Nobelpriset i Kemi klart

Årets Nobelpris i kemi går till israeliskan Ada Yonath och amerikanerna Thomas Steitz och Venkatraman Ramakrishnan.

Deras studier av hur information i DNA omvandlas till liv används i arbetet av att ta fram nya antibiotika.

De tre belönas för sin forskning kring en av livets mest grundläggande processer, när ribosomer omvandlar informationen i DNA till liv.

Alla tre har arbetat med en metod som kallas röntgenkristallografi och har tagit fram tredimensionella modeller som visar hur olika antibiotika fäster vid ribosomen. Dessa används nu av forskare för att ta fram nya antibiotika, vilket kan direkt bidra till att rädda liv och minska lidande.

Ramakrishnan är amerikansk medborgare, 57 år, och född i Indien. Han är verksam i Storbritannien vid MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge.

Steitz är också amerikansk medborgare. Han är 69 år. Yonath är 70 år och född i Jerusalem, utbildad vid Harvard men numera verksam vid Yale University i USA.

Yonath är verksam vid Weizmann Institute of Science i Israel. Hon beskrivs som en pionjär inom sitt område, konstaterar Kungliga Vetenskapsakademien. När hon mot slutet av 1970-talet bestämde sig för att försöka få fram röntgenkristallografistrukturer av ribosomen ansåg många att det var omöjligt. Redan 1980 fick hon fram de första tredimensionella kristallerna av en viktig struktur. Det var en stor bedrift, skriver akademien. Men det skulle dröja ytterligare 20 år innan Yonath fick fram en bild där hon kunde se var varje atom sitter.

Ada Yonath medverkade under Vetenskapsakademiens presskonferens via en telefonlänk. Hon befann sig i dotterns hus och hade just börjat hämta sig efter det omtumlande beskedet.

– Jag känner mig mycket lugnare nu. Det här överträffade mina förväntningar och jag är mycket tacksam.

Problemen med att få fram riktigt skarpa bilder löste årets tre prisvinnare nästan samtidigt. Under augusti och september 2000 publicerade de varsin kristallstruktur med en upplösning på atomnivå. Därmed kunde riobosomens funktioner kartläggas in i minsta detalj.

Ribosomer finns i celler hos alla levande organismer inklusive till exempel bakterier. Därför är ribosomerna viktiga mål för bakteriedödande läkemedel. Utan fungerande ribosomer överlever inte bakterierna.

Flera företag använder nu strukturer av ribosomer för att ta fram nya antibiotika. En del av dessa testas redan i vetenskapliga prövningar på patienter, för att komma åt problemet med multiresistenta bakterier, exempelvis MRSA. Det är de tre pristagarnas forskning som har gjort detta möjligt.

Yonath sade att hon hoppas att hennes, Ramakrishnans och Steitz upptäckter både ska öppna vägar för en djupare förståelse av hur antibiotika fungerar, och för framtagandet av nya antibiotika.

Hon berättade också att hon kommer till Stockholm i december för att ta emot priset.

De tre pristagarna delar lika på prissumman på tio miljoner kronor.