Ny analysmetod påverkar bonus

Inom snar framtid kommer företagen att tvingas presentera sina sårbarhetskoefficienter, det vill säga tal som anger hur mycket ett företags vinst eller kassaflöde skulle påverkas av faktorer som till exempel en räntehöjning eller förändring av växelkurser.

Det säger Lars Oxelheim, professor i internationellt företagande, som tillsammans med Clas Wihlborg vid Handelshögskolan i Köpenhamn, skrivit boken Corporate Performance and the Exposure to Macroeconomic Fluctuations.

Resultat måste filtreras

Fokus ligger på MUST, vilket är en förkortning av Macroeconomic Uncertainty Strategy analysis. Med hjälp av MUST-analysen identifieras samtliga relevanta makroekonomiska faktorer samtidigt som hänsyn tas till att dessa samvarierar. När räntan höjs i USA påverkar det växelkurser som i sin tur påverkar produktionskostnader, intäkter, konkurrenskraft och så vidare. De sårbarhetskoefficienter, eller känslighetskoefficienter, som blir resultatet av analysen ligger bland annat till grund för beräkning av eventuella hedgingkontrakt.

– Jag blir nervös när jag hör att företag hedgar. Det är nämligen vanligt att företagsledningar bara identifierar en del av de faktorer som påverkar bolaget. Har man till exempel bara koncentrerat sig på dollarkursen och baserar en hedgingstrategi på den, kan det leda till att företaget istället ökar sin riskexponering, säger Lars Oxelheim.

Känslighetskoefficienterna hjälper ockå företagen att ”filtrera” sina resultat.

– När makroekonomin gynnar företaget kan en del av, eller kanske hela, vinsten hänföras till yttre faktorer som inte har med företagets konkurrenskraft eller goda ledning att göra. Har man då inte filtrerat resultatet och identifierat hur stor del som kan förklaras av till exempelvis en räntenedgång, kanske man höjer utdelningen, drar igång bonusprogram och därmed riskerar företagets långsiktiga uthållighet.

Ett kapitel i boken handlar just om hur bonusprogram ska utvecklas och vad som ska anses vara bonusgrundande. I kapitlet används Electrolux som exempel, samma Electrolux som i dagarna skickade ut ett pressmeddelande om att man står i begrepp att sjösätta ett nytt bonusprogram. En filtrering av resultatet kan också leda till att bonus kan motiveras trots att företagets vinst inte är särskilt imponerande.

– Ta till exempel diskussionen i förrgår om Stora-chefens bonus i en tid av vikande resultat. Jag skulle tro att om man rensade resultatet på de makroekonomiska effekterna skulle Storas redovisade resultat se betydligt bättre ut. Kanske han är värd en bonus för en förtjänstfull insats i makroekonomisk motvind.

Företag tvingas rapportera

Lars Oxelheim diskuterar också vilken information som skall föras vidare till aktieägare utanför insiderkretsen och spår att företagen inom en snar framtid kommer att tvingas presentera sina sårbarhetskoefficienter.

Men ligger det inte i ledningens intresse att tala tyst om hur stor del av vinsten som beror av yttre omständigheter, till exempel av konkurrensskäl eller risken att gå miste om en saftig bonus?

– Visst, dels vill företagen inte avslöja sig för konkurrenterna, dels finns det väl knappast någon företagsledare som frivilligt erkänner att ett bra resultat inte beror på ledningens förmåga. Men företagen kommer att tvingas till detta.

I boken listas sju faktorer som kommer att driva utvecklingen. En av dessa är den ökade kompetensen bland finansanalytiker som i allt högre grad kommer att kräva att företagen presenterar all relevant information som kan påverka börsvärdet. Stora internationella aktörer på kapitalmarknaden kommer att vilja veta hur sårbart företaget är för makroekonomiska fluktuationer som inför emissioner av aktier och företagsobligationer. Slutligen behöver banker och kreditinstitut informationen för att kunna göra en bedömning av företagens kreditvärdighet och för att bedöma risken i den egna låneportföljen.

– Jag fick nyligen i uppdrag av en stor internationell bank att undersöka vilka sårbarhetskoefficienter som påverkar låntagarna. Ledningen var orolig för att en starkare euro skulle leda till att många företag skulle hamna i svårigheter på samma gång och att banken då skulle hamna i kris, säger Lars Oxelheim.

Corporate Performance and the Exposure to Macroeconomic Fluctuations publiceras denna vecka av Norstedts Academic Publishers.