Norska Økokrim om EBM:s hantering av HQ-målet

Efter de friande domarna mot HQ:s tidigare styrelse och revisor gällande grovt svindleri och grovt bokföringsbrott kontaktade Ekobrottsmyndigheten norska Økokrim för en utvärdering av arbetet med HQ-ärendet. Uppdraget gavs till Hedvig Moe Øren, førstestatsadvokat och assisterande Økokrim-chef i Norge. Idag har EBM tagit emot slutrapporten. 

– Rapporten pekar på utvecklingsområden när det gäller styrning av stora mål, löpande kvalitetssäkring och kunskapsåterföring. Vi ska nu titta närmare på de kloka synpunkter vi fått. Vissa förbättringsområden som rapporten pekar på arbetar vi redan med. Bland annat har vi påbörjat utvecklingen av vårt IT-stöd, vi tillsätter fler åklagare och större utredningsgrupper i större ärenden och vi prövar en form av kollegial utvärdering, som vi kallar för peer-review.

– Det här ärendet var också särskilt intressant med tanke på den stora uppmärksamheten som gavs kring personer och processfrågor, snarare än skuldfrågan. Det visar att det inte alltid är de straffrättsliga frågorna som är i fokus, säger Fredrik Jonasson, överåklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

I rapporten framgår det att Økokrim inleder granskningen med utgångspunkt att tingsrättsdomen i HQ-målet är korrekt. Syftet med rapporten är alltså inte hur EBM skulle ha gjort för att det inte skulle bli en friande dom.

Økokrim skriver bland annat i rapporten att bedömningen är att svenska Ekobrottsmyndigheten har drabbats av en viss förtroendeförlust som ett resultat av HQ-målet.

Økokrim pekar även på att EBM skulle må bra av utvecklingsbehov kring bland annat styrning, dokumentation och löpande kvalitetssäkring.

Økokrim skriver att EBMs målhantering kunde gett intryck av högre kvalitet om man i större grad och tidigare gjort en genomgång av risker och om myndigheten tillhandahar den kompetens och de resurser som krävs för ett så stort mål som detta var.

Økokrim anser att det verkar som om HQ-målets komplexitet och utmaningar blev känt en tid in i förundersökningen. Tillsättandet av resurser och ledningens involvering "framstår mer ad hoc än vad som är önskvärt och idealt för målhanteringen".

Økokrim uppger även att EBM hade kunnat använda andra tvångsmedel än de som nyttjades under HQ-målet för att säkra bevis runt de involverades kommunikation.

Vidare trycker Økokrim på digitaliseringen som en viktig punkt. EBM:s förundersökning var delvis digitaliserat men inte i sin helhet, vilket gör att myndigheten missade flera av fördelarna med en digitalisering.

"Vår erfarenhet är att digitaliseringen bör finnas med från starten av förundersökningen så att man i största möjliga mån" kan få en översikt av hela förundersökningen. Det är självklart också viktigt att man har tillräcklig datakapacitet, system och program.

Økokrim kritiserar även tiden som EBM tog på sig för förundersökningen som pågick mellan hösten 2010 och den 9 januari 2015 då åtalen kom.

Kritik lämnas även mot att EBM och Finansinspektionen inte samarbetat tillräckligt mycket under förundersökningen. Økokrim skriver att "så långt som tystnadsplikten tillåter" är ett samarbete mellan kontrollorgan och polisen betydande i mål som HQ.

När Økokrim granskar huvudförhandlingen och de bevis som EBM tagit fram skriver Økokrim att intrycket är att EBM "med fördel kunde sökt mer marknads- och branschkunskap i målet" och syftar till mer samarbete med civila organ. Økokrim skriver även att de bisittare som EBM tagit hjälp av kunde med fördel ha nyttjats mer då deras kompetens kunde vara ett bra bidrag i rätten men även under förundersökningen.

Økokrim hänvisar även till att EBM i större mån hade kunnat använt sig av expertvittnen för att exempelvis ta reda på vad som är ett vanligt och accepterat marknadspraxis. Motparten tog hjälp av expertvittnen under förhandlingarna medan EBM tidigare uttalat att man inte ville ha ett "battle of experts" i rätten.

Varför gavs uppdraget att utvärdera HQ-ärendet till norska Økokrim?

– Økokrim är en expertmyndighet i Norge som verkar i en kontext som påminner mycket om den svenska. Vi såg också att man behövde förstå materialet på svenska och ändå ha en distans till ärendet. De har inte varit involverade i själva HQ-utredningen och har heller inte full kännedom om den mediala bilden kring ärendet, säger Fredrik Jonasson.