Ny lag ska rädda svenskarnas integritet

Integritet på nätet handlar inte bara om Facebook och Google.

Med en ny tjänst från svenska Nexus Telecom ska polisen få tillång till bilder från övervakningskameror i hela landet på några minuter.

Är vi på väg mot ett Sverige där det går att klicka sig fram bland alla övervakningskameror i webbläsaren?

– Det tror inte jag, säger Datainspektionens chefsjurist Hans-Olof Lindblom.

Sverige behöver modernisera de lagar som styr hur bilder får hanteras, i synnerhet bilder från övervakningskameror. En ny lag kan träda i kraft redan vid årsskiftet.

Men på Nexus Telecom har grundaren och ägaren Christer Palmgren redan sett till att få besked genom ett brev från Datainspektionen.

– Vi betraktar det som ett klartecken, säger han.

Nu räknar han med att kunna sprida bilderna till försäkrings- och bevakningsbolag, under förutsättning att Nexus Telecom uppfyller de krav myndigheten ställer.

Datainspektionens chefsjurist Hans-Olof Lindblom är inte lika övertygad.

– Min bild är att vi nog har svårt att se att det här skulle vara förenligt med nuvarande lagstiftning, säger han.

– Man får endast ta del av sådan information man behöver och endast under vissa förutsättningar.

Att det skulle bli lättare med en ny lag håller han inte med om.

Förutom Lagen om allmän kameraövervakning och Personuppgiftslagen handlar det också om Polisdatalagen och den gamla Datalagen.

I dag är det Länsstyrelsen som har ansvaret för kameror på allmän plats.

Till hösten väntas regeringen föreslå
att Datainspektionen ska få ett övergripande ansvar för övervakningskameror både på allmän plats och på platser dit allmänheten inte har tillträde.

Men först blir det val. En ny justitieminister kan snabbt se till att prioritera kampen mot grov organiserad brottslighet över enskilda personers integritet.

– Det är alltid en fråga om avvägningar, säger Hans-Olof Lindblom på Datainspektionen.

Blir justitieministern överkörd av EU?

– Nej, det tror jag inte. EU har precis samma regler att ta hänsyn till: Den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna talar om rätten att ha privatlivet i fred, i artikel 8.

– EU:s egen rättighetsstadga innehåller också den rätten, men även en uttrycklig bestämmelse om rätten till så kallad data protection.

– Sådana rättigheter måste alltid vägas av mot andra intressen såsom brottsbekämpning och yttrandefrihet. Det är fråga om en proportionalitetsbedömning.

Hur ser du på EU:s hållning?

– Viviane Reding verkar ju vara en person som talar ganska varmt för integritetsfrågorna.

Telekom-kommissionären Viviane Reding har efterträtts av Neelie Kroes som presenterade EU:s så kallade digitala agenda i Bryssel under onsdagen.

Hon sa inte ett ord om integritet. Det finns inget om personlig integritet eller privatlivets helgd i dokumentationen.

Men Hans-Olof Lindblom är inte orolig.

– Det finns redan idag regler för det här. Alla bilder där man kan identifiera någon är en personuppgift. Då kan man fråga sig om man har laglig grund att behandla det – att samla in och att publicera det.