfört hånskratt, uppstod när Ingemar Hansson på en kritisk fråga om skatteprocesser och överklagade skattebeslut sade att Skatteverket i tveksamma fall hellre friar än fäller.

Leijonhufvud slog sedan fast att Skatteverkets unga och publicitetshungriga handläggare alltid går på den som har mest att förlora när något ska prövas, i stället för att ta sig an något liknande fall med någon som har mindre att förlora.

En annan åhörare klagade på läckor från handläggare till pressen, särskilt ”den dumma tidningen Dagens Industri”, som enligt honom rapporterar så fort någon handläggare läcker något om någon känd misstänkt skattebrottsling, men inte rapporterar när han sedan frikänns.

– Vi kan på grund av meddelarskyddet inte efterforska och straffa läckor, men däremot kan vi vara tydliga med att det inte är okej, sade Ingemar Hansson om detta.

Elias Melki, svensklibanes och städentreprenör som vunnit mot Skatteverket i tings- och länsrätt enligt en Realtid.se-artikel, frågade om Skatteverket gör fel. Hansson svarade att med 10.500 anställda är det klart att fel uppstår ibland, och Melki – som anklagades för att ha undanhållit sju miljoner kronor – frågade vidare vad som i så fall händer, särskilt om skadan för den drabbade är större än det han tilldöms i skadestånd. Hansson förklarade att det är en fråga för riksdag och regering att besluta om följderna för Skatteverket.

En av de sista frågorna gällde huruvida någon ändring ska ske i att det är samma handläggare som utför överprövningar, något som enligt frågeställaren alltid bara leder till en stämpel om att ”inget nytt har tillkommit”. Detta vederlades dock av Skatteverkets i publiken närvarande rättschef Björne Sjökvist, som sade att omkring en tredjedel av besluten ändras.

Till sist rundade Peter Nordquist av med att på skattevitsigt vis konstatera att tiden var ”utmätt”: klockan närmade sig 14.