Massa pengar men få projekt

Enligt rapporten, utgiven av New Energy Finance, översteg tillgången på kaptial efterfrågan.

Riskkapitalisterna hittade helt enkelt inte tillräckligt många lämpliga projekt att investera i och endast 73 procent av allt insamlat kapital användes. Runt två miljarder blev över, enligt rapporten, som har sammanställt investeringar hos 1.859 riskkapitalbolag.

I år har redan drygt 70 miljarder kronor pumpats in i cleantech-satsningar.

Anledningen till det ökade intresset för cleantech är enligt rapporten höjda oljepriser samt debatten om global uppvärming, som rasar över hela världen.

Cleantech är ett hett begrepp även i Sverige, inte minst tack vare den amerikanske ambassadören Michael Woods kampanj för att locka till sig amerikanska investerare åt svenska bolag.

Enligt Rolf Rising på myndigheten Invest in Sweden har resultatet varit både ”vin och vatten”.

– Det är inte så vanligt att utländska bolag går direkt in i svenska bolag. Normalt sett så vill man gå in i något svenskt riskkapitalbolags portfölj, eftersom de känner att de inte är nära sitt investeringsobjekt, säger han till Realtid.se.

– Och där tycker vi att från amerikansk sida har man varit ganska snabba på fötterna att observera den möjlighet som finns till cleantech-investeringar, medan svenska riskkapitalbolag inte ännu har ordnat sina portföljer riktigt.

Inom venturemarknaden gick sex procent av alla investeringar förra året till miljöteknikföretag, enligt en rapport från Nutek och Svenska Riskkapitalföreningen.

Det första kvartalet 2007 investerade svenska riskkapitalbolag 25,7 miljoner kronor i sektorn. Allt kapital gick till svenska företag, varav sex startup-bolag.

Dessutom uppger 75 procent av riskkapitalföretagen att cleantech är den mest intressanta sektorn i framtiden.

Statliga Industrifonden, till exempel, förväntar sig att investera 300 miljoner kronor i miljöteknikbolag de närmaste tre åren.

I USA investerade riskkapitalisterna 55 miljarder kronor i cleantech-bolag förra året, enligt New Energy Finances rapport.

– Amerikanerna är lite trendkänsligare än vi, kan man säga. Miljöteknik är ju inget nytt i Sverige medan plötsligt har det blivit inne i USA och då blir det väldigt mycket i fokus, säger Rising.

Dessutom arbetar många bolag med långsiktiga projekt där man inte ser resultat på 10-15 år, säger Rising. Och då är det oftare industriella investerare som går in – företag som själva har intresse av produktionen och distributionen. Då krävs ofta mycket kapital.

– Det är där man investerar miljarder, säger Rising.