Nordea pressar Finansinspektionen

– Vi har klämt på den här ketchupflaskan i sju år och nästa år kommer den att explodera, säger Åke Danielsson, ordförande i den svenska XBRL-föreningen och revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Bank- och finansbranschen är den sektor där XBRL kommer hända först. Den ökande internationella standardisering, inte minst EU:s krav på rapportering som nu träder i kraft med de nya kapitaltäckningskraven (allmänt kallade Basel II) har ökat behovet av att sammanställa stora mängder finansiell information. För att rapportera måste bankerna ständigt ändra sina rutiner efter olika mottagare och regler.

– Vi måste enas om ett system för ekonomisk rapportering i Sverige. Redan nästa år kommer vi att behöva skicka ut en stor mängd data enligt internationella regler. Vi behöver utveckla och investera i ett system och vi vill att det ska vara XBRL, säger Johan Giertz, regelexpert på Nordea.

Johan Giertz får stöd av CEBS, den europeiska tillsynsmyndigheten för finansinspektion, som har lanserat en XBRL-modell för ekonomisk rapportering och som nu uppmanar EU:s finansinspektioner att använda den.

Men Finansinspektionen i Sverige tvekar. Enligt Göran Lyth, it-chef på Finansinspektionen inväntar Sverige besked om bankernas inställning.

– Om de är intresserade så kan vi implementera XBRL som en service till dem och andra stora koncerner. Men från Finansinspektionens sida så känner vi att vi redan har en webbaserad lösning som fungerar, säger Göran Lyth. XBRL skulle bara vara ett komplement till det system vi har.

Göran Lyth ställer sig också lite frågande till om XBRL kommer att vara så revolutionerande, eftersom det omöjligtvis kan bli en internationell standard.

– Alla länder har egna redovisningsregler och därför måste varje land ändå ha sina egna system. Tanken med XBRL var ju bland annat att det skulle underlätta rapporteringen för stora koncerner som ska rapportera till olika finansinspektioner i olika länder, säger Göran Lyth.

Åke Danielsson håller med om att olika regelverk är ett hinder för XBRL men är mer positiv.

– Rapporteringen är idag lika till 95 procent, de övriga fem procenten måste anpassas till varje land, säger han. Då har vi alla fall kommit en bra bit på vägen.

Nordea ser nyttan i att försöka få ihop ett mer standardiserat rapporteringssystem.

– Vi har fått signaler från Finland om att deras tillsynsmyndighet kommer att implementera XBRL. Då kommer vi att behöva anpassa oss till det. Naturligtvis vore det bra om även den svenska Finansinspektionen och andra europeiska institutioner hade ett liknande system, säger Johan Giertz.

En myndighet som redan har nappat på XBRL i Sverige är Bolagsverket, som från den 1 juli erbjuder landets 300.000 småföretagare att skicka in sina årsredovisningar elektroniskt i XBRL-format. Bolagsverket har tillsammans med den svenska XBRL-föreningen utarbetat en standardiserad beskrivning och klassificering av en rapports innehåll i XBRL-formatet. Under hösten kommer Bolagsverket även att utarbeta en mall för koncernredovisning.

– Vi har skapat en portal på vår webbsida där företag kan ladda ner en fil i vilken de sedan kan packa ihop sin finansiella information., säger Sven Granlund, utvecklingschef på Bolagsverket.

Bolagsverkets Sven Granlund menar att tekniken kommer att leda till en ökad effektivisering. Med XBRL-formatet är det lättare att sammanställa och analysera siffror. Tidigare har sammanställningen gjorts manuellt från pdf-filer eller papperskopior som har skannats in.

– Utvecklingen är intressant ur ett samhällsperspektiv, säger Sven Granlund. Skatteverket har till exempel haft diskussioner med oss om hur de kan använda vårt nya rapporteringssystem för sin skatteberäkning.

Per Thorling som är konsult inom XBRL på Öhrlings PricewaterhouseCoopers har jobbat med dessa frågor både i Sverige och i Europa och är inne på samma linje som Sven Granlund.

– Det som verkligen är intressant är om man tittar på XBRL från ett bredare perspektiv, säger han. Om man kan hitta standardgränssnitt för såväl årsredovisningar som skatterapportering och ekonomisk statistik så underlättar man avsevärt dialogen mellan näringslivet och samhället.

Per Thorling hänvisar till Holland där man har tagit ett samlat grepp om bolagens myndighetsrapportering på en och samma gång och där det verkar fungera.

– Den utvecklingen är intressant för Sverige, avslutar han.