Maquet ett dolt guldägg i Bennets Getinge

Från början var han (till vänster på bilden) med och betalade en bråkdel för hela företaget som tillverkar produkter för sjukhus. Dotterbolaget Maquet Critical Care med chef Dan Rydberg (till höger), är ett av de företagsköp Getinge har gjort på vägen.

– Det har varit en fantastisk resa, säger Bennet som är 57 år.

Ska du inte ”casha hem” och sälja aktierna, och ha lite kul för pengarna nu?

– Jag har kul! Det är en stor glädje att få se ett företag man jobbar med växa och utvecklas, säger han.

I sin tidigare karriär var Bennet chef för storköksutrustning i Electrolux, och erbjöds i slutet av 80-talet möjligheten att från Electrolux köpa ut Getinge som ingen annan ville ha.

Tillsammans med två andra lassade han upp 300 miljoner kronor som betalning. Nu är det bara Bennet kvar av ursprungsägarna, och hans ägarandel uppgår i dagsläget till 18 procent av Getinge som är värt totalt 35 miljarder kronor på börsen.

– Men äras den som äras bör, säger Bennet och berömmer särskilt vd Johan Malmquist för bolagets enorma värdeökning.

Malmquist tillträdde som vd för Getinge 1997. Aktien stod och stampade i några år, men under 2000-talet har den haft en jämn och stark ökning från cirka 20 kronor år 2000 till dagens nivå kring 160 kronor.

– Johan har gjort ett helt fantastiskt jobb med att genomföra förvandlingen till dagens Getinge.

Malmquist som fyller 47 i år, har inte heller gått lottlös. Han äger inte så mycket aktier i Getinge, men kvitterar varje år ut en fet lön. De tre senaste åren har han totalt tjänat över 50 miljoner kronor på jobbet. Bara i fjol var hans totala ersättning 23 miljoner kronor.

– Johan är en av de främsta svenska företagsledarna. Det är inte så många som är vd i 11 år och lyckas bibehålla en sådan fin utveckling för företaget, säger Bennet.

Han ber för att Malmquist ska stanna kvar som vd för Getinge länge till, och ser ingen risk för att Malmquist blir ”hemmablind”.

– Getinge har en så pass snabb utvecklingstakt, att vi varje år på bolagsstämman brukar berätta för aktieägarna att det är ett helt nytt företag vi presenterar, säger Bennet.

Han tror att den starka utvecklingen för Getinge består, och fortsätter successivt att öka sin ägarandel ytterligare. För några år sedan var Bennets ägarandel 13 procent, men han köpte mer aktier till 17 procent för ett år sedan och har därefter fortsatt köpa ännu mer upp till dagens 18 procent.

Utomstående aktörer som vill lägga bud och köpa hela Getinge, cirklar ständigt runt företaget.

– Det har framförts intresse ett antal gånger, men jag svarar alltid att företaget inte är till salu. Det har ju hittills visat sig vara ett klokt beslut, säger Bennet.

Har ni ännu bara skrapat lite på ytan för Getinges utvecklingsmöjligheter?

– Vi har tagit ganska stora skrap redan, men det finns fortsatt mycket kvar att göra. Och generellt kommer behovet av sjukhusprodukter att vara fortsatt stort framöver, eftersom folk blir allt äldre, säger Bennet.

Getinge som är baserat i Halmstad hade från början en inriktning på diskmaskiner för sjukhusen, för att diska sjukhusföremål såsom operationsinstrument och bäcken rena och eliminera smittor och bakterier.

Årsomsättningen låg på drygt en halv miljard kronor och lönsamheten var ”mycket skral”.

Sedan dess har Malmquist drivit en offensiv strategi med kompletterande företagsköp för att göra företaget till en totalleverantör av produkter och utrustning till sjukhusen. Onödigt fett i kostnaderna hos Getinges verksamheter har skurits bort.

Förvärvsstrategin har alltid varit att köpa bolag som är störst eller näst störst inom sitt område.

– Det har varit lyckosamt, eftersom företag som blivit störst inom sitt område har ju uppenbarligen gjort rätt saker historiskt. Annars skulle de inte ha blivit marknadsledare, säger Malmquist.

I vilken utsträckning anlitar ni utomstående konsultföretag och investmentbanker för förslag på företagsköp?

– Det förekommer. Amerikanska investmentbanken Goldman Sachs har duktiga rådgivare. Men de flesta idéerna kommer från Getinges egen organisation, säger Bennet.

Efter den kraftiga expansionen ligger Getinges årsomsättning i dagsläget på nästan 20 miljarder kronor, och på varje hundralapp som bolaget säljer för är snart nästan 20 kronor vinst till Bennet och de andra aktieägarna, före avdrag för låneräntor och skatt.

– Vårt mål är att dubbla omsättningen vart femte år, säger Malmquist. Det innebär att omsättningen ska öka 15 procent per år.

Härav kommer den befintliga verksamheten öka omsättningen med drygt 5 procent per år av egen kraft, medan i snitt 10 procent av årsökningstakten ska komma från nya företagsköp.

Som utgångspunkt behöver Getinge enligt Malmquist inte begära kapitaltillskott från ägarna för att ha råd med planerade, framtida företagsköp.

– Ibland slumpar det sig så att vi gör flera, stora företagsköp ett och samma år, och då kan vi behöva ta in lite nytt kapital, men överlag ska det inte behövas, säger han.

I fjol hade Getinge kostnader på 11 miljarder kronor för företagsköp och strukturkostnader i samband med det. Då gjorde Getinge en nyemission på 1,5 miljarder kronor som erhölls i kapitaltillskott från ägarna. Så det var relativt sett en mindre del av beloppet.

Malmquist anser inte att Getinges räntebärande skulder på 13 miljarder kronor är betungande.

– Det är ingen obekväm skuldsättningsnivå. Den känns balanserad och ger oss fortsatt handlingsfrihet, säger han.

Bortsett från framtida, lånefinansierade företagsköp, väntas Getinges skuldnivå att sjunka framöver.

– Det blir ju så eftersom vi har starka kassaflöden från våra verksamheter, säger Malmquist.

Av dagens totala årsomsättning för Getinge står det ursprungliga affärsområdet diskmaskinerna för bara 25 procent.

Utrustning för att lyfta, flytta och tvätta gamla och sjuka står nu för 35 procent. Där ingår även särskilda madrasser för att undvika liggsår hos långtidssjuka.

Den stora framtidspotentialen finns i produkter och utrustning för operationsrum och intensivvården. Det området står för 40 procent av Getinges omsättning.

Där ingår enklare produkter som operationsbord och operationslampor, men spjutspetsprodukterna är avancerade sjukhusapparater såsom andningsmaskinerna i dotterbolaget Maquet Critical Care (MCC) med bas i Solna utanför Stockholm.

Getinge köpte MCC år 2003 av tyska jättekoncernen Siemens, som tvingades sälja MCC enligt EU:s konkurrensregler.

Siemens slog ihop sina övriga sjukhusapparater med tyska konkurrenten Dräger, och EU tillät dem inte att även låta MCC ingå eftersom de skulle bli för dominerande i branschen med både MCC:s och Drägers andningsapparater.

Affären blev ett fynd för Getinge. Prislappen för MCC var 7,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (ebitda-resultatet).

Även om det inte är helt jämförbart, värderas Getinge-aktien på börsen kring till 26 gånger fjolårets vinsten per aktie.

Getinge-aktien värderas högt på börsen i dagsläget?

– Man måste beakta att vinsten i fjol belastades av planerade engångskostnader i samband med företagsköp. Dessutom räknar vi med en god underliggande vinsttillväxt i år, säger Malmquist.

Getinges vinst per aktie kan därför antas öka från drygt 6 kronor i fjol till drygt 8 kronor i år. Aktien värderas därmed till 18-20 gånger årets vinst per aktie, och med fortsatt vinsttillväxt faller värderingen ytterligare.

Prislappen för MCC var väldigt låg?

– Det har varit en bra affär till stor glädje för oss. De har väldigt fina produkter och god kompetens, säger Malmquist och pekar på att MCC:s produkter satte ordentlig fart på försäljningsorganisationen.

– MCC har säkert vuxit med minst 10 procent per år sedan vi köpte bolaget, säger han.

– De senaste 2-3 åren har vi har ökat omsättningen med 10-15 procent per år, säger MCC:s chef Dan Rydberg.

Och den fina utvecklingen väntas bestå. Nyligen fick Getinge en stororder från Brasilien på 70 miljoner kronor, varav andningsmaskiner från MCC svarade för 40-50 miljoner.

Med en årsomsättning på över 2 miljarder kronor i fjol, står MCC för drygt 10 procent av hela Getinge. Lönsamheten är god och i enlighet med Getinges mål med en vinst på nästan 20 procent av omsättningen, före skuldräntor och skatt.

Andningsmaskiner används av sjuka eller skadade som har svårt att andas själva. Genom att stoppa ner en slang från andningsmaskinen ner i patientens luftstrupe, kan luft pumpas in och andningen fungera ändå.

Det kan vara patienter med sjukdomar relaterade till lungorna, hjärtat, hjärnan, eller om man har skadats allvarligt i en olycka.

Varje år säljs det avancerade andningsmaskiner av MCC:s typ, för 6-7 miljarder kronor totalt i världen. Den totalmarknaden ökar med 4-5 procent varje år, så MCC tar stora marknadsandelar.

– Vi är tekniskt ledande i världen på andningsmaskiner, säger Rydberg och pekar på att MCC konkurrerar med hög kvalitet, prestanda och bra service.

MCC:s marknadsandel uppgår till 30 procent globalt, vilket är störst i världen. Fast tyska Dräger är störst i Europa. Och i USA är Purita Bennet och Viasys störst. Purita Bennet ägs av storföretaget Tyco, och Viasys ägs av storföretaget Cardinal Health.

– Vi är redan störst i världen totalt sett, och nu siktar vi på att bli störst inom varje delmarknade också, säger Rydberg.

När det är klart kommer MCC:s globala marknadsandel inom andningsmaskiner ligga på 35-40 procent.

MCC satsar hårt på att ständigt förbättra sina produkter. Kostnader för forskning och utveckling uppgår varje år till 10-12 procent av omsättningen.

Särskilda andningsmaskiner har tagits fram för att användas i anslutning till magnetröntgenapparater som börjat användas i stor utsträckning på sjukhus för att exempelvis undersöka kroppsorgan. Magnetfältet gör att andningsmaskinerna måste anpassas för denna miljö.

MCC är på gång med andningsmaskiner anpassade för förtidsfödda spädbarn, och lansering har skett av den helt nya ”Nava-funktionen” (Neurally Adjusted Ventilatory Assist) som gör att andningsmaskinen anpassar sig efter patientens egen andningsförmåga.

– Vi är först och ensamna i branschen med Nava-funktionen, säger Rydberg och anger att MCC har över 20 patent för Nava som hindrar konkurrenterna från att kopiera funktionen.

Genom att sticka ner slangar med särskilda sensorer i patienten, kan sensorerna känna av i vilken utsträckning patienten kan andas själv, och anpassa hur mycket andningsmaskinen ska hjälpa till med andningen.

MCC:s andningsmaskiner kan kosta upp till nästan en halv miljon kronor styck. Nava-funktionen som gör att den fungerar ännu bättre, kostar 10.000-tals kronor extra. Då ingår slangar med sensorerna, och en särskild elektroniklåda som styr funktionen.

Utöver andningsmaskinerna håller MCC dessutom på att lansera narkosmaskiner varigenom patienter bedövas före operation genom att andas in bedövningsmedel från maskinen.

De maskinerna har stora likheter med andningsmaskinerna, fast utgör en lika stor världsmarknad på 6-7 miljarder kronor per år.

– Vårt mål är att ta 15 procents marknadsandel av marknaden för narkosmaskiner inom några år, säger Rydberg.

Det finns stora, starka konkurrenter inom marknaden för narkosmaskiner. Det är tyska Dräger med 40-45 procents marknadsandel och amerikanska jätten General Electric med 40-45 procents marknadsandel.

– När det finns så få, dominerande konkurrenter, kan det alltid bli så att de slår sig till ro och inte arbetar med optimal kvalitet. Det öppnar möjligheter för oss, säger Rydberg.

– Dessutom vet vi att sjukhusen som köper narkosmaskiner, vill att flera tillverkare ska sälja narkosmaskiner så att det blir bättre konkurrens, säger han.

MCC satsar stort på att öka intäkterna från kunderna även efter att en ny andningsmaskin har sålts. Ett särskilt serviceprogram har tagits fram som heter ”M-care”, där kunden själv kan vilja vilken servicenivå som passar bäst.

MCC tjänar pengar på att vissa delar av andningsmaskinerna måste bytas ut regelbundet.

Hela denna ”eftermarknad” med service, underhåll och reservdelar är mycket lönsam.

– Eftermarknaden är viktig för att hålla löpande kontakter med kunderna. Vi tar ansvar även efter nyförsäljningen av våra produkter, säger Rydberg.

Förutom Maquet Critical Care (MCC) säljer Getinge annan avancerad apparatur och utrustning för operationsrum och intensivvården.

Det är särskilda ”hjärt- och lungmaskiner” som i och för sig delvis tillverkas av MCC på uppdrag av en annan division som heter Maquet Cardiovascular (MCV).

Getinges senaste storförvärv var ett par divisioner från företaget Boston Scientific som nu också ingår i MCV. Det är produkter som används vid hjärt- och kärloperationer.

Det verkar vara hjärtrelaterade produkter som är på Getings vd Johan Malmquists hjärna just nu. Han pratar själv på länge och utförligt om det.

– Det är inom MCV vi ser de största möjligheterna för Getinge att köpa andra företag framöver, säger han.

– Marknaden för hjärt- och kärlkirurgi är intressant för den växer snabbt, mer än 10 procent per år, fast marknaden är för liten för att locka stora företag som Medtronics, Boston Scientific och Saint Jude, säger Malmquist.

Har man något fel på hjärtat eller blodkärlen får man gå till en expert på det området, en så kallad ”kardiolog”. Oftast behandlas man först med läkemedel, och om inte det hjälper måste man i nästa steg ”gå in” i patientens kropp i någon form.

– Som en sista utväg måste patienten ”öppnas” av en kirurg. Det är naturligtvis en påfrestning för patienten, så det är inte det första man gör. Men det är intressant för det genererar en marknad för produkter för hjärt- och kärlkirurgi.

Totalt säljs det produkter för hjärt- och kärlkirurgi för 15-16 miljarder kronor per år i hela världen. Efter köpet av Boston Scientific-divisionerna säljer Getinge för 2-3 miljarder kronor av dessa.

Det finns sju olika delområden på marknaden, varav Getinge är med på flertalet såsom produkter för ”bypass-operationer”. Det är när blodkärl inte fungerar, varför man opererar in ett friskt kärl ”runt” felet i det icke fungerande kärlet.

Getinge är särskilt starka på produkter för att byta blodkärl i kroppens kanske viktigaste blodkärl; den stora kroppspulsådern.

Med en omsättning kring en halv miljard kronor per år inom kärlkirurgi, har Getinge en marknadsandel kring 25 procent. Men just inom området kärlkirurgi för ”stora kroppspulsådern” är marknadsandelen 70 procent.

– Det är ofta äldre som får så kallat ”bråck” eller en utväxt på stora kroppspulsådern. Om ådern briserar där är det ”kört” för patienten. Då dör man, berättar Malmquist.

I MCV ingår även produkter och instrument för operationer i ett slående hjärta och annan utrustning som kan behövas vid hjärtkirurgi.

Men det som Getinge ännu inte har är konstgjorda hjärtklaffar, så där finns det potential för framtida företagsköp. Produkter för hjärtklaffbyte står för lite över hälften av marknaden för hjärt- och kärlkirurgi.

– Sedan kan man även vidga definitionen av marknaden, och titta på teknologier i gränslandet mellan hjärtkirurgi och annan hjärtbehandling, så kallad ”kardiologi”. Det kan också vara intressant, säger Malmquist.

Getinges huvudägare och styrelseordförande Carl Bennet understryker det intressanta med att Getinges vd Johan Malmquist tagit steget att etablera företaget inom produkter och utrustning för intensivvård, och inte bara operationsrum, äldrevård, och diskmaskinerna.

– Att ge sig in på intensivvård innebär onekligen en ökad svårighetsgrad. Men genom att ta steget in i intensivvård, har Johan växlat upp utvecklingen för Getinge rejält, säger Bennet.

Han ser det som en stor möjlighet för Getinge, som bidragit till att höja Getinge-aktien.

Totalt sett är marknaden för sjukhusprodukter inte direkt konjunkturkänslig. Den har en stabil tillväxt.

I branschen brukar det talas om begränsningen av att sjukvården bara har en viss kostnadsbudget som inte kan överskridas. Getinges kunder som i första hand är sjukhusen, har alltså helt enkelt inte råd att köpa hur mycket produkter som helst.

– Samtidigt förväntar sig allmänheten att sjukvården hela tiden lär sig att behandla fler och fler sjukdomar. Allmänheten förväntar sig hela tiden en bättre sjukvård, säger Dan Rydberg som är chef för Getinges dotterbolag Maquet Critical Care (MCC).

– Vi har en möjlighet att bidra i det arbetet med våra produkter, säger han.

Ian Hammar

[email protected]

08-545 87 151