Nu berättar han om dopingskandalerna

Danske cykelstjärnan Jesper Skibby var clownen med de fräcka replikerna som alltid kunde han hosta fram en påpasslig kommentar, oavsett han rullade i mål som siste man, eller som överlycklig segrare. Väloljade repliker till trots, han lär ha varit nervös när boken om hans cykelliv skulle offentliggöras.

Hans självbiografi Förstå mig rätt
(Forstå mig ret, utgiven av Ekstra Bladets förlag) förändrade i ett slag bilden av den i hemlandet omåttligt populäre cyklisten. Skibby berättar utan omsvep den historien om sig själv och cykelsporten. I fokus står hans tio år långa dopingmissbruk och hans mindervärdeskomplex.

Det var på cykeln han skulle göra det, bevisa att han dög. För sig själv men än mer för fadern som i boken beskrivs som en hårdnackad perfektionist med extra stort kontrollbehov.

Skibby hade en näst intill paranoid fruktan för att misslyckas, att ”bli ett fiasko”. Den mentala dörren stängdes så fort någon eller något skymde framgångsperspektivet.

Jakten på framgång suddade med tiden ut gränserna, allt blev tillåtet. Första sprutan injicerades i början av 1991, i överarmen, under cykeltröjan så att sticksåren inte skulle synas. Inkörsporten var kortison, ett ämne som i regel används för att förhindra infektioner men som även påskyndar återhämtningen och höjer prestationsförmågan.

– Då min kontakt för första gången knackade på dörren till mitt hotellrum och räckte över sprutorna blev jag lycklig som ett barn på julafton. Jag hade alltid givit det yttersta för min sport, och det här var nästa steg. Något jag var tvungen att göra, för att kunna hänga med och få utbyte av det liv jag levde. Aldrig har jag dopat mig för att vinna. Jag har dopat mig för att kunna vara med, och leva det liv jag valt, säger han.

När Skibby reflekterar över den egna cykelgärningen sker det utan dramatiska gester.

– Jag var en åkare sportdirektören kunde lita på och jag hade kapacitet att uppfylla många roller. Och det var just det som banade väg för min professionella karriär. Jag var fysiskt stark och kunde köra fram spurtare när det var en kilometer kvar. Man kunde använda mig i de flesta sammanhang, berättar Skibby.

Inledde sin proffskarriär gjorde han 1986 i belgiska Team Roland.

Skibby tillhörde en gyllene epok av danska cyklister, även om han inte var den mest namnkunniga. Affischnamnen var Riis, Holm samt Rolf Sörensen. Någon dussincyklist var han dock inte, det stod klart efter etappsegrar i Giro d`Italia, Tour de France och Spanien runt. Ingen dansk hade tidigare lyckats vinna etapper i samtliga Grand Tours. Dessutom blev han lagkapten för det första danska proffsstallet Team Home Jack & Jones 1998, som senare (2001) kom att byta namn till Team CSC.

Upprinnelsen till Förstå mig rätt skedde redan för nio år sedan. Det var när Skibby, strax innan den inledande etappen av Tour de France 1998, helt utan förvarning konfronterade journalisten Brian Askvig, som nu är Skibbys spökskrivare, med uppgiften att han aldrig kört den franska klassikern utan förbjudna preparat i kroppen.

– Om jag inte gjort det hade jag aldrig tagit mig runt, berättade Skibby för journalisten som i samma stund lovade att inte avslöja något av det som sagts. Sedan dröjde åtta år av tystnad. Det var först när andra dottern, Elisabeth, föddes under påsken 2006 som Skibby förstod att tiden var mogen. Det var dags att avslöja den sanna bilden av sig själv.

Den individ som försedde Skibby med preparat kallas i boken rätt och slätt för kontakten. Närmare än så kommer inte läsaren dopningsindustrins kärna.

– Han har inte gjort mig något och jag vill inte riskera att ödelägga hans liv, bara för att jag en gång bad om hans hjälp. Kunde jag med gott samvete lägga skulden på någon annan som orsak till mitt missbruk så skulle jag göra det utan att tveka en sekund. Men att göra det skulle naturligtvis inte vara något annat än att bidra med ännu en lögn, säger han.

Niklas Instedt

Frilansmedarbetare

redaktionen@realtid