Näringslivspris till språkförnyare

– Jag är en kvarts miljon rikare, säger chefredaktör och ägare Patrik Hadenius.

Varför vinner ni i kategorin näringsliv?

– Det beror på att tidningen är en kommersiell produkt, att Språktidningen som alla andra kommersiella produkter drivs av annonser och prenumerationsintäkter.

Anmäl dig till Teknik, Media och Telekom-nyhetsbrevet som kommer ut på tisdagar.

I uppstarten sökte Patrik Hadenius kapital och engagemang bland de större förlagen. De trodde inte på idén och menade att språk ansågs vara för tråkigt. Han vände sig då till Horace Engdahl och Svenska Akademien och fick den startplåt som behövdes för att klucka igång hela skutan.

– De pengarna gjorde vi av med första året, 2007. Men senare fick vi tillräckligt många prenumeranter och nu funkar det.

Han blev ganska förvånad över att idén ratades av de stora förlagen.

– Jag var själv så uppfylld av att detta var en så briljant idé. Det fanns språkprogram och böcker, men en språktidning saknades. Jag tänkte: kan man göra en tidning med Martin Timell som snickrar och en förlängning av Antikrundan så var idén så självklar. Efteråt har jag förstått att språk visserligen kan vara roligt. Men det finns också vibbar kring att språk är tråkigt.

Är det en härlig känsla att du på sätt och vis fått rätt mot de stora förlagen?

– Ha ha. Ja! Det gläder mitt svarta hjärta. Jag har sån lust att säga vad var det jag sa.

Men varför är folk så intresserade av språk? Patrik Hadenius menar att allmänheten har förstått att språk är kul, bland annat på grund av Fredrik Lindström. Invandringen gör också att vi möter fler språk. Dessutom innebär teknikutvecklingen att språket blir tydligare, mer synligt nu, jämfört med tidigare.

– Vi chattar och smsar. Min 16-åriga kille hemma skriver ofantligt mycket. När jag var i hans ålder skrev jag på sin höjd ett vykort till mormor någon gång. När vi skriver så ser vi texten framför oss. Förr, när vi mest pratade, blev inte språket lika tydligt.

Varför är folk så stränga med språket?

–Vi jobbar mot den fördomen genom att lyfta fram roliga namn, svärord, bilskyltar – allt som man pratar om. Språket är en viktig del av oss, av dig och mig. Det är nära, det har med våra föräldrar, familj och kultur att göra. Språk är något väldigt personligt.

– Folk har lärt sig någon gång och så tar de chansen. Det är okej att rätta till ett språkfel men det är inte okej att påpeka någons klädsel. Men själv, om någon frågar mig, så svarar jag gärna på det. Men jag aktar mig för att rätta folk omkring mig.

I somras fick Sverige en ny språklag där myndigheter bland annat ska verka för att språket ska bli begripligt.

Funkar den?

– Jag tycker det är bra att ha en lag som säger att svenska språket är viktigt. Sen kan jag önska att lagen var strängare. Jag tycker inte att man ska få bedriva undervisning på engelska för barn och ungdomar eftersom all forskning visar att man lär sig sämre av det.

Språktidningen startade för två år sedan, nådde en omsättning på drygt 5,7 miljoner kronor i fjol, uppvisade en vinst på 400.000 kronor.

Och hade tre anställda, hur lyckades ni med det?

– Vi köper mycket tjänster utifrån och är ett jättestort gäng som gör tidningen.

Är få anställda nyckeln till att få en lönsam tidning?

– Nej, det finns inget rätt eller fel. Nyckeln är att utnyttja externa experter. Ett skäl att det har gått bra beror på att det finns många duktiga konsulter och tjänsteföretag som kan hjälpa till när det behövs. Att våga lyssna på experter och att använda experter är att vara professionell.

Om en vecka lanserar Patrik Hadenius, med redaktion, en ny tidning som heter Modern Psykologi. Principen är samma som Språktidningen; att göra en rolig tidning som vilar på seriös grund.

Den nya tidningen bakar ihop psykologi och hjärnforskning. Enligt Patrik Hadenius har den redan tusen prenumeranter och Pressbyrån har redan köpt in 10.000 exemplar.

– Psykologi och hjärnforskning är ämnen som angår alla. Men psykologi har funnits mest i tanttidningar. Jag är pappa, jag har barn som måste uppfostras och jobbar på en arbetsplats med anställda och har relationer till dem.

Kommer den gå lika bra?

– Ja, jag tror den kommer att gå precis lika bra. Det blir en populär, glad men smart tidning.

– Nu blir vi sex stycken som kan göra två tidningar. Psykologi, hjärnforskning och språk ligger nära varandra.

Var får ni kapital ifrån?

– Dels ett bidrag från Riksbankens jubileumsfond men även från Språktidningens renommé och form.