Masstämning mot BP

I onsdags möttes advokaterna på ett hotell i New Orleans för att diskutera upplägget, skriver The Times.

Grupptalan drivs av Daniel Becnel, en advokat från Louisiana som representerar hundratals privatpersoner samt företag som drabbats av oljan från det massiva utsläppet i Mexikanska golfen.

– Jag uppskattar att detta kommer att vara 20 miljarder dollar eller mer men om oljan fortsätter att pumpa kommer det att bli värre, säger han och lägger till att han, i ärlighetens namn ställer sig frågande till om BP kommer att klara smällen.

Amerikanska advokater med specialkunskaper om miljö och olja har en del att göra. Men historien visar att liknande processer har förhalats. Ett fall är till exempel Exxon Mobil som lyckades tänja ut rättsprocessen efter Exxon Valdez-utsläppet 1989 – ända fram till 2008. Först då betalade oljebolaget 500 miljoner i böter, även om utbetalningen av 500 miljoner dollar i skadestånd skedde snabbare.

Daniel Becnel uppger till The Times att advokater redan lämnat in ett tiotal stämningar mot BP och mot bolaget Transocean, som äger olycksriggen, samt mot Halliburton, som borrade där strax innan olyckan.

Becnel har själv erfarenhet från stora rättsprocesser, bland annat Vioxx-skandalen som rörde medicinen Vioxx – en storsäljare i början av 2000-talet, med över 80 miljoner brukare – som visade sig vara farlig då de som tog medicinen löpte ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

En annan erfaren advokat som är inblandad i grupptalan mot BP är Brent Coon som tidigare stämt BP för den explosion i Texas City år 2005 då en 15-åring dog.

Båda advokaterna har redan sagt att borrningen i BP:s fall nu skedde djupare än amerikanska säkerhetsbestämmelser tillät. BP hänvisar frågor om säkerhet till Transocean och ska eventuellt själva stämma det bolaget.

Guy Cantwell på Transocean vill dock inte kommentera något förrän alla fakta ligger på bordet.

BP-chefen Tony Hayward har tidigare sagt att även om BP står för olyckan och för alla skador så är det inte säkert att olyckan är deras fel.

– Den stora frågan är misslyckandet med säkerhetsutrustningen. Den ägs och drivs av Transocean.

Anders Linnerborg, delägare på Setterwalls i Sverige, är miljörättsexpert.

– Det här rör ju amerikansk rätt och därför kan jag bara uttala mig generellt, säger han.

– Men naturligtvis drabbas ett antal personer av förlust i sina näringsverksamheter, fiskare till exempel.

Det kan därtill tillkomma fler som gör förlust på grund av exempelvis utebliven turism. Sedan kan det uppstå skador på allmänna intressen och då kan eventuellt delstaten eller USA:s miljömyndighet EPA ställa krav på BP efter olyckan.

Om ett liknande oljeläckage hade inträffat utanför Sverige, vad hade en stora skillnaden då varit?

– Det är lite beroende på var skadan inträffar eftersom det inte enbart är svensk rätt som gäller till havs. Annars är en skillnad att vi inte har någon ideell ersättning i Sverige. I amerikansk rätt kan man tvingas att betala ett straffskadestånd (punity damage) som överstiger skadan, det är en skillnad, säger Anders Linnerborg.

Skadeståndsrätten i Sverige utgår däremot från själva skadan och den skadelidandes faktiska förlust. Skadans storlek, exempelvis: mycket fisk brukar man få och hur mycket har man gått miste om, måste styrkas av fiskaren själv som har bevisbördan.

Vad var den första tanken som slog dig, som miljöjurist, när du såg nyheten?

– Dyrt, jobbigt, svarar Anders Linnerborg snabbt.

– Det är klart fruktansvärda skador som vållats och dessa kommer att kräva enorma åtgärder.

Att det just är olja som har kommit ut i havet spelar ingen roll för det juridiska efterspelet men, påpekar Linnerborg:

– Oljeborrning har alltid en politisk aspekt.