Maths O Sundqvist rasande över inställt Carnegie-möte

Realtid.se blev under tisdagseftermiddagen uppringd av Sundqvists pr-byrå som föreslog att Realtid.se var med och tog bilder då Sundqvist skulle på ett möte med Carnegies ordförande Peter Norman – ett möte som Norman i sista stund ställt in.

Klicka här för att få Realtid.se:s nyhetsbrev om finansbranschen. Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan via e-post.

Affärsmannen Dan Olofsson och hans högra hand Göran Larsson är båda bekanta till Sundqvist, och ställer upp nu och ger sitt stöd. De skulle också med på mötet, och Olofsson blev så arg över att mötet ställts in, att han ville gå upp på Normans kontor på Sjunde AP-fonden där Norman är vd, och fråga efter Norman ändå. Det var då bilderna skulle tas.

Men det visade sig att Norman inte var på plats på Sjunde AP-fondens kontor på Vasagatan i Stockholm.

I stället traskade Sundqvist, Olofsson, Larsson och Realtid.se till Sundqvists kusin Sven-Ivan Sundqvists kontor för företaget SIS Ägarservice vid Sveavägen i Stockholm. Här skulle nu hela historien dissekeras.

– Vi får backa tillbaks klockan till i fredags, då jag och Dan besökte Peter Norman och Arne Berggren, berättar Göran Larsson.

Norman blev ordförande i Carnegie då staten tog över Carnegie, och Berggren kom därefter till Carnegie i december och är ansvarig där för Maths O Sundqvist-engagemanget.

– Vi har haft det väldigt svårt att få till stånd ett möte med Norman, suckar Larsson.

Fredagens möte var första gången som Larsson och Olofsson träffade Carnegie-företrädarna Norman och Berggren.

– Det var första gången som Norman hade ett möte i Sundqvist-ärendet, säger Larsson.

Mötet hölls under fredagens eftermiddag, och började bra.

– Men mot mitten blev det sämre, säger Larsson.

Till slut föreslog Norman ett nytt möte klockan 15.30 under tisdagen.

– Och vi hade utlovat dokument som vi skulle ha med oss, och jobbat med att ta fram.

Larsson befann sig på fjällsemester men offrade sig och flög till Stockholm bara för detta.

– Norman själv sade sig acceptera att jag kom från Östersund bara iklädd vanlig tröja. Vi var inställda på det här mötet.

– Vi hade skickat kompletterande information i söndags till Norman och Berggren, och talade om att vi såg fram emot detta.

Men sedan klockan 22.46 under måndagkvällen fick Larsson ett sms.

– Det var från Norman som skrev att han inte ville ha något möte.

Norman förklarade sig då med att ett separat brev skulle skickas till Sundqvist om att det uppstått ett problem, för nu fanns det enligt Norman tre olika advokatbyråer som sade sig företräda Sundqvist och Norman ville få klarhet i vem som är motpart.

– Jag är ledsen, men hoppas att du får en bra skiddag, skrev Norman i sms:et till Larsson.

Men Larsson och Olofsson insisterade, och skickade tillbaka sms till Norman om att mötet var avtalat till klockan 15.30 och det är det som gäller.

Klockan 23.40 på måndagkvällen kom så nästa sms från Norman, där han sa att Larsson fick ta diskussionen med Berggren eftersom det här inte är något som Norman som ordförande tar i.

Larsson svarade då tillbaka att det ju var Norman själv som föreslagit det nya mötet på tisdagen klockan 15.30, och att eftersom mötet avtalats så kommer Olofsson och Larsson dit såsom sagts.

Därefter upphörde sms-växlingen för natten, men på tisdagsmorgonen klockan 7.27 kom Normans nästa besked.

– Norman skrev att han tycker att det här nu har blivit en ”lite märklig” situation, och att han för tredje gången nu ville framföra att mötet är inställt, säger Larsson.

Men Larsson och Olofsson gav inte upp och svarade att de har ”viktig information” som de vill lägga fram för Norman.

Klockan 11.40 på tisdagens förmiddag kom så ett nytt svar från Norman som då skrev att Larsson och Olofsson är välkomna att ringa Arne Berggren om det i så fall.

Trots att Norman alltså inte var på plats då Larsson och Olofsson ändå kom upp till Normans kontor klockan 15.30 på tisdagen, lämnade de över materialet de lovat ha med sig.

– Vi tycker att det är märkligt att Norman gör sig oanträffbar, säger Larsson.

Till fredagsmötet hade Larsson och Olofsson blivit tillsagda om att ha med sig en fullmakt om att de verkligen företrädde Sundqvist, och inför tisdagens möte var utgångspunkten att de skulle ha med sig en ny fullmakt.

– Men vi valde att till och med ha med oss Maths själv. Ska det vara så att vi måste ha med oss en ny fullmakt varje gång? Det är ju lite löjligt.

Larsson och Olofsson menar att de verkligen försöker nu att hitta en lösning som alla kan bli nöjda med.

– Det finns en åsiktsskillnad, och då är vårt förslag att vi alla utser en tredje part som kan föreslå en lösning.

– Men som det är nu möts vi egentligen bara av en vägran hos motparten att ställa upp.

– Det är märkligt, med tanke på att det här handlar om ett så stort och viktigt ärende. Det handlar inte bara om Maths, utan många parter. Och dessutom är staten ena parten.

Larsson och Olofsson menar nu att staten försöker få ut mer än sin fordran på Sundqvist.

– Vi konfronterade dem med varför de inte vill ställa upp, och det ledde bara till ett ordkrig. Då har vi inte haft något annat val än att ta fajten via media.

Åsiktskillnaderna rör både hur mycket skulder Maths O Sundqvist har i det här fallet, och hur stora tillgångar han har att möta upp det med.

– De anser att skulden överstiger 1 miljard kronor. Vi anser att det är väsentligt mindre.

– Och de anser att Maths inte har några tillgångar, medan vi anser att han har 1,3 miljarder kronor i tillgångar.

– De säger att Maths inte klarar av att amortera på skulden och att han inte har tillräckliga kassaflöden i sin organisation, men vi menar att han klarar av att amortera.

Olofsson är förbannad över Normans ursäkt att de var osäkra på vem som företräder Sundqvist.

– Det är kvalificerat trams! säger Olofsson.

Sundqvists advokat hade redan tillhandahållit Norman en fullmakt i förra veckan innan fredagsmötet.

– Det här är bara ett spel.

Enligt Olofsson handlade sms-diskussionen med Norman under måndagskvällen bland annat om att Norman frågade om Larsson och Olofsson kunde visa upp en ny fullmakt inför tisdagsmötet.

– Trots att han redan fått sen en fullmakt inför fredagsmötet! säger Olofsson.

– Norman vill inte lyssna på oss, men vi föreslår att vi sätter oss ner och diskuterar saken eller låter en tredje part föreslå en lösning.

Men som det ser ut nu kommer Carnegie att genomföra en pantauktion av Sundqvists tillgångar som pantsatts för lånet hos Carnegie.

– De vill ta hela Maths imperium, men vi menar att i en normal affärssituation så sätter man sig ner och försöker bena ut ett sådant här fall.

De kanske är rädda för att bli blåsta om de börjar diskutera med er?

– De kan ju sätta sig ner och prata i alla fall, och sedan om inte det leder någon vart har de ju ändå kvar möjligheten att ta till en pantauktion.

Om inget annat händer, kommer pantauktionen att ske den 17 mars.

Olofsson rasar över att Carnegie därmed blåser Sundqvist. Dels under sommaren och hösten, genom transaktioner på Sundqvists barns konton.

– Där fanns det tillgångar på 241 miljoner kronor som Carnegie vände till en skuld på 615 miljoner. Det är fullständigt orimligt!

Exempelvis köpte Carnegie nya Hexagon-aktier utan att Sundqvist var införstådd med det.

Olofsson pekar på att finansexperten Peter Thelin på hedgefondbolaget Brummer & Partners gått igenom detta agerande hos Carnegie.

– Thelin fann att det är helt osannolikt att en bank agerat som Carnegie har gjort.

Två Carnegie-anställda som handlagt Sundqvist-ärendet på detta sätt har enligt Olofsson fått sparken.

– De snodde 850 miljoner kronor av Maths, säger Olofsson.

– Och nu kommer Arne Berggren och vill genom en pantauktion ta resten av Maths tillgångar.

– Men Maths har ju tillgångar som är värda mer än skulden till Carnegie, påpekar Olofsson.

– Jag har aldrig sett något liknande, och de vill inte ens prata med oss.

Har ni någon gissning om varför?

– Jag tror tyvärr att Arne Berggren olyckligtvis har gjort en fundamentalt felaktig analys.

– Han har en väldigt stark personlighet och anses kunnig. Om han kommer fram till en slutsats, så blir det så. Tycker någon annorlunda, blir han förnärmad.

– Peter Norman och Bo Lundgren tror jag inte ens har satt sig in i fallet, fast de är ytterst ansvariga.

– Så innan Berggren kom in hade Carnegie skörtat upp Maths en gång, och efter att Berggren kom in gör de om det fast med en annan teknik.

Olofsson varnar nu för vad som kommer att hända om Carnegie inte kommer överens med Sundqvist innan pantauktionen.

– Har vi inte hittat en lösning, så kommer en bomb brisera.

– De transaktioner som Carnegie har gjort med Sundqvists pengar, är häpnadsväckande.

– Det är viktigt att det här blir rätt nu. Det kan inte vara så att staten kan stjäla 1 miljard kronor från företagen.

Det som Larsson och Olofsson skulle ha gjort under tisdagsmötet, var att överlämna en oberoende värdering av Sundqvists tillgångar.

Värderingen skulle visa att Sundqvist har en förmögenhet på 1,3 miljarder kronor.

– Värderingen är gjord av revisorer och externa värderare, säger Olofsson.

– Sundqvists bolag genererar ett kassaflöde på 300 miljoner kronor per år. Det är det som Berggren anser är värdelöst.

Berggren hänvisar för sin del till en egen värdering.

– Men den vill han inte visa.

Det är den värderingen som påstår att Sundqvist inte har några tillgångar och någon miljard i skulder.

Carnegie föreslår nu att Sundqvist frivilligt går med på att Carnegie får ta över Sundqvists bolag Skrindan, och i så fall ska Sundqvist få 20 miljoner kronor av Carnegie.

Enligt Olofsson innebär detta att Carnegie i så fall alltså skulle komma över ett värde på över 1 miljard kronor, fast Sundqvists skuld till Carnegie enligt Olofsson inte är mer än drygt 100 miljoner kronor.

– Det är dessa värden de nu vill lägga beslag på. Det här är ingen snygg historia, säger Olofsson.

Det har pratats om att du skulle ställa upp i en uppgörelse och lösa ut Sundqvist. Stämmer det att du kan tänka dig att ställa upp med pengar till honom?

– Neee, det här handlar om att saker ska ske på rätt sätt.

– Sundqvist har sitt bolag, och kan betala skulden. Det finns ingen anledning att lägga pengar och delvis betala för att en stöld ska kunna äga rum.

Däremot om hårt sätts mot hårt och parterna inte kommer överens, kommer det att bli en rättsprocess.

– Då kommer Maths med sina begränsade resurser att ha staten emot sig. Då kan han behöva att bli stöttad.

Kommer du att ställa upp för honom då?

– Sannolikt, men det finns nog fler än jag också.

Olofsson vill dock inte nämna vilka de skulle kunna vara.

– Det viktiga i den här situationen är att man har spekulerat med en persons konton, och nu har personen inte råd att hävda sin rätt och driva en process. Det ska inte kunna ske sådant här!

Som sin juridiske vapendragare har Sundqvist utsett advokaten Peter Thorell på advokatbyrån Lindberg & Saxon.

Carnegie och staten kanske har en helt annan bild av vad som har inträffat?

– Så kan det vara, men då vill vi i alla fall sakligt gå igenom detta med dem. Någonstans ligger sanningen, men att det nu blir så att Norman hänvisar till krav på fullmakter och annat trams för att träffa oss – det är bara undanflykter, säger Olofsson.

– Vi hade med oss en fullmakt i fredags. Varför skulle vi ha med oss en ny fullmakt till tisdagsmötet? Det är en så låg nivå!

– Och att Peter Norman förnedrar sig på det sättet, det övergår mitt förstånd.

– Han borde i stället sätta sig ner och sätta sig in i fallet. Och jag tror som sagt att Bo Lundgren inte heller har satt sig in i det. De går på vad Arne Berggren säger, och han har dragit fel slutsatser.

– De tänker att om Berggren bedömer att Maths har 1 miljard i skulder och inga tillgångar, så är det så. Då har de rätt att plocka in Skrindan om Maths inte kan amortera på sin skuld.

– Men saken är den att Maths kan amortera, även om det kanske tar några år. Han har under alla förhållanden möjlighet att amortera på sin skuld.

– De vill inte ens diskutera med oss. De påstår att Skrindan är värdelöst, men vill inte hänvisa till någon grund för en sådan slutsats.

– Det är en storebrorsmentalitet!

De kanske bara försöker se till statens bästa?

– De är statstjänstemän, även om just Berggren sitter i Carnegie. Men de har ingen anledning att ha en felaktig uppfattning om Skrindans värde.

Larssons och Olofssons bedömning att Sundqvist har tillgångar på 1,3 miljarder kronor avser alltså ett beräknat värde på hans bolag Skrindan.

Det värdet är beräknat som värdet på Skrindans tillgångar, minus Skrindans skulder som uppgår till 7-8 miljarder kronor. Det är Handelsbanken, Swedbank och Carnegie som lånat ut de 7-8 miljarderna.

– Det intressanta är att Skrindans tillgångar består av fastigheter som är väldigt kvalitativa och ger stabila kassaflöden på 300 miljoner kronor per år som tickar in, säger Olofsson.

Fastigheterna är både bostäder och kontor, mest i Norrland.

– De ger stabila intäktsflöden. Och med fallande räntor, blir kassaflödet ännu större.

Enligt Olofsson utgör Skrindans skulder på 7-8 miljarder kronor, motsvarande 70 procent av värdet på Skrindans tillgångar.

Fastigheterna har värderats av DTZ som är ett utomstående och professionellt värderingsbolag.

– Och vi har tittat på avkastningen jämfört med andra fastighetsbolag i Norrland, och ser att värderingen ligger rätt till.

Olofsson är själv en hel del i Afrika och har fått erfarenheter därifrån för att hantera Sundqvist-fallet.

– Här i västvärlden har vi fått klockan. Den gör att vi lever efter deadlines och för ett strikt liv.

– Men i Afrika har de fått tiden. Där har man tålamod och utgår i från att saker fixar sig.

– Jag är övertygad om att det kommer att fixa sig förr eller senare för Maths.

– Det kan kanske kräva några år med rättsprocesser, för motparten har grävt ner sig rätt djupt i skyttegravarna nu.

Kan fallet tänkas gå ända upp till Högsta Domstolen?

– Nej, det tror jag inte. Men säkert till hovrätten.

– Bevisfall kommer inte till HD, utan HD tar bara upp ärenden som är prejudicerande.

Risken är alltså att staten i nästa vecka tar in Skrindan i pant, och säljer bolaget till någon annan.

Sundqvist kanske tjänar på att i detta läget försöka dra ut på tiden så att värdet på fastigheterna stiger så att motparten förstår att han kan betala?

– Jo, men om de begär in Skrindan i pant i nästa vecka och säljer bolaget till någon annan, är det inte säkert att Skrindan går att återföra till Sundqvist igen.

Däremot har Sundqvist rätt till värdet på Skrindan om han i ett senare skede skulle vinna en rättsprocess i saken.

Dock är det oklart om han då även skulle få rätt till en senare värdeökning på Skrindans fastigheter.

– I vilket fall har Maths rätt att hävda sin rätt, speciellt eftersom han i det här fallet har blivit bestulen.

Enligt Olofsson skyller Sundqvist inte ifrån sig på det sättet att Carnegie beskylls helt för att spekulera bort Sundqvists pengar genom att ha en stor belåning.

– Maths hade lite för hög skuldsättning, och ingen förutsåg nedången. Han tar helt ansvaret för värdenedgången från 8-9 miljarder kronor till nuvarande nivå på 1,3 miljarder. Sådana är spelets regler.

– Men det är inte spelets regler att börja fiffla och sedan ta över tillgångar med ett värde som överstiger den skuld som Maths har.

– Eftersom Peter Norman och Bo Lundgren inte verkar ha satt sig in i situationen, anser jag att det ligger i deras intresse att ta en paus för att i lugn och ro gå igenom situationen.

– De kan inte bara ställa in möten och tramsa om fullmakter och annat.

Nu har Carnegie sålts av staten till företagen Altor och Bure, och Olofsson bedömer att statens agerande mot Sundqvist kan ha att göra med att staten inte vill försämra förutsättningarna för den affären.

Dock så säger staten att effekterna av Sundqvist-fallet har ”kapslats in” av staten före försäljningen av Carnegie, så att Altor och Bure inte ska behöva dras med det så mycket.

Nu är Olofssons råd till Sundqvist att lägga alla kort på bordet.

– Maths kommer att spela med helt öppna kort, så kommer staten att spela med slutna.

– Då kommer vi att få se andra förklaringar från motparten, och de kommer att börja skruva på sig som ormar.

Formellt är Arne Berggren vd för bolaget Valot Invest som är Carnegies bolag för osäkra fordringar.

Bo Lundgren är generaldirektör för den statliga myndigheten Riksgäldskontoret som haft hand om Carnegie efter statens övertagande.

Man kan säga att som Sundqvists motpart är Lundgren högst ansvarig, och under honom finns Peter Norman, och under honom Arne Berggren.

Dan Olofsson hör i efterhand av sig via e-post med följande kommentar:

”Hej

Jag vet inte om jag var arg som det står på flera ställen. Jag har blivit rätt luttrad över deras agerande.

dan”

En läsare skrev följande kommentar till artikeln:

”Uppsägningsrätt?

Har läst spaltmeter om detta. Har dock inte sett någon som uttalat sig om Carnegie har rätt att säga upp Sundqvists lån (är han i default?). Är amortering förfallen till betalning? Om så är fallet begås väl inget fel?

Om uppsägning har sket mht till ”mjuka” regler som att ”säkerheterna för lånet enligt kreditgivarens bedömning inte längre är fullgoda” borde Sundqvist ta en strid om detta i domstol gm negativ fastställelsetalan (få domstolen att besluta att uppsägningsrätt inte finns).

Jag tycker det verkar kört för Sundqvist och att han försöker kopiera Penser anno 1992 (dock finns inte längre Stinas talkshow).

Halvinsatt

Halvinsatt 2009-03-11 kl 10:26″

Så här svarar Carnegies informationschef Andreas Koch i mejl till Realtid.se:

”Hej Ian

Det stämmer att Carnegie har en förfallen fordran, det är därför som auktionen genomförs.

Mvh Andreas”