Nya skärmar kan slå ut LCD

NEW YORK Dagens LCD-skärmar börjar med vitt ljus som sedan filtreras till olika färger, vilket också betyder att man offrar en massa ljus för att få de färger man vill ha. De flesta av dagens LCD-skärmar är aktivmatris-skärmar, vilket betyder att de har ett mycket fint nätverk av transistorer inbyggda. Varje bildpunkt, eller pixel, har en transistor som styr de filter som antingen helt blockerar ljuset (en svart pixel) eller släpper igenom färgerna rött, grönt eller blått. Tekniken har utvecklats mycket starkt sedan den först dök upp i avancerade portföljdatorer på 1990-talet, men lider fortfarande av att den är dyr att tillverka och konsumerar mycket energi.

– Vi har en mycket mer effektiv bildskärmsteknik än både LCD och OLED (dvs skärmar baserade på organiska lysdioder), säger företagets president Reed Killion.

Han ombads år 2001 av Compaq att titta på tekniken, men det var i samma veva som Hewlett-Packard köpte dataföretaget. Killion blev emellertid så imponerad av tekniken att han kom ombord och hjälpte uppfinnarna att sätta ihop en affärsplan och dra igång ett företag kring något som då bara var en powerpoint-presentation. Uni-Pixel drog in nästan 100 miljoner kronor i en första finansiering och håller nu på att knyta till sig utvecklingspartners och strategiska finansiärer. Man har också lyckats rekrytera Carl Yankowski som ny vd. Han har tidigare bland annat varit vd för handdatorpionjären Palm och varit president för Sony Electronics i USA.

Uni-Pixels teknik består bland annat av ett lager av extremt små slutare som kan öppnas och slutas i ett snabbt och varierande tempo. (På expertspråk talar man om TMOS – Time Multiplexed Optical Shutter – vilket är en variant av MEMS – Micro Electronic Mechanical System.)

– Uni-Pixels TMOS är en av de potentiellt mest omskakande teknologier jag sett under hela min karriär, säger Carl Yankowski och tillägger att han tror att tekniken kan bli nästa generations plattform för alla slags bildskärmar.

Istället steg för steg filtrera bort det mesta av skärmens ljus använde Uni-Pixel en rad lysdioder (LEDs) för att fylla skärmens bottenplan med en färg åt gången. Ovanpå denna ”ljuslåda” ligger ett skikt med mikroskopiskt stora optiska slutare över varje pixel. Dessa slutare kan öppnas och slutas för att släppa ut en viss mängd av den färg som för ögonblicket fyllt ”ljuslådan” under. Genom att variera den tid då en röd, grön eller blå LED är tänd kan man variera intensiteten i färgen. Den som vill ha en aning om vad den sekventiella färgtekniken lovar kan jämföra med DLP-tekniken för projektions-tv-apparater.

Uni-Pixels teknik är dock långt enklare, vilket kan göra det möjligt att masstillverka bildskärmar i en process som påminner om hur man trycker dagstidningar. Raj B Apte tror att en fabrik som inte är alltför stor i princip skulle kunna spotta fram fler bildskärmar än alla andra bildskrämsfabriker tillsammans.

Det finns fortfarande en rad tekniska och finansiella utmaningar för det lilla företaget i Woodlands norr om Houston, vars skapelsetroende forskningschef Martin G Selbrede uppfunnit en radikalt ny typ av bildskärmar. De jobbar just nu tillsammans med Xerox PARC på en prototyp med 120 gånger 160 pixel, men den ännu enklare prototyp de själva tagit fram har redan vunnit dem många nya vänner, inklusive Lockheed Martin som är intresserad av militära applikationer. Reed Killion säger att företagets mål är att tillverka visas nyckelkomponenter och sedan licensera tekniken.

På sikt hoppas företaget kunna styra bildskärmarna med hjälp av elektriska signaler från kanterna enbart, men har tills vidare valt att använda aktivmatriser. Det var därför man vände sig till Xerox PARC som har stort kunnande på detta område.

– Jag är inte anställd av Uni-Pixel men finner tekniken extremt intressant, säger Raj B Apte, som är projektledare för samarbetet. Här på PARC kan vi utvekla aktivmatris-system (backplanes) och får ofta förfrågningar om att hjälpa till. Vi tackar för det mesta nej, men det här var en alldeles för intressant teknik för att vi skulle kunna ignorera den, säger han.

Hans Sandberg

korrespondent New York

[email protected]