Notering målet för KI:s portföljbolag

Karolinska Institutet (KI) startade 2003 Karolinska Development AB som en del av Karolinska Institutet Innovation System och har nu en portfölj på ett 40-tal nystartade entreprenörsföretag inom medicin och bioteknik.

Genom att hålla bolagen i en gemensam struktur kan forskarna få tillgång till ett nätverk av personer med industriell erfarenhet, samtidigt som riskerna för investerarna sprids.

Det här är en helt ny dimension i vår verksamhet, konstaterar Harriet Wallberg-Henriksson. När jag gick läkarutbildningen och doktorerade på 80-talet, så fanns det inte en tanke på att man också skulle kunna få ut nya idéer och produkter på marknaden på det här sättet.

– I dag har vi skapat ett kreativt växthus för forskningsresultat som kan vara intressanta för övriga samhället. Steget kortas mellan resultat och tillämpning.

Hon lyfter fram sin företrädares insatser, Hans Wigzell, som drog igång med det första investeringsprojektet, KDI (Karolinska Development I) 2003.

– I dag kan vi se att det bär.

När får vi se något bolag i Stockholmsbörsen?

– Det vore ett stort steg att introducera ett av forskningsföretagen på börsen.

Men kan det inte vara ett sätt att få in riskkapital till branschen?

– Jo, det stämmer och jag är absolut inte främmande för tanken framöver.

Riskkapitalbolaget KDI startade med 15-17 bolag och gick ut med hela portföljen för att få finansiärer. Det gav ca hundra miljoner kronor i riskkapital och de första bolagen kunde komma igång.

I nästa satsning, som döptes till KDII gick man ut med en ny uppsättning av ett femtontal nystartare för att få in pengar och den här gången fick man in ca 700 miljoner. Uppföljaren, den tredje given, heter naturligt nog KDIII och här finns nu några nybörjare som man arbetar aktivt med.

Vilka innovationer är det då som kommersialiseras?

– Allt från nya mediciner till behandlingar och nya produkter som kan användas både i sjukvård och i övriga samhället. Inriktningen är medicin och hälsa och många av idéerna föds just inom biomedicinen.

– Det kan vara dataspel som underlättar inlärning för barn med ADHD eller nya biomarkörer som kan underlätta diagnoser av olika sjukdomar – alltså idéer och produkter som på olika sätt bidrar till att göra livet lite bättre för människor.

Tidigare har de här idéerna stannat inom den akademiska världen och i bästa fall publicerats i någon internationell tidskrift. I några fall har de stora läkemedelsbolagen fångat upp innovationerna.

Fortfarande är läkemedelsforskningen en viktig drivkraft, men många idéer passar inte in i de stora bolagens sortiment och strategier. Idéerna kan röra helt andra områden, eller vara i ett så tidigt utvecklingsstadium att de inte är intressanta för de stora läkemedelsbolagen.

– Det är här vi kommer in och månar om de små plantorna, säger Harriet Wallberg-Henriksson och gör en kringgående rörelse med handen som för att visa fältet med de små groddbladen.

Och man inser för en stund att det som i dag heter AstraZeneca en gång var just en sån där liten grodd som ville upp. Problemet är bara att det finns massor av groddar och plantor, men bara några få klarar att växa och vem vet vilken som blir nästa tungviktare.

Ja, egentligen vet väl ingen i dag exakt vilket eller vilka av de ca 40 bolagen som hittills startas som kommer att bli världssuccé.

– Ofta har riskkapitalbolagen och investerare inte möjlighet att utvärdera de riktigt tidiga idéerna, utan väntar ett par år på att bolagen ska komma igång. Det är där vi kan fylla en funktion genom att göra en hård prövning i ett tidigt skede och sedan underlätta bolagsbildningen för de idéer som vi tror på.

Så här går processen till:

• Forskare vid Karolinska Institutet, men också från en rad andra universitet och högskolor i Sverige och övriga Norden ansöker om att få komma med i KI:s innovationssystem.

• Förslagen granskas såväl medicinskt som kommersiellt. De allra flesta får nej, bara ca 10 procent antas.

• När ett förslag har antagits, får forskarna de stöd de behöver för att bilda bolaget. Det kan handla om juridisk hjälp för att söka patent, management, marknadsföring och ekonomisk handledning, men också praktisk hjälp som kontor och sekreterarstöd.

– Forskarna är ju duktiga på att ta fram resultat. Men de har kanske inte arbetat som entreprenörer tidigare och behöver därför komma i en miljö som både förstår deras språk och som kan tillföra företagarkompetens.

Uppstår kulturkrockar mellan det akademiska och entreprenörstänket?

– Visst är det olika kulturer, men jag upplever att det har hänt väldigt mycket i mötet mellan vetenskap och marknad under de senaste tio åren. Förr var det nästan ”fult” att som läkare eller forskare se sig som framtida entreprenör. I dag ser många det som en naturlig och spännande möjlighet. Vi har mycket att vinna på att få ihop de två världarna.

I det här perspektivet ska man också se planerna på den nya Vetenskapsstaden, som väntas växa fram över Norra Stationsområdet i Stockholm. Första spaden i jorden är när det nya Karolinska sjukhuset byggs, nästa steg är att binda samman Karolinska Institutet med KTH (Tekniska Högskolan) och Stockholms Universitet vid Frescati i ett campus.

– Det blir ett stort vetenskapligt projekt där jag ser många framtida möjligheter till kreativa möten mellan forskare, studenter med olika bakgrund och näringslivet.

Tyngdpunkten ligger på utbildning, forskning och utveckling, men inom området integreras bostäder, kontor, företag och hotell. Plus ny tunnelbanestation.

– Därför hoppas jag att företag nu är villiga att vara med och investera i den här nya spännande miljön. Det kommer att bli en av norra Europas mest intressanta utvecklingsmiljöer.

Harriet Wallberg-Henriksson lyfter fram samarbetet mellan vården, medicinska forskningen och tekniken.

– Särskilt inom medicin och teknik kan vi hitta många nya projekt. Jag ser en hel del samarbetsprojekt mellan t ex KI och KTH tillsammans med sjukhusen. Ett exempel är den nya avancerade PET-kameran som vi använder inom neurologin. Det är fantastiskt att man inom vården kan få se avbildningar av hjärnan tredimensionellt och med betydligt större exakthet än tidigare. Det betyder mycket för diagnos och behandling.

– Men det finns också intressanta skärningspunkter mellan KI och olika institutioner inom Stockholms Universitet.

Det är lång väg kvar innan Vetenskapsstaden är förverkligad. Först ska sjukhuset stå klart, vilket lär bli kring 2013-2014. Men visionen är tydlig: KI satsar på att bli Europas bästa medicinska universitet 2010 och samtidigt den viktigaste noden för biomedicinsk innovation i norra Europa.

Harriets karriärtips

: Harriet Wallberg-Henriksson har lyckats i sin karriär. Vid 50 år fyllda är hon läkare, professor, rektor för Karolinska Institutet och en av dem som avgör vem som ska få det prestigefyllda Nobelpriset i medicin.

Hon borde veta hur man gör – karriär alltså.

Här är hennes tips:

–Mitt bästa tips är att du ska välja något som du brinner för, en utbildning eller ett jobb där man trivs hela tiden och känner tillfredsställelse.

Tycker man själv att det är roligt, så blir man också bättre i det man gör, menar hon. Att få arbeta med människor och forskning är något av det roligaste hon själv vet.

–Jag har forskat om diabetes och det är meningsfullt att få arbeta med något som kan ge direkt effekt så att människor får hjälp.

I dag ägnar hon inte lika stor tid åt egen forskning, men konstaterar att det kan kännas lika spännande att skapa förutsättningar för andra att utvecklas och forska.

– Nyfikenheten måste finnas där också, att vilja veta mera.

Fast, hur är det egentligen med jämställdheten i den akademiska världen? Bara 17 procent av professorerna är kvinnor på KI – trots att 60 procent av doktoranderna är kvinnor. Hur kan det komma sig?

– Helt klart finns det kvinnor som är kompetenta, men som inte tas tillvara, jag har sett många kvinnor som inte kommer fram. Det är sällan att de motarbetas, snarare handlar det om omedvetenhet och att systemet leder fram till det.

I dag är majoriteten kvinnor på läkarutbildningen och i forskningen, hur kan deras förutsättningar bli bättre framöver?

– Jag arbetar aktivt med detta och vi har under mina år (jag tillträdde i januari 2004) haft jämnare fördelning bland nyanställda professorer, men det är lång väg att gå. Jag tror att man måste arbeta med att medvetandegöra osynliga hinder och se till att stötta de kvinnor som satsar.

– Själv har jag fått den möjligheten och är glad för det i dag. Det var särskilt under tiden som doktorand och strax därefter som jag behövde den där uppmuntran att komma vidare – och det fick jag. Annars hade jag inte varit där jag är i dag.

Vad väljer Harriet?

Lingon eller blåbär?

(Efter lite fundering) – Blåbär!

Kina eller Indien?

– Kina – med hopp om att vi kan påverka dem i demokratisk riktning och att man respekterar mänskliga rättigheter.

Morgon eller kväll?

(Snabbt) – Kväll, jag brukar fungera som bäst då, särskilt sköna sommarkvällar utomhus.

Skidor på längden eller höjden?

– Jag åker skidor på längden, det är en av mina favoritsporter, det kan bli 2-3 mil åt gången, senast i vintras i Dalarna.

Strömming eller sill?

– Sill – och färskpotatis, men min favoritfisk är nog färsk öring eller röding, nyfångad och tillagad på plats, gärna på fjället.

Fotboll eller hockey?

– Absoluuuut fotboll! Jag har spelat själv i Grebo där jag växte upp, och har varit fotbollstränare i fyra år för dotters fotbollslag i S:t Erikskuppen

Hjärta eller hjärna?

– Ojdå, ja då tar jag ”hjärta”, om man nu ska väljaoho.

Kaos eller ordning?

– Haha, där måste jag säga ordning, men ibland är kaos inte så tokigt ändå…äsch, näe det får nog ändå bli ordning.

Äpplen eller päron?

– Äpplen, gärna lite syrliga.