Men hallå, Nima Sanandaji

Din kommande bok heter ”Entreprenörer som går mot strömmen – vad 90-talets succéföretagare kan lära om dagens utmaningar”. Är det med dina ögon it-boomens omslagspojkarsom vi kan lära av?

– Delvis, men knappast enbart. Mycket av förnyelsekraften finns utanför de näringar som är hypade för tillfället. Ta som exempel Ali Karimi, som kom till Sverige från Iran för att studera maskinteknik och sedan började arbeta inom verkstadsindustrin. I en konservativ bransch valde han att satsa på egenföretagande, utan något egentligt kapital i ryggen.

– Inom några år lyckades han etablera en koncern som omsatte 50 miljoner kronor i början av 1990-talet. Krisen drabbade branschen hårt, men då blev lösningen att börja köpa upp konkurrenterna som hade klarat sig ännu sämre. I dag har Alis entreprenöriella satsning växt till Parsgruppen, en ledande koncern inom tillverkning av plåtprodukter.

– Duktiga entreprenörer lyckas skapa förnyelsekraft och utveckling inom inte bara nya och hippa, utan också äldre branscher.

Vad är avgörande skillnader mellan dem som lyckats och de som idag nästan är bortglömda?

– En avgörande skillnad är villigheten att anpassa sig. När en kris slår till måste företagare anpassa sin verksamhet, börja tänka i nya banor. Det gäller inte bara de företag som ställs inför en konjunkturnedgång, utan också de som under högkonjunktur ställs inför teknologiska förändringar.

– En nära vän till mig, Christian Sandström, forskar kring teknologiskiften vid Chalmers. Hans favoritexempel är svenska Facit – en gång bland världens mest välkända företag. Men hur väl de än gjorde mekaniska räknemaskiner så kunde de inte konkurrera med elektroniska räknare. Du måste kunna anpassa dig för att lyckas överleva och växa.

(Christian Sandström har lagt ut ett bildspel över Facits uppgång och fall – se här)

Det är lätt att se fyra branscher – it, biotech, musik och mode – där en del svenska företag lyckats otroligt bra. Ser du några gemensamma nämnare?

– Jag är själv biotekniker i grunden och det är helt klart en spännande tillväxtbransch. Teknologiska framsteg, grundforskning och entreprenörskap går hand i hand, så vi bör förvänta oss att företag som satsar på framtidens teknologi har god tillväxtpotential. Sen är det många företag inom bioteknik och it som inte alls har lyckats väl, utan det är ett fåtal gasellföretag som har dominerat utvecklingen. Entreprenörskap handlar just om denna tävlan, där det är de bästa idéerna inom en ny affärsområde som lyckas överleva.

Efter it-kraschen 2000-2001 ser vi ändå en uppgång trots att det blev svårare att få riskkapital till bolag i tidiga faser. Behövs det ökad tillgång till såddkapital. Hur ska det gå till?

– Ja, det behövs förstås tillgång till riskkapital om nya framgånsföretag ska kunna växa. Men det är inte oviktigt var kapitalet kommer ifrån. Vissa menar att det ska vara staten som går in med såddkapital. Men statlig inblandning i ekonomin är långtifrån rätt sätt att få fart på utvecklingen, snarare tenderar det att skapa en rad problem.

– En viktig reform som jag skulle vilja se är större möjligheter för entreprenörer att bygga upp eget kapital i sina bolag, som de kan investera i nya projekt. Som det är idag så är det mera förmånligt att anonymt köpa aktier i någon annans bolag än att investera i det egna bolaget. Det skapar ett diffust ägande i näringslivet och försvårar för gasellföretagare med innovativa idéer.

Vad spelar enskilda personer för roll. Vilka vill du lyfta fram?

– Utvecklingskraften i moderna marknadsekonomier, skälet till att vi har lyckats gå ifrån fattigdom till välstånd sedan industrialismens början, hänger samman med entreprenörskap. Och entreprenörskap handlar i sin tur om en tävlan mellan talangfulla individer att implementera nya affärsidéer och ny teknik på bästa sätt. Det är definitivt enskilda personer som står i centrum och jag vill lyfta fram alla de entreprenörer som jag har intervjuat i min bok som föredömen.

Vad kan vi lära oss av att jämföra 90-talskrisen med hur väl Sverige hanterade 30-talets depression?

– Att Sveriges förmåga att vända kris till jobbskapande och tillväxt var betydligt bättre när landet präglades av låga skatter och en fri ekonomi. Idag sätter höga skatter, rigida regelverk och en stel arbetsmarknad hinder i vägen för den som vill starta nya framgångsföretag eller expandera genom att nyanställa.