Sophie Nachemson-Ekwall kritiserar maktmarkeringen i Investor. Att budplikten är satt ur spel sänker förtroendet för Stockholmsbörsen, hävdar Handelsforskaren.
"Megaskandal"
Mest läst i kategorin
Wallenbergstiftelserna flaggade upp i Investor på fredagen och kontrollerar nu 50,01 procent av rösterna i bolaget. Det innebär att stiftelserna på egen hand kan fatta flera beslut bolagets stämmor och formellt sett gör valberedningen maktlös.
Handelsforskaren Sophie Nachemson-Ekwall, som är doktor i företagsekonomi och tidigare ekonomijournalist, är kritisk till agerandet.
– Det är en megaskandal. Det kan se ut som om det är en liten förändring som inte spelar någon roll eftersom Wallenberg redan kontrollerar Investor. Men signalvärdet är tydligt när en stor aktör på Stockholmsbörsen successivt kryper upp i ägandet och balanserar strax över 50 procentsgränsen. Det rör sig om ett kringgående av andemeningen med budpliktsregeln. Regeln kom till för att öka förtroendet för Stockholmsbörsen, skydda minoritetsaktieägarna från maktskiften och likställa Sverige med resten av Europa. Men i Sverige har den utformats på sådant sett att de som ägt 30 procent sedan 1999 inte behöver bry sig. Det delar upp börsen i ett A- och B-lag. Men det är värre än så, för det utfärdas mängder av undantag hela tiden som minoriteten inte kan förutse, säger hon till Realtid.se.
År 2009 vände sig Svenskt Näringsliv till justitiedepartementet med begäran om ytterligare en budpliktsgräns vid just 50 procent, vilket finns i de flesta EU-länder. Men hittills har inget hänt.
Hade regeln funnits på plats hade dagens flaggning inneburit att Wallenbergstiftelserna hade varit tvungna att lägga ett bud på samtliga aktier i bolaget.
– Frågan aktualiserades med anledning av att Volkswagen betalade dyrt för Investors och Wallenbergs aktier i Scania 2008 utan att det utlyste budplikt. Alla klagade men sedan hände inget. Ställer man frågan till justitiedepartementet har den försvunnit. Det är som att prata med en vägg. Intrycket är att många aktörer på den svenska aktiemarknaden vill att den ska tystas ned, säger Sophie Nachemson-Ekwall.
– Man kringgår frågan alltmedan förtroendet för svenska aktiemarknaden och börsen drastiskt minskar, det är skandal. Vad Sverige behöver är istället en öppen diskussion kring vad som är bra och dåligt med budplikt och utforma regler som är lätta att förstå och kan bidra till att stärka förtroendet för börsen. Det är något börsen är förtjänt av.
Budplikten innebär i korthet att ägare måste lägga ett bud om de innehar mer än 30 procent av aktier eller rösterna. Wallenbergstiftelserna ägde mer än 30 procent av rösterna i Investor innan budpliktsreglerna infördes och är med dagens regler undantagna budplikt även vid senare ägarökningar.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.