Norrlands nya industrialist

”Jätteproppen Orvar”, Sveriges 40-talister, är på väg att gå i pension, och deras småföretag kommer att behöva nya ägare. Småföretagarorganisationen Företagarna beskrev i april (DI 8/4-2010) detta som en annalkande katastrof när 180.000 företag inom fem år ska gå i pension, eftersom företagen då hotas av nedläggning. Och nyligen hölls en konferens på temat, bevistad av Realtid.se och skildrad i två artiklar (länk 1, länk 2)

En som ser affärsmöjligheter i problemet är Mats Löfgren, känd finansman för alla som håller koll på småbolagen på Aktietorget. Från kontoret vid Humlegården, två våningar ovanför storbolagsklipparen Christer Gardell och en våning ovanför mellanbolagsklipparna Accent, han investeringsbolaget Strict Equity och värdepappersbolaget Strict Corporate Finance med totalt sex anställda.

Nu vill Löfgren växla upp i Norrlandsindustrier, bolaget Strict äger 47,7 procent av, och hitta några ytterligare industribolag till den lilla koncern han håller på att bygga upp av bolag mellan Sundsvall och Skellefteå. För närvarande finns tre innehav, och Löfgren hoppas på ungefär lika många till på några års sikt för att uppnå skalfördelar.

– Vi köper bolagen till p/e-tal på 3-4, säger Löfgren, som siktar på att lista Norrlandsindustrier på Aktietorget i juni. En listning var på gång för ett år sedan, men drogs tillbaka pga lågkonjunkturen.

– Inom kort hoppas vi köpa bolag nummer fyra i koncernen, ett som passar bra ihop med ÅMV, säger han. ÅMV står för Åsele Mekaniska Verkstad, och levererar komponenter till Hägglunds.

De bolag Löfgren siktar in sig på är sådana som omsätter mellan 30 och 200 Mkr, vilket enligt honom är för litet för att intressera riskkapitalbolagen. Dessutom innebär bolag som ligger i periferin att motståndet ökar:

– Ingen orkar sätta sig på planet och åka ut och besöka de här bolagen, säger Mats Löfgren.

Norrlandsindustrier hittar sina bolag främst genom Mats Löfgren under en tid uppbyggda norrländska nätverk, men även via advokater, revisorer och företagsförmedlare. Själv nämner han att Norrlandsindustrier är en ”stark och långsiktig köpare” som en fördel för en entreprenör som vill göra en exit och har olika köpare att välja bland.

Dock är de flesta förmögna privatpersoner som finns ute i norrländska småstäder inte tillräckligt rika för att ha råd med de bolag Norrlandsindustrier siktar in sig på.

Om lönsamheten i de nuvarande bolagen säger Löfgren att allt ännu inte är på plats:

– Det kommer krävas 5-6 år till för att förbättra marginaler. Men vi har stora planer, nu börjar det exempelvis snart bli dags att rekrytera en koncernchef för Norrlandsindustrier, gärna med industribakgrund från ABB eller så.

I styrelsen, berättar Löfgren, sitter bara industrifolk. Själv anser han sig som finansman inte kvalificerad.

– Folk ser ju att jag är från Stockholm, det är inte trovärdigt, säger han – men nämner också att han är född i Skellefteå och bodde där sina första sex år.

Mats Löfgren är mest känd för sin inblandning i omskrivna småbolag. I september 2007 beskrevs han i Affärsvärlden som det onda geniet bakom pump&dump-bluffen CISL.

– Det där får jag lida för, och jag borde ha kollat upp CISL-människorna bättre innan jag inlät mig på att göra affärer med dem. Men jag hoppade av innan de cashade hem och tjänade inte så mycket pengar själv på det bolaget. Men Affärsvärldenreportern ville inte lägga till den detaljen i sitt reportage.

Konsekvensen av CISL-artikeln är att folk brukar kolla upp Mats Löfgren extra noga innan de gör affärer med honom, men hittills har det enligt honom inte resulterat i uteblivna affärer.

I januari 2008 misslyckades en emissionsgaranti i Jonas Birgerssons Labs2: garanterna drog sig ur. Mats Löfgren beskylldes av Mangold i en E24-artikel som den som hade dragit ihop de garanter som drog sig ur. När Realtid.se frågar om detta hämtar Löfgren avtalet mellan Labs2 och Strict, där det framgår att Strict inte hade uppdraget att ordna med garanter.

Den saken var det Jesper Stevrins bolag som hanterade, säger Mats Löfgren (Realtid.se har sökt Stevrin om detta).

Att Strict sitter i samma trappuppgång som Cevian brukar till Christer Gardells förtret – enligt Löfgren – nämnas i media. De två känner dock inte varandra:

– Jag har aldrig blivit presenterad för Christer Gardell.

Mats Löfgren är 48 år och startade eget inom finansrådgivning till småbolag 1991, efter en tid som optionsmäklare på Enskilda och Hägglöf & Ponsbach. Under resans gång har han även hunnit med ett par år i London som ansvarig för IT-inkubatorn Speed Ventures corpverksamhet.

På väggen bakom honom i det mötesrum Mats Löfgren träffar Realtid.se i finns en mängd inramade ”tombstones”. En del transaktioner i kända Aktietorgetbolag finns med, bland annat i Metromark, Obducat och Benchmark.

– Vi har en corporaterådgivningsverksamhet för att finansiera verksamheten och ha kassaflöden, men ambitionen är att vara ett investeringsbolag. Det Stricts fokus var för några år sedan, omvända förvärv, utgör däremot kanske bara två procent av verksamheten idag.

En av tjänsterna Strict levererar är att sköta IR-verksamheten åt företag. Ett företag är Metromark, vars kvartalsrapport försenades från kalendariets 18 maj till 26 maj.

– Siffrorna var inte klara helt enkelt. Det är beklagligt, men det är sånt som händer, säger Mats Löfgren.

Förutom rådgivnings- och IR-tjänster samt Norrlandsindustrier äger Strict Brommaföretaget Green Exit Skyddsteknik, som sysslar med återvinning av datorer. Strict är listat på Aktietorget, och aktierna är sammanlagt värda drygt 20 miljoner kronor. För att vara Aktietorget är handeln någorlunda likvid: på onsdagen gjordes ett avslut à 2.400 aktier på morgonen.

Det senaste som hände i Strict om man studerar pressmeddelandeloggen var när Mats Löfgren sålde 13,5 miljoner aktier i fredags. Det innehavet, förklarar han, satt han dock bara på temporärt: det var Panaxiagrundaren Thomas Gravius som för att dela upp sitt Strictinnehav på närstående lät Mats Löfgren äga det under en period.