Ministerns Iran-sanktioner olägliga för Oriflame-svensk

Iranska myndigheter har utan förklaring stängt det svenska börsbolaget Oriflames kontor i landet och frihetsberövat flera medarbetare.

Har det ett samband med att Sveriges regering just bestämt sig för att stödja utvidgade EU-sanktioner?

– Det kan jag inte tro, säger Gunnar Tunkrans, vd på svenska statliga Sweroad som hjälper iranska myndigheter med trafiksäkerhet, till Realtid.se.

Kanske hoppades regeringen att motreaktionerna på beslutet skulle dröja till efter riksdagsvalet i september. Oavsett varför Oriflame nu drabbas så måste regeringen ta ställning. Vilket pris är sanktionerna värda och vem ska betala?

Ledningen i Oriflame säger att de inte vet vad som pågår men att läget i Iran förvärrats.

– Vi har inte haft motsvarande problem, säger Gunnar Tunkrans på Sweroad.

– Det är snarare så att de iranska myndigheterna säger att de är väldigt tacksamma över att vi är där.

– Jag ska prata med ledningen i Oriflame. Det här kanske är en storm i ett vattenglas.

Det var i juli som handelsminister Ewa Björling deklarerade att Sverige ska delta i utvidgade sanktioner mot Iran. Motvilligt.

– Vi ser inte att sanktioner är rätt väg att gå, sa hon till TT.

– Vi tror inte att bojkott leder framåt.

Hon insåg att människor som jobbar med svenska företag i Iran kan drabbas om Iran väljer att trappa upp konflikten.

Ändå valde hon tuffare sanktioner. Och höll tummarna.

– Företag som Ericsson, Scania och Volvo kommer att kunna fortsätta sin verksamhet, sa ministern.

Nu har iranska myndigheter stängt det svenska sminkföretaget Oriflames kontor i Teheran och frihetsberövat tre av företagets anställda samt två så kallade säljkonsulter. Det skriver företaget i ett pressmeddelande.

Får det svenska företaget och dess medarbetare nu betala för regeringens sanktioner? Handelsminister Ewa Björling har inte velat kommentera frågan.

Iran är Oriflames starkaste marknad i Asien och dotterbolaget Oriflame Persia LLC har gått bra sedan starten 2006.

Iran står för cirka 20 procent av Oriflames försäljning i Asien, men bolaget står fast vid sin helårsprognos för försäljningen trots myndigheternas ingripande, skriver ledningen på måndagsmorgonen. Marginalerna kommer dock att försämras något.

Också för Oriflames ägare handlar det om stora pengar. Aktien har sjunkit med 3,5 procent sedan gripandena blev kända.

Men framför allt är det medarbetarna som kommer i kläm. En av de frihetsberövade är svensk medborgare.

Diplomaten Charlotte Jönsson på svenska ambassaden i Teheran har kontaktat Irans utrikesministerium för att få veta varför mannen är frihetsberövad.

Mannen har också iranskt medborgarskap.

– Det kan försvåra våra möjligheter att agera för honom, säger Camilla Åkesson Lindblom på UD:s presstjänst till Realtid.se.

– Det påverkar inte hur vi agerar, men Iran kanske inte erkänner hans svenska medborgarskap.

Är det bara honom ni hjälper?

– Ja, det är bara han som är ett konsulärt ärende för oss.

Sverige säljer varor och tjänster till Iran för flera miljarder kronor varje år, enligt Exportrådet.

Förutom Oriflame och Sweroad finns Ericsson, Atlas Copco, Alfa Laval, ABB och Tetra Pak i landet. De flesta av de här företagens anställda i Iran är iranier. Några hundra är svenska medborgare.

Företagen pratar inte gärna om affärsklimatet och relationen med myndigheterna. Ett förfluget ord kan förstöra år av arbete. Det framgår när Veckans Affärer försöker intervjua svenska telekomjätten Ericssons personalchef i Iran Solveig Vallentin 2007.

Iran stoppade en investering på 2,25 miljarder dollar som Ericsson ville göra tillsammans med Turkcell 2005.

SKF är också försiktiga med att prata med tidningen. Vd på platsen är Thomas Larsson.

– Ibland kommer olika slags dekret från någon myndighet. Ofta är de ogenomtänkta och dras också snart tillbaka. Men en liten del av dekretets nya innehåll finns alltid kvar, säger han till Veckans Affärer.

Oriflames medarbetare är inte den första svensk som frihetsberövats i Iran. Två svenska byggnadsarbetare släpptes 2007 efter att ha suttit 14 månader i fängelse för att ha fotograferat vid militärt område.

Men det är inte främst utlänningar som drabbas.

Irans civilklädda sedlighetspolis kontrollerar hur kvinnor klär sig och ser ut. Polisen arresterade enligt egna uppgifter 150.000 ”icke-islamiskt” klädda våren 2007.

Sveriges relationer med Iran har varit ansträngda i flera år sedan Sverige utrikesminister Carl Bildt påpekat att den iranska regimen kränker mänskliga rättigheter och begränsar yttrandefriheten.

Den svenska regeringen uppmanade Iran att skicka hem en diplomat från Irans ambassad i Stockholm 2008. Iran svarade med att be Sverige skicka hem en diplomat från Teheran. Inget av länderna uppgav några skäl.

Ericsson skickade hem en del personal under de blodiga protesterna i Teheran 2009. Den svenska ambassadören Magnus Wernstedt deklarerade att han hade en evakueringsplan klar om läget skulle förvärras.

I april i år pekade den amerikanska kongressen ut ABB och Statoil som företag som inte borde få bedriva handelsverksamhet med USA eller dra nytta av amerikansk ekonomi eftersom de ”tjänar pengar på Irans atomambitioner”.

USA och EU misstänker att Iran håller på att skaffa kärnvapen genom ett program för kärnkraft. Sverige deltar i FN-sanktioner sedan den 10 juni. EU gjorde det svårare att genomföra finansiella transaktioner mellan EU och Iran i juli – med stöd från Sveriges regering.

90.000 iranier bor i Sverige och påverkas av sanktionerna.