"Nu går vi på offensiven"

First North-noterade bolaget LightLab begär in kapitaltillskott, och styrelseordförande Erik Åsbrink har för sin del en klar uppfattning om det är för att bolaget är i kris eller om det är en mer offensiv satsning.

Lightlab-aktien harvade på kring 2-3 kronor till och med slutet på 2006 då aktiekursen plötsligt skjöt i höjden till en topp på nästan 50 kronor i början av 2007.

Men sedan dess har aktien fallit tillbaka igen och ligger nu i 4-5 kronor.

Hela bolaget är därmed värt 50-60 miljoner kronor på börsen.

Lightlab visar i princip inga intäkter ännu, och resultatet blev en förlust på 15-16 miljoner kronor enligt senaste resultatrapporten för de första nio månaderna 2010.

I kassan fanns 8-9 miljoner kronor per sista september 2010, och inga andra större tillgångar eller skulder.

Den 1 september tillträdde Jan-Erik Lennefalk som ny vd ”med uppdraget att intensifiera förändringsarbetet inför den kommande kommersialiseringen” som det står i ett pressmeddelande.

Lennefalk har tidigare erfarenhet från elektronikindustrin på bland annat bolaget Sicon Semiconductor som han som vd var med och utvecklade.

Och i början av december kom en kallelse till en extra bolagsstämma där aktieägarna ska få rösta om ett förslag om att få in nytt kapital till bolaget genom att via en nyemission ge ut nya aktier till aktieägarna.

Stämman ska hållas precis efter nyår; måndagen den 3 januari, och enligt stämmoförslaget ska bland annat bestämmelsen om att bolagets ska ha 6,25-25 miljoner aktier ändras till 10-40 miljoner aktier.

I dagsläget har LightLab drygt 13 miljoner aktier, så det innebär en maximal ökning med 27 miljoner aktier.

Med sedvanlig rabatt för emissionens nya aktier, skulle det kunna ge ett kapitaltillskott upp till kanske 50 miljoner kronor.

Men förmodligen tar bolaget inte i så mycket, utan avser kanske ta in 20 miljoner kronor för att klara det kommande årets kostnader.

Realtid.se får tag på LightLabs vd Jan-Erik Lennefalk.

Har du tid med några korta frågor?

– Ja, det beror på vad det gäller.

Handlar LightLabs extrastämma den 3 januari 2011 om att bolaget behöver kapitaltillskott?

– Ja, det handlar bland annat om det.

Hur mycket kapital siktar ni på att försöka få in?

– Det kan jag inte säga.

Inte ens inom ett intervall?

– Nej, det är det som stämman är till för. Rent formellt bör det gå genom stämman.

– Om du har frågor så bör du prata med Per Olsson som är vår ansvariga gentemot aktiemarknaden.

– Så jag föreslår att du pratar med Per så får du nog mer information.

– Jag har inte för avsikt att ge någon information nu i alla fall.

– Men slå gärna en signal till Per.

Per Olsson var dock inte anträffbar.

LightLabs styrelseordförande Erik Åsbrink svarar i telefon.

– Hallå? säger han.

Hej, hur står det till?

– Jo, det är så bra så.

Har du tid med en kort fråga?

– Det beror på vad det gäller.

Jag skriver om LightLab och du är ju styrelseordförande där?

– Ja.

Och nu är det tydligen på tal att bolaget ska begära in kapitaltillskott. Man undrar om bolaget är på väg att krascha eller om det mer är en offensiv satsning. Går det att säga något om det?

– Ja, det är ju självklart en offensiv satsning.

Kommer det kapital ni får in att vara öronmärkt för något speciellt ändamål?

– Ja, alltså; huvudspåret är ju vår belysningsteknologi. Det är den som vi vill fortsätta utveckla.

– Vi har kommit en bra bit på vägen, men vi är ännu inte riktigt framme vid en kommersialisering.

Kapitalet ska helt enkelt gå till fortsatt produktutveckling alltså?

– Ja, just det.

Och när tror ni att ni i så fall har en produkt klar för lansering?

– Alltså det kan inte jag svara på. Jag kan inte ge någon exakt tidpunkt.

– Men däremot kommer vi att ha en extra bolagsstämma den 3 januari, och då kommer vi att lämna viss information; inför den och på den.

Går det att säga ungefär hur mycket kapital ni siktar på att få in?

– Det vill jag inte ta upp nu, utan det får vi återkomma till i samband med bolagsstämman.

Kommer ni att begära in kapitaltillskottet från LightLabs befintliga aktieägare, eller från andra investerare?

– Ja, alltså; det blir i form av en företrädesemission , men självklart med möjlighet för nya investerare att komma in.

Hur säkert är det att ni kommer att få in det kapital ni hoppas?

– Jag räknar med att vi ska klara av den saken.

Och du är själv aktieägare i LightLab?

– Ja.

Vilken ägarandel har du?

– Ägarandelen är inte så stor. Jag har drygt 40.000 aktier.

Sålde du aktier i LightLab för ett tag sedan, eller hur var det?

– Nej. Nej, jag har inte sålt en enda aktie.

Det var tvärtom aktieköp som Åsbrink gjorde tidigare .

Kommer du att köpa ännu fler aktier nu i samband med kapitaltillskottet?

– Det ska jag ta ställning till när villkoren för kapitaltillskottet är klara.

Allra största ägare i LightLab är Östersjöstiftelsen med en ägarandel på 12 procent enligt Affärsvärlden.

Realtid.se har sökt
Östersjöstiftelsens representant P-O Edin.

Som femte största aktieägaren i LightLab återfinns privatpersonen Göran Ehrman från Skåne, med en ägarandel på 2-3 procent.

Hans aktieinnehav i LightLab är i så fall värt 1-2 miljoner kronor.

Realtid.se får tag på Ehrman.

Han pekar på att LightLab är ett forsknings- och utvecklingsbolag som är ”på väg” men att det behövs en del mer tid och kapital.

Ehrman ser dock ljust på att LightLab på sistone har anställt några säljare, vilket enligt honom inte har hänt tidigare.

Tidigare har bolaget endast haft vd och forskare.

Men under 2010 har komplettering skett med säljare.

Ehrman ser därför positivt på att bolaget gör förberedelser inför produktlansering.

Han upplever att bolaget nu har kommit så långt att man tar det steget att anställa säljare.

Ehrman ser även positivt på att LightLab i sin produktutveckling börjat utveckla lampor får olika produktsegment såsom exempelvis lampor för offentlig belysning utomhus, hembelysning inomhus, eller belysning i produkter som i kylskåp.

Ehrman själv har varit med som aktieägare sedan LightLab kom igång för 12 år sedan.

Han uppger sig ha en ägarandel på 3,5 procent av Lightlab. Det skulle innebära ett värde kring 2 miljoner kronor vid nuvarande börskurs.

Ehrman uppger att LightLab-aktien fallit från 8-9 kronor för ett år sedan till nuvarande nivå på 4-5 kronor.

Han förklarar det med att bolaget inte kommit med mycket konkret information om
sina nya lampprodukter, och hur långt utvecklingen av dem har kommit.

Ehrman är dock helt inställd på att LightLabs nya lampa är tänkt som en fullvärdig ersättare till dagens glödlampor.

LightLab-lampan bygger på den så kallade ”fältemissionstekniken”. Det var den tekniken som köptes över till bolaget LightLab.

Kan LightLab utveckla en lågenergilampa utan kvicksilver, anser Ehrman att LightLab har nått otroligt långt.

Dagens lågenergilampor har enligt honom kvicksilver även om det kanske inte är så mycket.

Men om en sådan lampa går sönder, kan den inte slängas hur som helst.

Med LightLampan slipper man dock det enligt Ehrman.

Han har deltagit från bolagets start och med glädje följt utvecklingen säger han.

Längs vägen har det varit någon vd som enligt Ehrman inte varit så bra och inte hanterat bolagets kapital på alldeles bästa sätt, vilket kan ha försenat lanseringen.

Ehrman gläds dock inte minst över styrelseordförande Erik Åsbrink, som även är ordförande i bolagets valberedning som föreslår styrelseledamöterna.

Ehrman har stort förtroende för Åsbrink och anser att han är otroligt seriös och försiktig med bolagets kapital.

Vd Jan-Erik Jennefalk är dock så ny att Ehrman inte träffat honom ännu, men Ehrman utgår ifrån att Åsbrink gjort ett bra vd-val i form av Jennefalk.

Vad gäller kapitaltillskottet berättar Ehrman att LightLab sedan tidigare har bemyndigande från en tidigare bolagsstämma att få in nytt kapital genom att göra en riktad nyemission av nya LightLab-aktier till utomstående investerare (det vill säga ej befintliga aktieägare).

Ehrman uppger som ett antagande att LightLabs genombrott med produktlansering kanske är nära, och att det i samband med det kan vara ”ekonomiska giganter” på väg in som aktieägare.

Han pekar på att det är småpengar det handlar om att stoppa in i LightLab för vilken kapitalförvaltare som helst som förvaltar mångmiljoner eller miljarder.

Ehrman ser som ett alternativ att någon kapitalförvaltare kanske vill investera 20-30 miljoner kronor i LightLab för en ägarandel på 10-15 procent i LightLab vars belysningsprodukter kommer att säljas på en världsmarknad som är värd ”hur mycket som helst”.

Som Ehrman upplever det har LightLab nu lagt fast en plan i olika steg, och att kapitaltillskottet kan vara tänkt att erhållas genom någon form av riktad nyemission till utomstående investerare.

Tanken med kapitalet är sedan att LightLab ska ha så mycket kapital i kassan, att bolaget kan ta så många steg att bolagets produkter kan lanseras.

Ehrman pekar dock på att aktieinvesterare i dagsläget är ”totalt likgiltiga” till LightLab-aktien, med LightLab som är värt 50-60 miljoner kronor på nuvarande kursnivå trots bolagets ”fantastiska patent”.

Han pekar på att den värderingen inte är högre än för om man ska köpa ett litet verkstadsföretag.

Ehrman själv kommer att vara med på extrastämman den 3 januari och höra mer om emissionen.

Han vill veta vad en emission av exempelvis 2,5 miljoner nya aktier ska användas till, eftersom det trots allt innebär en utspädning med 20 procent av befintliga aktieägare.

Ehrman kommer därefter att göra kalkyler och räkna på det.

Han frågar sig även om det kan finnas något bolag inom närliggande teknologiområden som är redo att via en riktad emission gå in som delägare i LightLab.

Vattenfall har sedan tidigare ett samarbete med LightLab. De jobbar tillsammans för att hitta ”allmänbelysnings-lösningar”, det vill säga lösningar för belysning på offentliga platser och vägar och så vidare.

Det tycker Ehrman är ”fantastiskt intressant”. Han vill gärna höra mer från Vattenfalls sida om vad de ser för potential med LightLab-samarbetet.

Det kan även gälla belysning i industrilokaler där man verkligen kan kalkylera på lönsamheten i det uppger Ehrman. Med LightLab-belysning kan man i så fall där reducera elförbrukningen i belysningen med 70 procent och dessutom bli mer miljövänlig pekar han på.

Vitsen med LightLabs nya glödlampa är att den – liksom andra lågenergilampor – förbrukar 70-80 procent mindre el jämfört med vanliga glödlampor.

Men skillnaden är att dagens lågenergilampor inte kommer att vara tillåtna på sikt på grund av kvicksilvret som enligt Ehrman är så pass miljöfarligt.

Vad gäller priset på LightLab-lamporna är Ehrman övertygad om att LightLab kommer att kunna konkurrera med dagens lågenergilampor från exempelvis Osram eller Philips som säljs på marknaden.

Vad gäller lanseringstidpunkten för LightLabs nya lampor återkommer Ehrman till att han tolkar det positivt att bolaget har börjat anställa säljare, trots att säljare kostar i sig.

Bolaget har enligt honom aldrig tidigare satsat på säljare, och inte heller på en IR-chef (investerarkontakten Per Olsson).

De andra två nyanställda är tänkta för att jobba marknadsinriktat med att hitta idémässiga koncept, samarbeten och så vidare.

Och den här typen av nyanställningar gör ett bolag enligt Ehrman inte om bolaget är framme eller väldigt nära produktlansering.

Avsikten med LightLabs forskning- och utveckling är – som Ehrman ser det – endast att licensiera ut teknologin till andra bolag som kan använda det i sin verksamhet – gärna de större giganterna, eller någon gigant i Kina eller kedjeföretagen såsom ICA eller vad som helst.

Själv har han jobbat hela sitt liv inom business, både inom industrin och med grossistverksamhet och allt möjligt. Han har två ekonomiska examina och anser sig ”predestinerad” för sådant här snack kring exempelvis Lightlab.

Han är marknadsinriktad och hans examina ligger inom det området.

Och nu känner Ehrman för första gången att LightLab har ”tagit steg till något som kan ge pengar”.

Det är det som det enligt honom handlar om.

Vad gäller vilken lanseringstidpunkt Ehrman räknar med för LightLabs lampor, säger han att om man lusläser bolagets senaste resultatrapporter och pressmeddelanden så känner han att det ligger ”nära” även om han inte kan säga ”väldigt nära”.

Han tror att avtal säkerligen kommer att vara skrivna innan 2011 är slut.

Ehrman påpekar att han följt LightLab sedan bolagets födsel för tolv år sedan, och uppger sig nu känna att bolaget bör kunna åstadkomma något – nyanserna av vad som komma skall – kanske redan under första halvåret 2011.

Vad gäller LightLabs intäkter ser inte Ehrman någon gräns för hur stora de kan bli.

Vad Ehrman vet så finns det ingen i dagsläget som har helt kvicksilverfria lampor, eller kvicksilverfria lampapplikationer i andra sammanhang.

Med en ”lampa” avser man oftast bara en vanlig glödlampa, men till det kommer alltså alla andra belysningsområden enligt ovan såsom utomhusbelysning – vilket enligt Ehrman är jättemarknader.

Kan LightLab ta fram ett färdigt koncept som kan användas på olika håll, så kan det ge ”väldigt fina pengar” bedömer Ehrman – särskilt på sikt.

Han uppger att det i stort sett inte finns några konkurrenter.

Fältemissionstekniken som LightLab baserar sin verksamhet på, är det enligt honom väldigt få som sysslar med.

Att ingen annan sysslar med det är inte svårt att förstå, i och med att det satsats 12 år i Ryssland och 12 år i Sverige på att få tekniken att fungera – utan att det ännu inte är helt klart berättar Ehrman.

De stora giganterna som visste för 3-4 år sedan att det skulle läggas om från den gamla vanliga glödlampan till de nya lågenergilamporna, de bestämde redan då för 3-4 år sedan att 2010 var sista året som de gör glödlampor.

Och i och med det var de tvungna att ta fram något nytt.

Det blev den lågenergilampa som finns ute i handeln i dagsläget i olika varianter och med bra kvalitet och sämre kvalitet.

Så de har täckt in en hel del av marknaden snabbt.

Men å andra sidan byter inte konsumenten till lågenergilampor bara för att de lanserades.

Konsumenten ”ser” inte med blotta ögat de 70-80 procent man kan spara på energiförbrukning.

Ska man ge 35 kronor för en lågenergilampa som motsvarar en gammal 40-watts-lampa, så är det mycket pengar för en vanlig konsument.

Ibland hör man argumentet att de nya lamporna håller tio gånger längre än gamla vanliga glödlampor.

Om det kan man säga att ”brinntiden” de anger (som gör lågenergilampor), är ungefär 10.000 brinntimmar att jämföra med 1000 brinntimmar för vanliga glödlampor.

Oberoende tester visar enligt Ehrman även att effekten på dagens lågenergilampor mattas relativt snabbt och går ner till kanske 60, 70 eller 80 procent av sin ursprungliga lyseffekt.

Dessutom har det visat sig att brinntiden som det gjorts snabbtester på, inte stämmer med vad tillverkarna skriver.

Oftast har man enligt Ehrman en känsla av att man frågar sig om det verkligen kan stämma som står om dagens lågenergilampor.

Dessutom innehåller de enligt Ehrman kvicksilver.

LightLabs lampa är ännu inte officiellt testad, så man vet inte hur den presterar.

Men Ehrmans förhoppning är att LightLab ska klara de tester som görs för lampor.

Och det är enligt honom inte säkert att LightLab nöjer sig med 10.000 brinntimmar.

Ett alternativ är kanske att LightLab lägger sig på ett lägre antal brinntimmar och ett betydligt lägre pris.

Nu har det även kommit ”LED-lampor” som i vissa fall uppges ha en brinntid uppåt 25.000 timmar.

Men de är enligt Ehrman ”lite tråkiga” i sitt ljussken, och dessutom ”mycket, mycket, mycket dyra”.

LED-lampor har dock sin funktion i spotlight-lampor med riktat ljussken för exempelvis trappuppgångar. Det är alltså inte allmänbelysning utan riktat.

Sedan kan man bygga samman LED-ljuskällor och åstadkomma allmänbelysning, men det är en helt annan kostnad.

Fördelen med LightLab-lamporna – utöver att de är kvicksilverfria – är enligt Ehrman dessutom att de är dimbara.

Det är enligt honom väldigt få lågenergilampor som är dimbara.

Han älskar själv ”dimmat” ljus hemma och bor i ett gammalt fint hus i stan med inredningstemat ”mysmys”. Tjejerna i hans familj kallar det ”gulligt”.

Ehrman för sin del brukar själv testa de lågenergilampor man kan köpa idag, men när han ska dimma ner dem börjar de bara ”fladdra” och ha sig så det fungerar inte.

En annan nackdel med dagens lågenergilampor som innehåller kvicksilver, är att de för det mesta ger ett kallt, vitaktigt lysrörssken.

En del har kommit närmare ett lite gulare ljus.

LightLab för sin del använder ett ”lyspulver” i sina lampor, och det kan man reglera.

En observation som LightLab har gjort är att folk i södra Europa vill ha ett kallt ljus hemma medan vi här norrut vill ha ett varmt ljus.

Och det kan LightLab styra precis som man vill tack vare pulvret.

Det är enligt Ehrman ett perfekt säljargument för LightLabs lampor den dag när de lanseras; att man kan sälja lampor med exakt den typ av ljus folk vill ha i södra Europa och så vidare.

Pulvret är ett lyspulver. Ehrman kan inte den kemiska sammansättningen, men pulvret behövs för att lampan ska lysa.

LightLab har lagt ner otroligt mycket tid, pengar och energi på att utveckla lyspulvret.

Och pulvret är enligt Ehrman inte alls miljöfarligt såsom kvicksilvret.

Enligt honom finns det egentligen inget miljöfarligare än kvicksilvret.

För en del år sedan hette det att om man tar en matsked kvicksilver och häller i en medelstor sjö, så dör fisken i sjön.

Till och med forskare har sagt det säger Ehrman.

Och att kvicksilvret inte har tagits bort helt, beror enligt honom enbart på att det inte finns något som kan ersätta den funktion kvicksilvret har i olika produkter.

En produktkategori bland få där kvicksilvret har fått finnas kvar, är enligt experterna lamporna ännu så länge – berättar Ehrman.

En förklaring är just potentialen med att spara energi – även med dagens kvicksilverbaserade lågenergilampor.

Om alla går över till sådana lågenergilampor, kan man stänga ett antal kärnkraftverk.

Ehrman har läst någonstans att 40 procent av all elförbrukning går till lampor/belysning.

Så om folk går över till lågenergilampor kan det ge ”jättekonsekvenser” berättar han.

Tillägg i efterhand: Under onsdagen framkom att LightLabs samarbete med Vattenfall upphör .