Ny start för NGM

Det visar intervjuer som Realtid.se haft med finansinspektionens chefsjurist Joakim Schaaf och NGM:s nye vd Björn Wallin.

Med nya huvudägare, ny styrelse och ledning för NGM, är de viktigaste pusselbitarna på plats för att en ny lösning ska komma till stånd.

Nu återstår för finansinspektionen att godkänna förändringarna, och skicka en rekommendation till Länsrätten där ärendet hamnat efter NGM:s överklagande av det indragna tillståndet.

Utgångspunkten är att inspektionen blir klar med sin granskning denna vecka, och Länsrätten väntas kort därefter fatta sitt beslut i enlighet med inspektionens rekommendation.

Nye vd:n Björn Wallin skissar i nästa steg på en internationell expansion för NGM, som med sin svenska infrastruktur som bas även kan tillhandahålla börshandel för små- och medelstora företag i övriga Europa.

Målet är att integrera börsverksamheten med corporate finance-tjänster för att hjälpa företag att bli börsnoterade, och aktiemäkleri med låga kostnader för att attrahera stora mängder investerare att bli kunder som handlar aktier direkt hos NGM.

Ett riktmärke är att NGM ska kunna ha 1 miljon investerare som direkta kunder, som kan handla så mycket de vill för en fast ”abonnemangsavgift” på 75 kronor i månaden. Det innebär intäkter på 1 miljard kronor per år.

Och med NGM:s ”egna” börsnoterade små- och medelstora bolag som grund, ska NGM:s 1 miljon kunder även kunna handla storföretag som Ericsson via NGM vilket ska ingå i abonnemangsavgiften.

NGM:s egen aktie är börsnoterad på NGM, och har fallit stadigt från 2,50-3 kronor i början av år 2007 till en botten på 10 öre nyligen, men en viss återhämtning har skett på sistone till 40 öre i slutet på förra veckan.

Hela NGM värderas därmed till 25-30 miljoner kronor. NGM:s årsintäkter uppgår till 35-40 miljoner kronor. Verksamheten går med förlust, men före diverse engångsposter är det en knapp vinst.

Med 5-6 miljoner kronor i kassan efter avdrag för skulder, finns inget kapitalbehov för att den befintliga verksamheten ska hållas rullande. Det kan uppstå behov av kapitaltillskott om ägarna beslutar om en internationell offensiv.

Det som hänt på ägarsidan är att Pyr Invest och de danska bolagen Capinordic och I-Nvestor blivit nya storägare i NGM. Pyr Invest har över 30 procents ägarandel, och danskarna har tillsammans nästan 20 procent. Capinordic äger en tredjedel av I-Nvestor, så de kan betraktas som samma ägare.

Pyr Invest är det svenska investmentbolaget som leds av tidigare ekonomijournalisten Peter Benson.

I-Nvestor ska inte blandas ihop med Wallenbergarnas investmentbolag Investor. Det danska I-Nvestor erbjuder tjänster kring företagsinformation. Capinordic är en dansk bank.

De som sålt ut är Stångsundet och Contact Marketing. Det var NGM:s tidigare vd Ulf Cederin som sålde till danskarna, men han har fortfarande kvar en ägarandel på knappt 10 procent av NGM.

Bo Lundevall står bakom Stångsundet. Finansinspektionens indragna tillstånd för NGM, hade att göra med debatt om vem som äger Contact Marketing som tidigare i år plötsligt dök upp som ny storägare i NGM.

Enligt reglerna måste finansinspektionen godkänna alla nya ägare i NGM som har minst 10 procents ägarandel eller ett ”väsentligt inflytande” i övrigt.

Inspektionen säger sig ha belägg för att det var Lundevall som stod bakom Contact Marketing. Som belägg för det hänvisar inspektionen till styrelseprotokoll, mejl och diskussioner.

Lundevall har för sin del inte hållit med om att han står bakom Contact Marketing.

En speciell fråga är att om Lundevall både kontrollerat Stångsundet och Contact Marketing, skulle han kommit upp i över 30 procents ägarandel i NGM, och då är man skyldig att lägga bud på hela företaget enligt den så kallade ”budplikten”.

Ärendet har varit särskilt känsligt för finansinspektionen eftersom NGM:s aktie är börsnoterad på NGM:s egen börs, och NGM måste därför vara ett föredöme för övriga bolag vars aktier noteras på NGM – vad gäller informationsgivning och relationen med finansinspektionen.

NGM:s nye vd Björn Wallin är 45 år, och har en bakgrund inom it-branschen innan han kom till NGM för 1-1,5 år sedan och är vd där från början av oktober.

Wallin har varit vd för it-bolaget Mogul i 4-5 år, och finanschef i it-analysföretaget Meltwater som på kort tid växte från 80 till 400-500 anställda med verksamhet i 9-10 länder och 9 av USA:s delstater.

Han ser paralleller mellan Meltwater och NGM som nu har 22-23 anställda, och möjligheterna för NGM att – som Meltwater gjorde – etablera säljkontor i flera länder med en central infrastruktur som bas.

Wallin ser fördelar med att komma från it-branschen där man letar möjligheter och framhåller det positiva hos folk i branschen, medan finansbranschen kan ge intryck av att ha fastnat i gamla tankemönster och att folk där snackar skit bakom ryggen på varandra.

Wallin för sin del jobbar nästan dygnet runt för att hitta en lösning sedan finansinspektionen drog in NGM:s tillstånd i början av oktober. Själv betonar han att bordet är rensat.

– Det har hänt lite ur ägarsynpunkt, berättar Wallin.

Han skjöt upp intervjun med Realtid.se i flera omgångar i förra veckan.

– Jag förstod att det var något på gång, och ville avvakta tills det var klart.

Sedan dess har det framkommit att investmentbolaget Stångsundet har sålt sina NGM-aktier, och investmentbolaget Pyr Invest blev godkänt av finansinspektionen som ny ägare i NGM och har köpt aktier från Liechtenstein-baserade bolaget Contact Marketing.

Tidigare NGM-vd:n Ulf Cederin har även sålt sina eller en del av sina NGM-aktier till danska banken Capinordic och till danska finansinformationsföretaget I-Nvestor.

Ägarkarusellen har slutat med två ”huvudägarblock” varav Pyr Invest har 33 procents ägarandel i NGM.

Capinordic och I-Nvestor äger 9 procent var, men kan betraktas som att de har 18 procent tillsammans eftersom Capinordic är delägare i I-Nvestor.

Cederin har även kvar 10 procent av NGM.

– Jag utgår ifrån att finansinspektionens beslut att dra in NGM:s börstillstånd, hade att göra med den tidigare ägarbilden. Om det är en riktig eller felaktig bedömning, har jag ingen aning om.

Problemen med relationen till finansinspektionen blossade upp när NGM:s huvudägare var Bo Lundevall som ligger bakom Stångsundet, Cederin och Contact Marketing.

Inspektionen krävde besked om vem som låg bakom Contact Marketing vilket höljdes i dunkel och information var svår att få fram.

– Om Lundevall låg bakom Contact Marketing eller inte vet jag inte, säger Wallin.

Men han understryker att det vi vet i dag är att varken Lundevall eller Contact Marketing finns med bland ägarna längre, och Cederin äger mindre än 10 procent.

– Vi har inte heller kvar den styrelse eller vd som NGM hade när tillståndet drogs in. Allt är bytt.

Vad Wallin förstår har finansinspektionens chefsjurist Joakim Schaaf uttryckt ett positivt stöd för de förändringar som skett kring NGM på sistone.

– Vi är i varje fall inte i ett sämre läge nu för att återfå vårt börstillstånd, eller för att ansöka om tillståndet på nytt.

Wallin beskriver det som att de två huvudägarblocken har samma intresse.

– Alla ägare är intresserade av att vi ska överleva.

Wallin anser att det är nödvändigt med konkurrens om aktiebörsverksamhet i Sverige.

– Det behövs alternativ, och som det har varit har det bara funnits OMX och vi.

– Men sedan vi blev av med tillståndet, finns det bara OMX.

– Alla tycker att det är bra med konkurrens.

Wallin dementerar därför att det skulle finnas en maktkamp mellan Pyr Invest och danskarna om kontrollen över NGM.

– Ägarkonflikter i det här läget skulle bara vara korkat.

Wallin skulle själv träffa de båda ägargrupperingarna under torsdagkvällen med syfte att de alla skulle snacka ihop sig och förenas.

Hos danskarna äger Capinordic en tredjedel av I-Nvestor, som ej ska sammanblandas med Wallenbergsfamiljens investmentbolag Investor.

Det är dansken Johnny Block Jensen som är chef för I-Nvestor.

– Han är jättetrevlig, och har många järn i elden. Det är en sprudlande entreprenör. Han har många idéer.

Tanken är nu att samla NGM:s ägare, och skapa en gemensam uppfattning om NGM:s framtid.

– Då tror jag att vi har en rimlig möjlighet att få tillbaks vårt tillstånd.

NGM har överklagat finansinspektionens beslut att dra in NGM:s tillstånd, till länsrätten.

Men länsrätten bedöms bygga sin bedömning på finansinspektionens åsikter.

– Det är som när finansföretaget Stockholm Corporate städade upp sin verksamhet. Då vitsordade finansinspektionen att deras tillstånd inte skulle dras in.

Och för att få inspektionens vitsord är det viktiga att göra klart att NGM tar situationen på allvar, och att NGM och dess ägare är förenade.

– Alla har ett ansvar nu inklusive våra ägare och de bolag som är listade hos oss.

Wallin vet inte när länsrätten kan komma att ta upp ärendet till behandling.

– Min uppgift nu är att förena våra krafter, för vi har ett starkt case.

Kring 75 bolag är listade på NGM, och därutöver är ett antal banker och mäklarfirmor kopplade till NGM som utgivare av så kallade ”warranter” som är noterade på NGM och handlas där.

– Vi ska vara en plattform för alla. Ingen ska behöva komma i kläm.

Det som kan hända är i sämsta fall att beslutet blir att NGM inte kommer att få tillståndet tillbaka.

Frågan är vad som kommer att hända då i nästa steg.

En viktig poäng är att med en ny ägarstruktur, så innebär det även en ny styrelse.

– Och då är det upp till styrelsen vad den vill med NGM. Vad vill vi skapa?

– En sak är säker, och det är att det finns mängder av möjligheter.

Det viktiga är enligt Wallin att fastslå att NGM inte kan göra allt.

– Man måste bestämma sig för att bli bra på något, och ha en tydlig roll. Vi måste hitta vår ”unique selling point”.

Wallin själv ägnar en stor del av sin tid just nu åt dessa tankar.

– Jag funderar på alla möjligheter, och det är ju inget som säger att vi bara skulle behöva vara begränsade till Sverige och Norden. Varför inte titta på Europa? Varför vara blygsam? säger han och hänvisar till eu:s nya ”Mifid-regler” för finansmarknaden som innebär att börser får konkurrera med varandra.

– I första steget gäller det bara att få alla att skaka hand med varandra, kramas lite och få lite ro.

Sedan gäller det för NGM att definiera och ha den ”industriella plattform” som behövs för verksamheten, det vill säga alla de datasystem och annan infrastruktur som krävs.

Och därtill det ”finansiella erbjudande” som ska riktas mot kunderna.

– Vårt mål är att hjälpa kunderna att förverkliga sina visioner.

NGM är främst inriktade på små och medelstora företag som kan vara börsnoterade på NGM.

– Vår vision är att bli de börsnoterade bolagens partner.

Men det kommer inte att bli helt lätt, och de stora framgångarna kan ta tid.

– Det blir en ”painful path to profit”, säger Wallin och föredrar själv att jobba med uppkavlade skjortärmar.

– Om vi bara kan säkerställa ett spritt ägande, en industriellt undergbyggd och bra affärsmodell som är logisk, så kommer vi att lyckas.

En kärnfråga som Wallin har tänkt på är avgiftsmodeller för aktiehandel.

– Varför ska det exempelvis vara dyrare att köpa 1.000 Ericsson-aktier än att köpa 100?

– Varför tar aktiemäklarna mer betalt för det?

Det vanliga är enligt Wallin att mäklarna hänvisar till att de avgifter som börsen tar ut av mäklarna, är relaterad till värdet på den aktieaffär man gör.

– Men varför måste det vara så? Varför inte ta ut en abonnemangsbaserad avgift i stället? föreslår han.

Idén är alltså att slutkunden, investeraren, bara skulle behöva betala exempelvis 80 kronor i månaden och få handla så mycket man vill för det utan ytterligare avgifter.

– Så länge alla kostnader i kedjan är fasta, finns det inga problem med ett sådant upplägg, säger Wallin.

Och därtill kommer den geografiska aspekten.

– Förr var varje börs bara inriktad på aktier i ett enskilt land. Som reglerna såg ut var det antingen aktier i Sverige, eller Norge eller Spanien.

– Men med Mifid-reglerna är det inte längre relevant att ha en börs för Sverige. Nu är det eu som gäller.

Fortfarande finns det en del krångel att köpa aktier i ett land och sälja dem i ett annat.

– Köper man aktier i Polen och vill sälja dem i Norge, blir det trassel med valutorna.

I aktieaffärer mellan Sverige och Norge är haken att värdepapperscentralerna som hanterar aktiebyten och håller koll på vem som äger hur många aktier, inte kan hantera varandras valutor trots att båda kan hantera euro och sina egna valutor.

– Vpc i Sverige kan inte hantera norska kronor och Vps som det heter i Norge, kan inte hantera svenska kronor.

Om alla räknade om beloppen till en ”standardvaluta” skulle däremot allt kunna flyta på, och det är även på gång med en gemensam värdepapperscentral för hela EU från år 2011 enligt ett beslut.

Wallin är således eld och lågor om en internationell vision för NGM med det upplägg han beskrivit.

– Det vore skitballt!

Wallin själv har sin bakgrund inom it-branschen och var vd för it-bolaget Mogul i 4-5 år.

– Jag är ingen finansvalp, och det är helt olika kulturer i it-branschen jämfört med finansbranschen, konstaterar Wallin.

– Inom it minns vi folk för alla bra saker de har gjort, men inom finans är det mycket skitsnack bakom ryggarna på varandra.

Om Nisse ska kontakta Roffe, kan man få höra att man ska passa sig noga för att prata med Roffe för att det bara kan bli problem.

– Det är en otrolig skillnad från it-branschen.

Nu är det 1-1,5 år sedan Wallin kom till NGM och finansbranschen.

Närmast dessförinnan var han finanschef för företaget Meltwater som har analyser av it-branschen som affärsidé.

– Vi gick på kort tid från 80 till 400-500 anställda i 8-10 länder och 9 av USA:s delstater.

Huvudtjänsten var en internetsajt för media där man kan söka information om it-branschen.

Via Meltwaters olika lokala försäljningskontor, skedde försäljningen till kunderna.

Wallin ser en tydlig parallell till NGM.

– Det vi har är ett handelssystem, en övervakning av handeln i vårt system, och en tjänst för att sprida nyheter åt de bolag som är listade hos oss.

– Det är bara att marknadsföra tjänster utifrån den plattformen i olika länder och ge lokal support i länder som Tyskland, Spanien och Finland.

NGM skulle då även kunna ha ”corporate finance-tjänster” i respektive land och hjälpa företag som vill börsnotera sig med all finansiell rådgivning och annat administrativt arbete för att genomföra en börsnotering.

Det behöver inte vara stora mängder företag som ansluter sig, utan det kan räcka med exempelvis tre företag i ett land som är börsnoterade via NGM.

Och på det erbjuder NGM investerarna att handla så mycket de vill för en fast månadsavgift, såsom ett ”abonnemang”.

– Det är skitballt! säger Wallin entusiastiskt, men säger sig vara medveten om att att idén kommer inte att vara jättepopulär i alla läger.

Upplägget i finansbranschen är att alla ersättningar och löner är ”transaktionsdrivna”, och är relaterade till storleken på affärerna.

Men med Wallins affärsmodell är det många i finansbranschen som skulle tjäna mindre – såväl aktiemäklare som corporate finance-folk.

Wallins vision är att NGM exempelvis skulle kunna ha 1 miljon direktanslutna investerare.

– Då skulle det inte längre behövas corporate finance-avdelningar, utan i stället är det bara för de börsnoterade bolagen hos oss att direkt gå ut och fråga våra 1 miljon kunder om de vill delta i en emission och ge kapitaltillskott.

– Och om vi då har 1 miljon kunder som handlar aktier i de bolagen, så kan vi ju lika gärna låta kunderna även kunna handla aktier i storbolag som Ericsson via NGM.

Wallin understryker att dessa visioner än så länge är mycket av hans egna idéer.

– Just nu skissar vi på tänkbara vägar som NGM kan gå, och när jag fört fram dessa tankar till folk så är det hittills ingen som slagit hål på dem och kommit med invändningar som gör att det inte skulle hålla.

Men än så länge är det alltså inga beslutade tankar som har ”förankrats” hos ägarna och styrelsen.

– Första prioritet just nu är att vi måste ta oss ur den knipa vi hamnat i.

– Därefter kan vi ta oss vidare, och då finns det ett antal spår vi kan välja.

– Vi måste ta en sak i taget.

Läget just nu är att NGM inte ens har tillstånd att vara börs sedan det drogs in.

– Men vi har vår börsinfrastruktur, och det finns möjligheter för oss ändå även utan tillstånd.

Huvudscenariot är enligt Wallin att NGM återfår tillståndet ”på ett eller annat sätt”.

Det som gäller är att företag som börsnoterade på en ”reglerad lista”, har ett problem vid flytt till en annan börs.

För de bolag som är börsnoterade på NGM är det i första hand OMX som är aktuellt att flytta till.

Nu visar det sig att de börsnoterade bolagen kan fortsätta vara kvar hos NGM, om de kan visa upp ett intyg på att en process för en flytt har inletts.

Problemet är att OMX tar 600.000 kronor för ett sådant intyg, plus 150.000 kronor per år.

Men enda kravet är att intyget måste styrka process som inletts för en flytt till annan ”reglerad” marknadsplats.

– Så varför betala de orimligt höga avgifterna till OMX? säger Wallin.

Han håller som bäst på med att hitta andra reglerade börser som för symboliska summor kan utfärda de nödvändiga intygen, och flera sådana alternativ har redan identifierats.

– Det vore dumt av mig att i det här läget säga vilka, men det ser jädrans intressant ut.

Med ett sådant upplägg skulle alltså NGM i praktiken kunna fortsätta sin verksamhet som tidigare.

Och med Mifid-reglerna går det säkert att hitta någon marknadsplats där de börsnoterade bolagen kan ha kontakt, och så kan transparent och effektiv handel med deras aktier ske via NGM.

– Problemet är att alla tror att OMX är det enda alternativet. Men nej, så är det inte. Det finns hela Europa att välja på.

– Det gäller bara att hitta så att det passar för små och medelstora företag.

Frågan är vem, men möjligheterna finns kvar.

– Helst vill vi förstås bara återgå till en situation att vi har vårt egna tillstånd. Det skulle förenkla allt, och diskussionen med de börsnoterade bolagen.

Av de 79 bolagen som från början var börsnoterade hos NGM, är det hittills 4 som klart har beslutat att lämna NGM och där NGM har beviljat en flytt. Det var bland annat företagen Catec och Systematisk Kapitalförvaltning.

Wallin minns inte ens själv på rak arm vilka de övriga var.

– Jag pratar med så många. Det har varit otroligt intensivt sedan tillståndet drogs in i början på oktober.

Wallin har i princip jobbat sju dagar i veckan, vardag som helg, och bara sovit ett fåtal timmar per dygn.

Nu är det viktiga att finna en lösning som alla kring NGM kan stå för, och det innebär även uppstramning av den interna organisationen.

– Vi måste ordna vår interna rapportering, styrdokument och regler. Vi måste utveckla internkontrollen. Det tar vi på största allvar.

Wallin själv har varit adjungerad ledamot i det så kallade kollegiet för svensk bolagsstyrning, som enligt eu-regler tar fram den så kallade ”bolagskoden” som svenska bolag ska följa.

– Problemet är om ägare, styrelse och vd kommer för nära varandra. Då går det snett. Då blir det som att styrelseordföranden regerar, säger han.

– Kommer de olika organen för nära varandra, sitter man i knät på varandra.

– Det gäller att hitta system för att så inte ska ske. Och revisorerna måste även förhålla sig oberoende, men det klarar de nästan alltid av.

Enligt Wallin hade NGM:s vd tidigare i princip ingen makt, utan det var styrelseordföranden som styrde.

NGM måste nu precisera hur NGM ska arbeta.

– Även om man inte kan eller vill eller har råd att följa koden, så måste man berätta det.

– Säg vad du gör, så kan andra värdera vad som är rätt eller fel. Det blir en debatt för styrelsen och bolagsstämman.

Alla bolag kan ändå ha sin ”identitet” och sina arbetsformer.

Koden är enligt Wallin särskilt viktig för små bolag.

– Det är större risk för snedtramp för dem.

Dels finns det en risk i själva rörelsen genom att man kanske har enstaka, stora kunder.

– Ovanpå det kommer en ”förvaltningsrisk” i de arbetsprocesser man jobbar efter i företaget.

– Men om man klart och tydligt berättar hur vi sköter det, så minskar förvaltningsrisken och då ökar även värdet på företaget.

– Det är hela finessen med koden, att fastslå nivån så att alla vet vad som gäller. Då blir förvaltningen mindre riskfylld.

Ett exempel på tänkbara snedtramp är om man har en liten egen firma.

– Om vi då skulle bjuda varandra på lunch, skulle det inte vara en professionell förvaltning.

– Inom Ericsson skulle man inte ens tänka den tanken.

Det utgör en risk för det lilla företaget.

Wallin ser en tydlig roll för NGM som börs att även utveckla de börsnoterade bolagen där och guida dem i processen att följa bolagskoden.

– Storföretag kan ha hela korridorer med jurister som kan hantera detta, men det har inte de små. Då blir det lätt halvhjärtade försök, i stället för att få det fixat.

– Koden är en utmaning det första året. Sedan är det inte så omständigt.

– År 1 måste man tänka till och låta aktieägarna ha synpunkter på plus och minus med olika alternativa arbetsprocesser.

OMX’ marknadsövervakare Anders Ackebo sitter också i bolagskodskollegiet, och brukar för sin del ha en klar tumregel:

– Han brukar säga att koden inte är ett regelverk som man ska följa, utan den ska tillämpas! säger Wallin.

Det innebär att man ska inte bara säga att man följer vad som står i regelverket, utan man ska i praktiken följa reglerna eller förklara vad man gör i stället.

Reglerna hanterar frågor som hur en styrelses sammansättning bör se ut, hur valberedningen ska gå till, hur internkontroller är upplagda, system och rutiner.

Som en särskild ”övergångsregel” när man håller på att införa koden, gäller att man inte behöver ta något ansvar för sådant som hänt innan ett företag införde koden.

En fråga är i vilken utsträckning finansinspektionen omfattat NGM:s själva verksamhet, eller om det bara hade med ägarbilden att göra.

– Det mesta hade med ägarna och styrelsen att göra, säger Wallin.

Men det fanns också anställda inom NGM som finansinspektionen tyckte borde ha berättat mer. Det står i domen.

Även de berörda anställda är nu i princip borta med något undantag.

– Alla tidigare ledande befattningshavare, styrelse och vd är borta.

Har det med finansinspektionen att göra?

– Processen började långt innan inspektionen valde att ta tillbaka vårt tillstånd. I princip så förstod alla det.

Wallin för sin del vill klargöra att han dock inte ska fokusera på det som har hänt.

– Det enda jag bryr mig om nu är framtiden till 100 procent. Historia är historia.

NGM är självt ett börsnoterat bolag på sin egen börs, så investerare kan köpa aktier i NGM på NGM-börsen.

Aktien toppade kring 2,50-3 kronor i början på år 2007, men har sedan dess fallit stadigt nedåt och bottnade nyligen på 10 öre men har sedan dess återhämtat sig något till 40 öre.

Med knappt 70 miljoner aktier i bolaget, innebär det att hela NGM har ett totalt marknadsvärde på 25-30 miljoner kronor.

Under tredje kvartalet hade NGM intäkter på 9 miljoner kronor i verksamheten, vilket ger 35-40 miljoner kronor i årstakt.

– Tredje kvartalet påverkades inte av vår indragna tillstånd, eftersom beslutet kom i början av oktober, säger Wallin.

Trots beslutet är det inget som ändrar verksamheten på kort sikt.

– Och med den extrema börs som vi hade i oktober med stora svängningar upp och ned, genererar det handel även på vår börs vilket är positivt, säger Wallin.

OMX har för sin del haft de största handelsvolymerna någonsin på sistone för sin aktiehandel.

NGM:s verksamhet kan förenklat indelas i börs, teknik och information.

Börsen kan i sin tur indelas i handel med aktier på NGM-börsen, handel med ”warranter” på NDX-börsen, och NGM:s mindre reglerade aktiehandel på den så kallade MTF-listan.

– NDX är ett jädra intressant område, säger Wallin.

Där är NGM:s handelsvolymer till och med större än OMX’ warranthandel, åtminstone mätt som antalet affärer.

Nackdelen att de banker och aktiemäklarfirmor som ger ut warranter som kan handlas på NDX, är mer ”lättflyktiga”.

Och särskilda villkor för warranterna innebär att de upphör att existera om aktiekursen i den underliggande aktien når en viss så kallad ”knock-out-nivå”.

På grund av de stora börssvängningarna på sistone, har många av de NDX-noterade warranterna försvunnit på grund av detta.

En warrant är ett värdepapper vars värde beror på vanligtvis en viss aktie. Warrantens värde följer därmed som regel aktiekursens riktning, men med mycket större rörelser.

NGM:s tillstånd hos finansinspektionen omfattade all börsverksamhet inklusive NDX.

Inspektionens beslut var att NGM måste upphöra med all den verksamheten senast i slutet på mars.

– Men vi har fått godkänt att notera nya warranter om de har en löptid som upphör innan dess, säger Wallin.

NGM:s område ”teknik” får intäkter från banker, aktiemäklare och andra som ansluter sig för att kunna handla via NGM. Dessa så kallade ”medlemmar” betalar vissa avgifter för det som blir intäkter för NGM.

Det är alltså här det skulle kunna bli tal om att NGM inför ”abonnemang” med en fast månadsavgift per medlem som då kan handla obegränsade volymer trots samma avgift.

Och område ”information” får intäkter för att sprida nyheter som kommer från de bolag som är börsnoterade på NGM.

Någon uppdelning av hur mycket varje del genererar av årsintäkterna på 25-30 miljoner, har inte NGM offentliggjort.

– Men det vi kan säga är att aktiehandeln på NGM-börsen står för den största delen av våra intäkter, säger Wallin.

Hans bedömning är att det i bästa fall kan bli så att NGM kommer ur krisen utan några större skador på sin ekonomiska utveckling.

– Jag är särskilt glad över den otroliga lojalitet som vi märker av från de bolag som är börsnoterade hos oss, och emittenterna av warranter.

– De står upp och kämpar för oss och väntar med att lämna oss.

– Det är ett fantastiskt stöd vi har.

Wallin skriver om kundrelaterade frågor i ett särskilt veckobrev. Det är inga direkta hemligheter som avhandlas där, men han föredrar att inte tillhandahålla media detta kundbrev.

Hela NGM har 22-23 anställda. Verksamheten låg tidigare i korsningen Kungsgatan/Sveavägen i Stockholm, men har sedan augusti/september flyttat till en kontorslokal i en av de glamorösa ”Hötorgs-skraporna”. Den tidigare lokalan blev helt enkelt för trångbodd.

NGM har inga långfristiga skulder. Det finns stora kortfristiga skulder, men det finns även kortfristiga fordringar i samma nivå så de väger upp varandra. Man kan därför säga att det finns 5-6 miljoner kronor netto i kassan om man tar pengar på bankkontot minus skulder.

Tyvärr gick NGM med förlust under tredje kvartalet.

– Men det belastades av att vi har anlitat så otroligt mycket konsulter med anledning av finansinspektionens beslut, och för att utveckla våra interna processer.

– Så det var ett jädra dyrt kvartal.

Wallin ogillar själv att bortse från kostnader som är av ”engångsnatur”.

– Men i år har vi haft stora engångskostnader som inte normalt belastar vår verksamhet.

Engångskostnaderna har även haft att göra med förre vd:n Ulf Cederings avgång, och särskilda utredningar i samband med det.

Andra och tredje kvartalets resultat har även fått räknas om.

– Vi ville säkerställa att det stämde till 100 procent, förklarar Wallin.

Nu har nya regler gjorts upp för att det ska vara säkert att allt funkar.

Bara under tredje kvartalet belastades resultatet med ”engångskostnader” på 2,2 miljoner kronor. Utan alla engångskostnader hade NGM visat ett ”svagt plus” annars.

Wallin suckar tungt på frågan om varför det inte skulle varit mer än ”ett svagt plus”.

Han blickar tillbaks på NGM:s beslut att ta ett nytt större lån för att utveckla ett nytt dataprogram för börshandel.

– Men det stora lånet innebar att vi lurade oss själva. Vi stramade inte åt tillräckligt med kostnaderna. Sådant straffar sig förr eller senare. Upptäcker man det inte i tid, blir det svårt att stoppa.

– Vi borde ha bromsat hårdare med kostnaderna.

Wallin pekar på NGM:s satsningar på marknadsföring, och att etablera verksamheten i Norge.

– Man måste bestämma sig för att antingen satsa seriöst, eller att inte satsa allt. Det går inte att göra något mitt emellan.

Den principen avser enligt Wallin inte bara Norge-satsningen, utan ”mängder” av andra beslut inom NGM.

Han var själv inte vd då ännu, men jobbade inom NGM.

– Jag såg utvecklingen, och tog upp kostnadsfrågan i företagsledningen men fick inget gehör.

När det redan hade gått långt, kom turbulensen kring tidigare vd:n Ulf Cederins avgång upp, och styrelsen agerade osäkert.

– Fokus kom ifrån den dagliga verksamheten.

Nye vd:n Hans Dyster-Aas tillsattes.

– Men det var väl kanske inte enkelt för honom att hålla isär allt, och han blev osäker. Han var påverkad av det som hänt tidigare.

NGM:s dåvarande ekonomichef slutade sedan.

– Har man inte benkoll på kostnaderna, fortsätter de att vara höga. Det tar tid att sänka dem igen.

Kommer ni att behöva kapitaltillskott?

– Det där är en klurig fråga, säger Wallin.

Utgångspunkten enligt finansinspektionens beslut är att NGM ska avvecklas.

– Och den budget som är upplagd för det, innebär att det inte finns något kapitalbehov för en avveckling. Pengarna räcker till det.

– Det beror i och för sig på när avvecklingen bedöms vara genomförd, men vi tror att det kommer att funka.

Sedan har ägarna också en roll i det hela.

– Det beror på vart de vill ta verksamheten. Vad ska vi ha för ambitioner?

Det kanske kommer att bli tal om nyinvesteringar och att saker kommer att planeras.

– Vad vet jag? Men vi behöver inget kapitaltillskott för att den befintliga verksamheten bara ska kunna rulla på.

Blir det en offensiv framtidsplan, och att kunderna, finansinspektionen och ägarna står bakom, så kan dock behov av nya kapitaltillskott inte uteslutas.

– Men då är det en annan grej, säger Wallin.

Ägarna bedöms dock inte behöva stoppa in pengar för att täcka nuvarande förluster, eller något slags ”tycka synd om oss-pengar”.

Utöver storägarna har NGM kring 5.000 aktieägare.

Wallins bekanta har frågat honom varför han åtar sig det här ”kamikazeuppdraget” att vara vd för NGM.

Lite snöpligt blev det när han skulle delta i en konferens om bolagskoden, men efter NGM:s indragna tillstånd skulle det inte se bra ut att tala om koden som företrädare för NGM.

Däremot gick han dit och var där ändå, och då pratade han med kollegor i branschen.

– De kallade mig ”kamikazepiloten” och sa att de inte är avundsjuka.

– De trodde jag tänkte avveckla NGM och sedan gå vidare, men avvecklingar är inte min grej. Jag vill utveckla!

– Jag har inte kommit till NGM för att snöra åt liksäcken och dra, utan för att göra något.

Genom att Wallin har kommit in i finansbranschen med fräscha ögen efter sin bakgrund inom it, ser han sin roll som att ”ifrågasätta mönster” som upplevs som självklara av branschfolket.

– Det viktiga är att kunna göra nytta. Som jag upplever det är finansbranschen ofta fast i sina gamla system. De fokuserar på dåliga människor och transkationsrelaterade avgifter och ersättningar. Det är konstigt att förstå.

Men med Wallins modell och visioner är tanken att få in 1 miljon investerare som kunder som betalar 75 kronor i månaden för obegränsad handel.

– Det blir ändå stora belopp till oss. Vi pratar 1 miljard kronor i årsintäkter.

En knepighet kan bli att NGM i så fall både skulle agera börs och mäklare.

– Det kan betraktas som jäv. Men vi ser det inget som problem i så fall, utan kan väl liera oss med någon utomstående mäklarfirma i så fall som kan stå för den delen av vårt helhetserbjudande.

Det finns många alternativa utfall som det kan bli för NGM:s utveckling beroende på tillstånd och ägarprövningar.

– En enkel lösning på många problem är att man ”blir vid sin läst” och löser den situation man hamnat i.

Björn Wallin kommer knappt själv ihåg hur gammal han är.

– Jag är född -63, så då måste jag väl vara 45 nu.

– När jag var 38 år trodde jag att jag var 36, minns han från ett annat tillfälle.

Wallin har en lön på 100.000 kronor i månaden från NGM. Något bonusavtal har inte överenskommits ännu.

– Nej, om utgångspunkten är att det här är dött inom ett halvår har vi inte känt att det varit meningsfullt i det här läget.

– Men vår utveckling kan bli en helt annan. Då lär även bonusfrågan lösa sig på sikt.