Miljökamp bra för jobben

Tung och energikrävande industri står inför problem, men byggbranschen går mot en kraftig boom och nettoresultatet är på det hela positivt. Allt under förutsättning att beslutsfattarna visar sin goda vilja.

– Jo. Det finns ju en allmän idé om att miljökrav leder till utlokaliseringar och arbetslöshet. Men arbetsmarknaden kan tvärtom må bra av att vi minskar våra koldioxidutsläpp, säger Alain Mestre, fransk ekonom vid konsultföretaget Syndex, till Realtid.se.

Han är en av samordnarna för en stor studie om klimatförändringarnas effekter på sysselsättningen i Europa, som har gjorts på uppdrag av den fackliga samarbetsorganisationen ETUC. Den har finansierats genom EU-medel och bidrag från sex olika länder, däribland Finland.

Man har jobbat med olika modeller. En av de mer sannolika är att EU-länderna lyckas minska sina koldioxidutsläpp med 40 procent fram till år 2030. Det skulle leda till en ökad sysselsättning på 1,5 procent.

– Det är förstås inga fantastiska siffror, men de motsäger katastrofscenarierna, säger han.

Alain Mestre säger att man inte på något sätt har försökt att skönmåla framtiden för att tillfredsställa olika intressen.

– När vi fick uppdraget sa fackens representanter att de ville höra sanningen. Flera av slutsatserna är inte särskilt roliga varken för fackförbunden, företagsledare eller för miljöorganisationer. Energislukande branscher, som cementfabriker och stålindustrier står till exempel inför stora problem, säger Alain Mestre.

De sistnämnda producerar cirka 11 procent av de totala koldioxidutsläppen. Enligt studien riskerar tiotusentals jobb hos stålföretagen i EU att försvinna, framförallt på grund av utlokaliseringar till länder där man är mindre nogräknade vad gäller miljökraven.

Men inom flera andra sektorer kan man skapa desto fler nya jobb. Byggbranschen står inför en riktig boom i och med att miljontals bostäder i Europa behöver renoveras för att bli energisnålare.

Men även inom områden som energitillverkning och – kanske mer förvånande – transportsektorn kan nettoresultatet bli positivt.

– Vad gäller energiframställningen finns det en del vanföreställningar. Skötseln av vindkraftverk skapar till exempel inte många jobb, men däremot tillverkningen av maskiner. Biomassaeldning kräver också en hel del ny utrustning, som till exempel värmepannor.

– Transporterna står ju idag för en stor del av utsläppen. Men lastbilstransporter skapar i själva verket färre jobb än alternativ, som järnvägen. Dessutom blir bilproducenterna nu tvungna att lägga ner stora investeringar på forskning och utveckling, säger Alain Mestre.

Även om Sverige inte finns med bland de länder, som har detaljstuderats i rapporten, säger den franske ekonomen att det är sannolikt att de nordiska länderna drar vinning av utvecklingen. Det handlar inte bara om att alltfler turister kan lockas av ett svalare klimat eller att det om några årtionden förmodligen blir möjligt att odla nya jordbruksprodukter på norra breddgrader.

– I Sverige har ni kommit längre vad gäller energisnålare bostäder än till exempel ett land som Belgien, där ytterst lite har gjorts. Men ni kan få en framträdande roll inom utvecklingen av nya energikällor, som biomassa. Ni har också en annan fördel och det är att ni redan har ett utvecklat system för omskolning och vidareutbildning, säger Alain Mestre.

Även om kampen mot klimatförändringarna kan ge positiva resultat, kommer européerna att tvingas till stora och i vissa fall smärtsamma omställningar. I studien ges också flera rekommendationer.

– Det är lättare om man efter en omskolning åtminstone kan jobba kvar inom samma bransch.

Ett exempel är att en lastbilschaufför kan arbeta som spårvagnsförare istället för att tvingas in på en fabrik. Därför är det viktigt att alla aktörer, även löntagarorganisationerna får vara med i planeringen, säger Alain Mestre.

Självklart förordar rapportörerna större satsningar på forskning och utveckling, men de hävdar också att EU behöver göra sig av med vissa spärrar.

– Vi måste bli bättre på att dela med oss av nya kunskaper kring en miljövänligare produktion. Det gäller hela världen. Men inom EU krävs ett bättre samarbete mellan olika företag och institutioner och där sätter EU:s konkurrensregler en del käppar i hjulen för utvecklingen. Men det handlar också om att politiker inte ska ge vika för utlokaliseringshot. I själva verket är det troligt att vi går mot alltfler globala miljönormer, säger Alain Mestre.