Munkavle från Borg om nya hedgefond-regler

Finansministern förbjuder Realtid.se att skriva om att Sverige vill förbjuda EU-kommissionens nya hedgefond-regler. ”Du får lova att inte skriva något men det är fel att vi vill förbjuda reglerna.”, säger finansministerns pressekreterare

Det var nyhetsbrevet Efinancialnews.com som under onsdagen hade en nyhet om att ”Svenskar ändrar EU-direktiv för att ta bort skuldsättningstak hos hedgefonder”.

Anmäl dig till Finans och Försäkring-nyhetsbrevet som kommer ut på fredagar.

Artikeln handlar om att svenska regeringen som nu innehar EU-presidentskapet i ett halvår, har föreslagit att man tar bort den generella begränsningen av hedgefondernas skuldsättning.

Det är enligt Efinancialnews en av de tre mest debatterade frågorna som finns med i EU-kommissionens förslag på direktiv med regler om de alternativa fonderna såsom hedgefonder.

Realtid.se ringer upp finansminister Anders Borgs pressekreterare Markus Sjöqvist för att fråga om Sveriges ställningstagande.

Han undersöker saken och återkommer efter ett tag.

– Hur ställer du dig till att få information ”off the record”, och att du då inte kan citera mig och egentligen inte skriva om detta?

Ok?

– Du lovar det?

Ja?

– Då är det så här att det är en pågående förhandling.

– Nyhetsbrevet är fel ute.

Men Realtid.se får tag på Antonio Borges som är ordförande för hedgefondernas intresseförening HFSB (Hedge Fund Standards Board) med säte i London.

Och enligt honom har Sverige visst föreslagit att EU-regeln om skuldsättningstak för hedgefonderna ska tas bort.

– Vad jag har hört under de senaste veckorna, så har det blivit ett väldigt gott emottagande från alla parter av de ändringsförslag som det svenska EU-presidentskapet har kommit med.

– Det ursprungliga EU-direktivet är extremt kontroversiellt, och skulle förbättras väsentligt om de svenska ändringsförslagen accepteras.

– Många marknadsaktörer skulle faktiskt bli mycket lättade, om ändringarna antas.

Nästa steg är nu att de svenska ändringsförslagen ska presenteras för Europarådet som ska besluta om dem troligen i december.

Parallellt arbetar EU-parlamentet med sina ändringsförslag kring EU-direktivet.

Förhoppningen är att de två versionerna ska kunna förenas till en under år 2010.

Enligt Borges var frågan om hedgefondernas skuldsättning en av alla de förändringar som Sverige föreslagit att göra i EU-direktivet.

De argument som finns mot en takregel för hedgefondernas skuldsättning, är flera berättar Borges:

1) Hedgefonder drabbades av finanskrisen, men var inte orsak till den.

2) Hedgefondernas koncept är att kunna visa positiv avkastning oavsett marknadsläge i övrigt. Många hedgefonder misslyckades med det under finanskrisen eftersom det var så extrema förhållanden. Men nu kommer investerare tillbaka och vill investera i hedgefonder igen.

3) Hedgefonder är inte särskilt skuldsatta. De är inte mer skuldsatta än vanliga industriföretag där skuldnivån i snitt utgör 20-30 procent av det egna kapitalet.

4) Hedgefonder har olika strategier och det blir fel att försöka ha en enhetlig takregel för alla hedgefonder.

5) Det är mycket effektivare att ha bra regler för bankernas utlåning, snarare än att reglera hur mycket hedgefonderna får låna.

Är detta just de argument som Sverige har fört fram emot en regel för hedgefondernas maxbelåning?

– Det här är argument som cirkulerar. Jag vet inte om Sverige just har fört fram dem.

Störst kontrovers har det enligt Borges funnits kring EU-förslaget om att europeiska investerare inte ska få investera i hedgefonder utanför EU.

Som han beskriver det har det överlag funnits en stor oro både bland hedgefonder och investerare kring EU-direktivet, men att de nu ser Sverige som räddaren i nöden.

Realtid.se skrev i våras om att Sverige enligt Financial Times ifrågasätter hårdare hedgefondregler.

Då var det franska finansministern
Christine Lagarde som gjorde utspel om att det måste bli mycket tuffare regler för hedgefonderna.

Men Sverige invände då enligt FT att hedgefond-regler i praktiken inte lär få stor effekt.