Mobilindustrin ute på hal is

– I Finland har vi sett hur de stora resebolagen sparkat eller sagt upp sina resebyråer. Det är som en stor industrireform på sitt sätt, och detta kommer att sprida sig till andra industrier på grund av nätverksmodellen.

– Sättet som nätverk är uppbyggda påminner om is. Varje företag är som en molekyl. När vatten fryser till is består varje molekyl fortfarande av vatten. Men sättet molekylerna är organiserade utgör en väsentlig skillnad. Det krävs en annan affärsmodell. Jag brukar använda analogin att företagen måste lära sig att åka skridsko istället för att simma.

Som första svenska tidning presenterar Realtid.se en intervju med Ville Saarikoski, pionjär inom mobil kommunikation. I Sverige är det knappt någon som känner till Saarikoski men i Nokias hemland är hans idéer lika kontroversiella som vitt spridda.

– Det är ett paradigmskifte på gång. En uppdaterad anpassad affärsmodell kommer att slå igenom. Vissa kommer att förlora stora intäkter, andra kommer att vinna stora intäkter, säger Ville Saarikoski.

Saarikoski är aktuell med en avhandling som tecknar bilden av en mobilindustri på tröskeln till en ny, omvälvande era.

– På 90-talet gjorde Nokia ett halvhjärtat försök att implementera internet i sina mobiler. De misslyckades så klart, eftersom de inte förstod vad internet är.

– När jag frågar mina kontakter inom Nokias toppskikt i dag om de tror på mobilt internet så svarar de ”ja”, men när jag undrar varför de då implementerar mms i mobilerna så tiger de.

Ville Saarikoski varnar för att vi i Norden kan komma att vara de sista som märker att vägen mot framtidens informationssamhälle är mycket annorlunda än det sidospår han anser att vi slagit in på.

– Har Nokia, Ericsson och Telia Sonera verkligen kompetensen att hänga med i utvecklingen? Vi ser hela tiden att individer ansluter sig i små start-up bolag som utmanar de gamla paradigmerna.

Efter några år som huvudansvarig för forskning och utveckling på Sonera lämnade Ville Saarikoski hastigt företaget 2003. I dag är han expert hos finska Tieke, en tankeverkstad för informationssamhället.

Saarikoski erkänner att han befinner sig i en något underlig situation.

– Problemet är att jag känner alla topparna bland beslutsfattarna inom industrin. På ett sätt är jag i en konstant dialog med dem. Och eftersom jag haft rätt vid flera tillfällen tidigare kan de inte gärna undvika mig och mina åsikter.

När Saarikoski kommer med frågor som ”tror ni att e-post kommer att utmana sms och mms” så tycker Nokia inte alls om frågorna.

– Mobilt e-post är ett av de hetaste hetaste ämnena inom företagssektorn. Men när jag för 2,5 år sedan presenterade mina idéer om att pusha för mobilt e-post även inom användarsegmentet så sa varenda operatör blankt nej. De är ignoranta mot konsumenternas behov.

– Nu håller de så sakteliga på att ändra sig.

Centralt i Ville Saarikoskis resonemang är att konsumenten ska betala en månatlig summa, som den gör för internet i hemmet, och att tjänster sedan ska betalas via kreditkort eller internetbanken.

– I Finland har det funnits försök med sms mot fast avgift. En viss användare skickade cirka 10.000 meddelanden på en månad för 3 euro. Operatören tillrättavisade kunden och anklagade honom för missbruk av deras tjänster. Men om man tänker på det, så skulle 100 eller 300 sms som skickas buntvis för engångssumman tre euro generera oerhört mycket mer trafik.

Saarikoski har spenderat mycken tid i Japan och jämför med marknaden där.

– Japaner använder sig inte av sms över huvud taget. I Japan kan man istället skicka ett e-post till mobilen och så genererar bifogade länkar till hemsidor och telefonnummer ytterligare trafik.

– Utvecklingen i vår del av världen drivs av att det finns en stark konkurrens mellan internetmodellen och gsm-modellen. Jag vet att det finns teknologiskt nyfikna personer som redan implementerar trådlöst w-lan i mobilen. Inom två år kommer det att vara en tävling mellan gsm och det billigare w-lan. Detta kommer även att påverka priserna för att exempelvis ta emot samtal utomlands.

– Det är konsumenterna som sitter i förarsätet.

Timo Kangas

[email protected]