Nya larmsignaler för Island

Merrill Lynch varnar för att Kaupthing, Islandsbanki och Landsbanki inte kommer att kunna betala av sina skulder. Allt för vidlyftiga uppköp i Storbritannien och Skandinavien har lett till en tyngande skuldbörda. De tre bankerna kommer enligt Merrill Lynch behöva betala tillbaka 17,6 miljarder dollar inom två år.

”Vi har bara sett början på de isländska bankernas problem”, skriver Merrill Lynch i sin rapport.

De isländska storbankerna och en rad investmentbolag har på senare år gjort förvånansvärt stora uppköp i Norden och Storbritannien. I Storbritannien har investmentbolaget Baugur köpt flera mat- och klädkedjor. I Köpenhamn äger Baugur de stora varuhusen Illum och Magasine de Nord. Kaupthing gick med buller och brak in på finansmarknaden i Stockholm för några år sedan genom att köpa fondkommissionen JP Nordiska. Carnegie ägs till 20 procent av Landsbanki. Investmentbanken Burdaras gick in i Skandia och öppnade vägen för Old Mutuals övertagande. Burdaras har även stora innehav i Cherryföretagen, Intrum Justitia, Scribona och Fly Me.

Att ett land med enbart 300.000 invånare så snabbt kunnat expandera på utländska marknader har förbryllat många.

Hubert Fromlet på Föreningssparbanken anser att den isländska finansmarknaden vuxit allt för fort och att det därför är motiverat med varningssignaler från kreditinstituten.

– När en finansmarknad växer så kraftigt kommer det förr eller senare en baksmälla, säger han till Realtid.se.

Skulle en finanskrasch vara förestående anser inte Hubert Fromlet att den får någon större inverkan på den svenska ekonomin trots alla isländska investeringar i Sverige. Det enda som kan hända är att de berörda bolagen i Sverige får nya ägare, tror Fromlet

På grund av att isländska banker är beroende av kortfristiga lån är det tveksamt om man kan räkna med en mjuklandning av den rådande högkonjunkturen i landet, skriver den isländska tidningen Morgunbladid. Med tanke på den risken borde isländska banker snarare jämföras med banker i utvecklingsekonomier än andra europeiska, enligt Tidningen.

Hubert Fromlet vill inte hålla med om detta eftersom han anser att Island trots allt är ett I-land och inte kan jämföras med utvecklingsekonomier.

Island har den kraftigaste tillväxten i Norden, Europas lägsta arbetslöshet och en inflation på 4,1 procent. Under 2005 svällde bytebalansunderskottet till 15 procent av BNP. Det stora budgetunderskottet kan bland annat förklaras av stora infrastrukturprojekt i landet. ”Det är uppenbart att Islands ekonomi hålls flytande med hjälp av stora lån och att den ständigt är i behov av att dra in nytt kapital för att hålla uppe tillväxten”, skriver Bloomberg.

Den isländska reporäntan är uppe i 10,75 procent, vilket tyder på att centralbanken drar i nödbromsen. Frågan är bara om den inte borde ha gjort det långt tidigare för att kyla av den överhettade ekonomin.