Nya regler hotar banker och advokater

Det skulle kunna leda till ökat fokus på arvodesnivåerna hos aktieägare till företag som betalar dessa arvoden, och därmed till krav på att de måste hållas nere.

I första hand är de nya reglerna på gång att införas i USA och Storbritannien med start i juli nästa år, men förslag finns även på att de ska införas i EU och därmed Sverige.

– Svenska advokatbyråer riskerar enligt min mening inte att drabbas negativt, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

– De arvoden som svenska advokater betingar sig vid transaktioner, är i jämförelse med de vad de engelska advokatbyråerna tar betalt lågt, säger hon.

Legal Week skriver att den här typen av arvoden ofta uppgår till tiotals miljoner kronor, och kommer nu att utsättas för större granskning från aktieägarna när informationen blir tydligare.

Småaktieägarnas intresseorganisation Aktiespararna välkomnar de nya reglerna.

– Om det här kommer till Sverige, kommer vi att förespråka att de nya reglerna införs även här, säger Peter Challis som har hand om intressebevakning och utredningar hos Aktiespararna.

Han har inte hört talas om att de nya reglerna är på gång, men nämner att det redan i dag finns krav på särredovisning av arvoden till revisorer som även agerar konsulter utöver sitt vanliga revisorsuppdrag.

Challis vågar inte bedöma om arvodena kommer att minska om reglerna införs.

– Men det verkar klart som att investmentbankerna har en lönsam verksamhet. Det är väl känt att de tar väldigt bra betalt. De har väldigt höga arvoden och tjänar mycket på sin rådgivning.

Challis hänvisar till att arvodesnivåerna har särredovisats när svenska staten sålt ut företag.

– Då har vi sett att det är stora summor som gått till investmentbankernas kassor. Om man sedan kan säga att det varit för högt är en annan fråga, men man kan konstatera att de tjänar väldigt stora pengar.

Kanske orsaken är att aktieägarna tidigare inte känt till hur höga arvodena är?

– Där kan du ha en poäng. I det perspektivet är det för aktieägarnas del en klar fördel att arvodena särredovisas. Det är klart bättre.

Anne Ramberg på Advokatsamfundet bedömer att de nya reglerna ”med sannolikhet” också kommer att omfatta svenska advokater som medverkar, inte bara i internationella transaktioner, utan på sikt också nationella transaktioner. Oberoende om det föreligger formell skyldighet att följa regelverket kommer det på sikt att få genomslag.

– USA och England är stora jurisdiktioner och helt avgörande finansiella centra. Därför sätter de agendan.

Hon hävdar att regleringen givetvis kan komma att påverka prissättningen och arvodenas storlek.

– Det är stor skillnad om kostnaden kan avläsas direkt mot resultaten i jämfförelse med att kostnaden aktiveras och skrivs av.

Jan Bjuvberg som är lektor i finansrätt vid Juridicum på Stockholms Universitet fyller i.

– Jag vet inte vad den här regeln har för rättslig grund, men om det är en ny eller ändrad redovisningsstandard som International Accounting Standards Board (IASB) ska ge ut så kan den komma att påverka svenska bolag.

– Åtminstone när det gäller koncernredovisning, men kanske inte när det gäller redovisning för ett enskilt bolag, tillägger han.

Enligt Bjuvberg finns det emellertid också EG-rättsliga aspekter på det här som måste beaktas.

– Det är inte säkert att standarden kommer att gälla i England eller i EU i övrigt. EU har visserligen antagit de övervägande delarna av IASB:s normpaket, men för att nya eller ändrade regler ska bli aktuella så måste EU acceptera dessa ändringar och det kan jag inte svara på om de kommer att göra.

Han vet inte om man kan göra på det här sättet i Sverige enligt nu gällande regler, det vill säga kostnadsföra de här utgifterna som en del av anskaffningsvärdet för det köpta företaget.

– Om man köper ett bolag har man ofta utgifter för advokater, rådgivare och investmentbanker och så vidare. Och då är frågan om detta är en kostnad som ska dras av direkt eller om det är en kostnad som ska räknas in som en del av anskaffningsvärdet för aktierna. Det får betydelse eftersom det blir dyrare för företagen om de måste redovisa detta som kostnad direkt. De betalar lika mycket ut men de kostnadsför det direkt istället för att kostnadsföra det över tid.

– Koncernmässigt kan det kanske skrivas av som goodwill men i ett aktiebolag i Sverige kan man nog inte skriva av det över huvudtaget eftersom utgiften troligen ses som en del av anskaffningsvärdet för aktierna i det förvärvade bolaget och den skriver man inte av. Det är ganska komplicerade frågor det här.

Investmentbanken Carnegie är en av de största finansiella rådgivarna vid företagsköp.

– Jag känner inte till det här, och har inte satt mig in i det, säger Carnegies informationschef Andreas Koch.

Helene Rothstein

08-545 87 136

Ian Hammar

08-545 87 151