Melker gör storaffär i kuvertbranschen

Vid 8.30-tiden på torsdagsmorgonen gick Bong-Ljungdahl ut med ett pressmeddelande om affären.

Realtid.se får tag på Davidsson per telefon strax efter klockan 18 på torsdagkvällen.

Hur känns det med affären?

– Tack, det känns jättebra, säger han.

– Det här är en kanongrej för oss.

Hur länge har ni jobbat med att förbereda den här affären?

– Vi har jobbat med det ett bra tag.

– Man kan säga att vi har haft en allians med Hamelin redan 2004.

– Så sedan 2004 har vi haft ett strategiskt samarbete.

– Och sedan har vi i och för sig jobbat sida vid sida utan att prata om att gå samman så här.

– Men för drygt ett år sedan började vi diskutera i det här termerna.

– Sedan har det tagit ett tag innan den här strukturen har ”värkt fram”.

– Men i våras kom vi överens om den, och sedan har vi ägnat sommaren åt att göra klart allt med due diligence-utredningar och alla kontrakt som måste upprättas.

Vilken marknadsandel får ni på kuvert i Europa efter sammanslagningen?

– Någonstans runt 25 procent.

Härav har Bong-Ljungdahl sedan tidigare en marknadsandel på 13 procent, och Hamelin tillför 12 procent till.

Bong-Ljungdahl har för sig 1.200 anställda och genererar intäkter på 2 miljarder kronor per år, medan Hamelins kuvertverksamhet också har 1.200 anställda och genererar intäkter på 170 miljoner euro per år (cirka 1,5 miljarder kronor med dagens eurokurs).

Tillsammans kommer den nya grupperingen att generera intäkter på 3,5 miljarder kronor per år.

Vill ni fortsätta gå samman med fler kuverttillverkare efter det här för att få ännu större marknadsandel?

– Som det har sett ut har det funnits fem stora kuverttillverkare i Europa som tillsammans haft en marknadsandel kring 75 procent i Europa.

– Sedan av en ren slump presenterades en annan storaffär i branschen i förra veckan, då vår konkurrent Tompla meddelade köp av hälften av konkurrenten GPV:s verksamhet.

– Både Tompla och GPV hörde till de fem stora tillverkarna i branschen, så efter deras affär blir det kvar 4,5.

– Och nu när vi går samman med Hamelin blir det bara kvar 3,5.

– Så på bara en vecka har det gått från ett läge där de fem största står för 75 procent av marknaden, till ett läge där de 3,5 största står för 75 procent av marknaden.

– Det bara slumpade sig att båda de här strukturaffärerna kom samtidigt, men det innebär att konsolideringen i branschen tog sig ett litet ”språng”.

– Sedan kan man fråga sig vilket utrymme det finns för fortsatt konsolidering.

– Vi tror ju att GPV egentligen inte vill vara kvar som långsiktig ägare till sin resterande kuvertverksamhet.

– De lär på något sätt försöka hitta något sätt att hitta en annan ägare till det.

– Sedan är frågan om de övriga mindre och medelstora kuverttillverkarna kan leva vidare för sig som små specialiserade nischspelare, eller om de kommer att gå under eller bli uppköpta.

– Det får tiden utvisa.

Skulle ni vilja köpa eller gå samman med fler kuverttillverkare om tillfälle uppstår?

– Vi har varit ganska drivande i den konsolidering som har ägt rum.

– Vi har vuxit genom en del stora företagsköp de senaste 15 åren.

– Men vi kan säga det att nu när vi gör den här jätteaffären med Hamelin, så kan vi suga på den karamellen ett tag.

– Det är en stor grej för oss att integrera våra organisationer nu, och få det här att funka på ett bra och smidigt sätt.

– Så vi letar inte efter ytterligare strukturaffärer.

Just nu i alla fall?

– Nej.

– Nu gäller det för oss att verkligen ta hand om det vi köper här.

I och med Hamelin-affären har Bong-Ljungdahl totalt ett 40-tal anläggningar inklusive kuvertfabriker, kuvertryckerier och säljkontor, varav knappt 20 ”riktiga” kuvertfabriker runt om i Europa.

Ser ni möjligheter att omstrukturera dem till färre, större fabriker?

– I vår bransch kan man inte riktigt göra det så enkelt som att bara säga att man ska ha en stor fabrik i Polen och en i Tyskland för att täcka hela Europa.

– Dels är det olika format på kuverten i olika länder.

– Och det är också så att det är ett ganska lågt värde på våra produkter i förhållande till transportkostnaden.

– Så man måste ha produktionen relativt nära kunderna.

– Och dessutom finns det inte jättestora stordriftsfördelar med att ha en enda stor kuvertfabrik.

– Det gör sammantaget att det är bäst att ha ett ”nätverk” av kuvertfabriker.

– Men det är klart att det ändå finns en del synergier på detta område genom Hamelin-affären.

– Kanske framför allt i Tyskland och Benelux-länderna får vi lite överlappande fabriksstruktur.

– Så där finns det möjligheter att effektivisera det.

– Det ingår i vår ”synergi-plan”.

– Men vi har inte preciserat den ännu i detalj.

– Vi har ännu inte ens tagit kontrollen över Hamlin-verksamheten vi köper.

– Vi har en hel del idéer på ritbordet om vad vi kommer att göra.

– Nu gäller det att få de idéerna bekräftade, och att detaljera våra planer.

– Sedan kan vi presentera fler detaljer utåt, kanske mot slutet av 2010.

Blir den stora fördelen av ert samgående alltså att det blir mindre priskonkurrens, med färre kvarvarande konkurrenter?

– En konsolidering ger förhoppningsvis den effekten.

– Det är en viktig bit, eftersom kuvertbranschen är mogen med tunna marginaler.

– Men samgåendet innebär även att vi kan spara pengar genom att köpa in saker billigare.

– Och det finns synergier på rörelsekapitalsidan.

– Vi kan ”benchmarka” oss bättre, och på så sätt kanske bindra mindre i lager och få bättre betalningsvillkor.

– Så en stor del av fördelarna för oss med Hamelin-samgåendet är inköpsrelaterade.

– Sedan ser vi även möjligheter att ”kors-sälja” en del produkter Hamelin har som vi inte har i vårt sortiment, och att kors-sälja en del av våra produkter som de inte har i sitt sortiment.

– Det kan ge tillväxtpotential.

– Så det blir en mix av positiva effekter.

– Men den stora finessen är alltså inte att vi i och med den här affären exempelvis skulle börja stänga ner 20 procent av våra fabriker.

– Så är det absolut inte.

Vilken rörelsemarginal sikar ni på att nå?

– Redan före Hamelin-affären har vi sagt att vi vill ha en rörelsemarginal på 6 procent.

– Och efter den här affären tycker vi att det är en ännu mer realistisk nivå.

Hur är den finansiella situationen för er? Har ni stora skulder eller pengar i kassan?

– Efter affären kommer vi att ha en skuldnivå kring 1 miljard kronor.

Ni ser inte det som ett problem?

– Nej. Man kan finansiera den här typen av affärer på olika sätt.

– Nu finansierar vi köpet av Hamelin delvis genom att betala med aktier och konvertibler.

– Och Hamelin har dessutom gett ett efterställt ägarlån som inte belastar skuldsättningen på samma sätt.

– Alternativet är att vi istället skulle be våra aktieägare om allt det kapital vi behöver för att köpa Hamelin-verksamheten.

– Men det har vi bedömt att vi inte kan göra just nu.

– Och våra banker ställer även sedan tidigare upp med sin del av finansieringen på samma villkor som vi hade förr.

– Så vi har inte sett någon anledning att ”stöka till det” genom andra finansieringssätt.

Vilka är era banker?

– Swedbank och Nordea.

Vad gäller vinsten per aktie blev den 1,63 kronor för Bong-Ljungdahl 2009. Då uppgick resultatet efter skatt till 24 miljoner kronor.

Första halvåret 2010 blev vinsten per aktie 0,40 kronor (6 miljoner kronor totalt i resultat efter skatt).

Andra kvartalet blev vinsten per aktie bara 0,08 kronor (knappt 2 miljoner kronor i resultat efter skatt).

Bong-Ljungdahls aktiekurs slutade torsdagen i 30,50 kronor, vilket innebär en uppgång med 23,5 procent jämfört med onsdagens slutkurs.

Vilken vinst per aktie kan Bong-Ljungdahl generera per år när affären är genomförd?

– Det kan jag inte uttala mig om just nu, men det kan man räkna på.

Förenklat kan man komma fram till att vinsten per aktie i ”nya” Bong-Ljungdahl kan bli 5-6 kronor per år om några år, om bolagets lyckas nå sitt rörelsemarginalmål någorlunda.

Det innebär att aktien på nuvarande nivå kring 30 kronor kan tyckas billig med ett p/e-tal på 5-7.

I och med den här affären kanske det är ett bra köptillfälle i Bong-aktien?

– Var och en får bilda sig sin egen uppfattning om det.

– Vi har sagt vad vi betalar för Hamelin, och vi har informerat om lönsamheten i Bong-Ljungdahl.

– För Hamelin har vi meddelat proforma-siffror för deras utveckling 2009.

– I och för sig har inte vinsten per aktie preciserats, men vi har gett ebitda- och ebit-resultaten proforma.

– Och sedan får man titta på vilka synergier som kan uppstå, eller om man vill räkna på hur det ser ut utan synergier och sedan lägga till vilka synergier som kan uppnås.

– Så det är en ganska komplex analys att ge sig in i.

Har ni sagt något om hur stora synergierna kan bli per år genom att ni går samman med Hamelin?

– Ja, vi räknar med synergier på 80-90 miljoner kronor per år med full effekt efter två år.

Det avser direkta kostnadsbesparingar, bland annat genom effektivisering av olika delar av verksamheten, bättre inköp och färre interna frakter

– Och våra kassaflöden väntas förbättras med 50-70 miljoner kronor de närmaste 2-3 åren.

Den effekten på kassaflödena kommer alltså utöver kostnadsbesparingarna.

Förbättringen av kassaflödena ska främst nås genom mindre rörelsekapitalbehov (rörelsekapital=kundfordringar+lager-leverantörsskulder), och avser alltså ökningen per år med full effekt från och med inom 2-3 år.

Melker Schörling och Alf Tönnesson har varit de största aktieägarna i Bong-Ljungdahl med en ägarandel på 29 procent var (varav Schörling via investmentbolaget Melker Schörling AB).

I och med Hamelin-affären får moderbolaget Hamelin en ägarandel på 25 procent, vilket gör att Schörling och Tönnessons ägarandelar minskar till 22 procent var.

Sedan köper Hamelin konvertibler på 4 miljoner euro som ger rätt att köpa 1,25 miljoner Bong-aktier vid full konvertering.

– Och vad gäller de konvertiblerna är det upp till Hamelin om de antingen vill vänta till 2015 och konvertera till Bong-aktier då, eller om de vill sälja konvertiblerna när som helst.

– Så Hamelin förbinder sig att inte konvertera förrän 2015.

– Men om någon köper konvertiblerna, så kan de konverteras till Bong-aktier omedelbart.

– Och vi har delat upp konvertiblerna i tio ”trancher” för att göra det lite mer hanterbart om någon skulle vilja köpa en del.

– Varje del är därmed på 400.000 euro.

Har ni haft någon finansiell rådgivare när ni har konstruerat hela det här upplägget för Hamelin-affären?

– Nej, det har vi tänkt ut själva.

– Så vi får hoppas att det är en bra lösning, och inte dyker upp frågor vi inte har tänkt på.

Bong-Ljungdahl har traditionellt haft sitt huvudkontor i Kristianstad, men har på sistone börjat ”glida ner” sin bas till Malmö.

– Vi har fortfarande vårt säte i Kristanstad formellt sett, men i takt med att vi blir allt mer internationella – och särskilt nu – känner vi att det blir lite bättre logistiskt sett att finnas nära Kastrup och Öresundsbron.

– Så vi har ett litet kontor i Västra Hamnen i Malmö där vi har vår ekonomistab och jag har ett litet kontor, och där även inköpschefen sitter.

– Men jag sitter även kvar i Kristianstad där vi har vår huvudfabrik i Sverige.

– Och det ligger ju inte mer än en timme från Malmö.