Nationalekonom får nytt Lundapris i ekonomi

– Marianne Bertrand är en av världens mest framstående forskare inom tillämpad mikroekonomi. Vi ser hennes arbete som en inspiration för forskare inom både nationalekonomi och management. Hennes fokus på frågor som ojämlikhet och diskriminering stämmer dessutom väl överens med vår forskningsagenda här på Ekonomihögskolan, säger Fredrik Andersson, rektor för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet samt ordförande för priskommittén.

Priset har möjliggjorts genom en donation på en miljon kronor per år, under tre års tid, av entreprenören Jan Söderberg och hans familj.

– Jag blev så klart otroligt glad när jag fick veta att jag ska få ta emot priset. Det är en ära att ens forskning uppmärksammas på det här viset. Jag ser verkligen fram emot att träffa alla och lära mig mer om priset och universitetet, säger Marianne Bertrand, professor i nationalekonomi vid University of Chicago Booth School of Business.

Utgångspunkten för The Jan Söderberg Family Prize in Economics and Management är att pristagaren ska ha gjort en upptäckt eller bidrag inom ekonomi och management som är av särskild betydelse. Arbetet ska tydligt ha förnyat forskningen och tillämpningen inom området.

Marianne Bertrands publicerade verk tar upp flera av dagens viktigaste och mest kontroversiella frågor, som ojämlikhet, diskriminering och sexism. Priskommittén har funnit att hennes forskning har en fantastisk bredd och att den utgör ett gott exempel på den potential som finns i nya metoder för samhällsvetenskap, i form av maskininlärning, big data och randomiserade, kontrollerade fältexperiment.

– Jag tycker det är intressant att rucka på gränserna för vad som är nationalekonomi. Jag är övertygad om att tillfredsställande svar på många av de frågor som intresserar mig inte kan ges genom att bara titta på marknadsincitament eller genom att begränsa människors beslutsprocess till strikta antaganden om rationalitet, säger Marianne Bertrand.

Ett exempel på hennes forskning är artikeln om diskriminering på arbetsmarknaden, ”Är Emily och Greg mer anställningsbara än Lakisha och Jamal?”. Där skickade Bertrand och hennes medförfattare in ett stort antal jobbansökningar till olika företag, men med olika avsändare. Resultatet visade att ”vita” namn fick 50 procent fler kallelser till intervju.

– Det mesta av mitt arbete går ut på att använda stora mängder data för att bättre förstå hur samhället fungerar, vad som motiverar människor och förklarar deras beslut, varför vissa lyckas när andra inte gör det. Liksom alla nationalekonomer är jag intresserad av den roll som marknaden spelar för att forma människor och deras liv, men jag är nog mer intresserad än många av mina kollegor av den roll som psykologi, kultur, normer och institutioner spelar för att forma människan.