Ny specialskatt för finanssektorn

Kommittén, under ledning av HG Wessberg, lägger fram sitt betänkande senare under torsdagen men förslagen sammanfattas i en artikel på DN Debatt.

Som väntat föreslås ett stopp för skatteplanering med hjälp av omfattande ränteavdrag. Kommitténs grundförslag är att ett bolags avdrag för räntekostnader och andra finansiella kostnader bara fåt kvittas mot egna ränteintäkter och finansiella intäkter.

Det blir ingen sänkning av bolagsskatten generellt däremot föreslås ett finansieringsavdrag som är lika för alla bolag.

”Finansieringsavdrag får göras med 25 procent av företagets skattemässiga resultat och motsvarar en bolagsskattesatssänkning med 5,5 procentenheter”, skriver kommittén på DN Debatt.

Udden i utredningens förslag är tydligt riktad mot högbelånade bolag i exempelvis fastighetssektorn eller portföljbolag i private equity-fonder. Man vill också försvåra skatteplanering via Sverige i internationella koncerner.

”Med de föreslagna reglerna finns det inga skattemässiga skäl för företag att placera räntekostnader i Sverige. Det finns alltså ingen möjlighet för multinationella koncerner att flytta vinster från Sverige till så kallade skatteparadis med hjälp av räntebetalningar, helt enkelt för att räntekostnader som inte kan kvittas mot finansiella intäkter inte kommer att få dras av. Därmed kan dagens regler för ränteavdragsbegränsningar avskaffas”, skriver kommittén.

Som helhet beskrivs förslaget som skattemässigt neutralt.

”Däremot leder reformen till en omfördelning mellan företagen. Lågavkastande företag som är högt belånade får betala mer i skatt, medan högavkastande företag som är lågt belånade får betala mindre i skatt”, skriver kommittén.

Företag i den finansiella sektorn påverkas också av förslaget genom att en ny schablonskatt föreslås för finansiella institut. Hur stor denna blir preciseras inte i debattartikeln.

”Bakgrunden är att de finansiella företagens finansieringsval inte påverkas av den modell som föreslås, oavsett hur de finansierar sin utlåning. Det beror på att deras finansiella intäkter alltid överstiger de finansiella kostnaderna. Därmed träffas de inte av avdragsförbudet. Med den föreslagna schablonskatten kommer den finansiella sektorn att betala lika mycket bolagsskatt som med dagens regler”, skriver kommittén.

Organisationen Företagarna välkomnar i en första kommentar till utredningen de utjämnande effekterna men konstaterar samtidigt att det finns en rad problem med förslaget.

Ett sådant är att kraven på bokföringsarbetet och granskningen av detta höjs, eftersom det nu blir intressant att klassifiera vissa kostnader som finansiella kostnader.

”För företagare kommer det att bli besvärligt att avgöra om borgenskostnader, kapitalförluster, hyror, leasing, factoring och andra typer av kontrakt ska behandlas som finansiella eller vanliga verksamhetskostnader eller kanske delas upp. Och den företagare som missar riskerar skattetillägg”, skriver Företagarna.

Organisationen är också kritisk till att förslaget om ett generellt avdrag premierar stora etablerade bolag som de facto får kraftigt sänkt skatt.

”Typiska förlorare är unga, innovativa företag med investeringsbehov, som ännu inte nått lönsamhet. Om de har lyckats få lånefinansiering drabbas de av avdragsstoppet och eftersom de inte har nått lönsamhet kan de inte få något finansieringsavdrag. Bolag som inte får något finansieringsavdrag eller inte kan matcha sina finansieringskostnader mot finansiella intäkter samma år går miste om skattesänkningen”, skriver Företagarna.

Man är också kritisk till schablonsbeskattningen av finanssektorn:

”Kommitténs förslag innehåller också en särskild ’bankskatt’ som riskerar att göra det ännu svårare och dyrare för småföretagen att få finansiering via banken”.