"För många företagsledare struntar i kreditrisken"

Konkurserna ökar i snabb takt under 2008, både i Sverige och på svenska exportmarknader utomlands.

Den franska finansjätten Coface har frågat chefer i 1000 svenska företag med mellan 20 och 500 miljoner kronor i omsättning om de är oroliga för att inte få betalt av sina kunder.

De flesta tror ändå inte att kreditrisken kommer att öka just i deras företag – vare sig i Sverige eller i de länder dit de exporterar.

– Det är en grav feluppskattning av verkligheten, säger Coface Sverigechef Mikael Szabo till Realtid.se.

– Det är viktigt att påpeka att konkursvågen som sveper igenom Europa och världen kommer att orsaka svårigheter för lättsinniga svenska företagsledare.

Med lågkonjunkturen på väg får Mikael Szabo fler frågor om vad det kostar att försäkra sig mot sena och inställda betalningar.

– En kreditförsäkring är den enda försäkring som ordagrant försäkrar någon mot konkurs, säger Mikael Szabo.

Antalet förfrågningar har ökat med 50 procent under september och oktober.

Precis som med andra försäkringar gäller det att inte vänta tills skadan är ett faktum – då blir premien hög. Men fortfarande är kreditförsäkringar ett okänt begrepp i Sverige. Färre än 1.000 företag har en kreditförsäkring.

Bankföreningens chefsjurist Tomas Tetzell konstaterar att kreditförsäkringar inte fått fäste på marknaden i Sverige – men det börjar dyka upp besläktade fenomen.

Banken Dnb Nor rekommenderar nu sina privatkunder att teckna en försäkring för att ha råd att betala räntor och amorteringar innan banken ger lånelöfte för ett brygglån. Annars blir risken för hög att den som köper en ny bostad innan den gamla är såld inte kan betala.

– Det är klart att finns det en sådan kultur på viss del av marknaden så kan det spridas till andra delar, säger Tomas Tetzell.

– I dag har vi inte någon sektor av finansmarknaden som ställer krav på kreditförsäkring, men det är möjligt att det kan komma i en kärvare marknad.

– Det är en historisk grej. Svenskar känner sig väldigt trygga, säger Mikael Szabo och jämför med sina år i Ungern och Slovakien.

– I Sverige är man som privatperson och som företag aldrig rädd för att det kan gå riktigt snett, att man de facto ska hamna på gatan. Svenska företagsledare har inget katastrofscenario framför sig. Man tänker att ”om inte det här gör så får vi väl göra något annat”.

Coface uppskattar att mindre än en procent av alla räkningar som skickas till svenska företag förblir obetalda. Men många företag smusslar undan kundförluster i av- och nedskrivningar.

– Vi ser företag som bokför obetalda räkningar från fem, sex år tillbaka även om vem som helst ser att de här fordringarna aldrig kommer att bli betalda, säger Mikael Szabo.

Att efterskänka uppemot hälften av räkningen som ”kvalitetsreklamation” är ett annat knep att dölja att kunderna inte betalat. Enligt Coface kan nedskrivningarna vara på väg mot fem procent av företagens omsättning i genomsnitt.

I jakten på tillväxt väljer många företag att sälja till alla som vill köpa.

– Det är det största felet man kan göra, säger Mikael Szabo.

– Man måste jämställa sälj och finans i ett läge som nu. Tiderna är inte längre de rätta för att vara säljdriven.

För att få tillbaka pengar genom sin kreditförsäkring måste företagen anmäla till Coface när en betalning uteblivit i ett visst antal dagar. Varje sådan late payment notice ger Coface en bild av vart marknaden är på väg.

Det ger också en bild av hur det går för enskilda företag i Sverige och utomlands. Kreditförsäkringar används framförallt av exporterande företag.

Coface har 52 miljoner av världens företag i sin databas – att jämföra med de svenska bankernas kreditupplysningsföretag UC som har omkring en miljon. UC ser betalningsanmärkningar hos Kronofogden, men tar inte emot klagomål på utebliven betalning.

Innan en betalningsanmärkning uppstår har många företag redan hunnit skvallra till Coface genom en late payment notice. Därför har Coface ofta en tydligare bild av vilken betalningsförmåga klientens nya kund i själva verket har.

Under årets andra och tredje kvartal ökade antalet anmälningar med 30 procent.

Svenska företag betalar fortfarande 75 procent av alla räkningar som förfaller till inkasso, oftast inom en vecka. Bara en av tio försenade fakturor betalas aldrig – kanske för att företaget inte följde upp sin faktura i tid.

– Ett inkassoföreläggande är dödsdömt om det inte kommer genast, säger Mikael Szabo.

– För oss står det klart att någon som inte betalar på ett halvår kommer att gå i konkurs.

Coface tjänar själva på att driva in klienternas skulder och uppmanar därför klienterna att bara göra affärer med kreditvärdiga företag.

Men att anlita en indrivare är förstås ett säkert sätt att försämra affärsklimatet.

– Vi vill så lite som möjligt störa relationen mellan vår klient och klientens kund, säger Mikael Szabos kollega Gillis Wener som själv är expert på fakturabelåning.

Istället vill Coface hjälpa sina klienter att själva ställa krav – genom att skicka påminnelser och genom att bemöta kundernas klagomål.

Realtid.se har tidigare rapporterat att Capto Financial Consulting uppskattar att svenska företag kan minska behovet av rörelsekapital med uppemot 30 procent genom att ta kontroll över vart pengarna tar vägen.

– Håll ögonen på dina kundfordringar, säger Captos vd Hendrik Trepp.

– Kundförlusterna kommer garanterat att öka nu. Där går det snabbast.

Exporterande företag är särskilt utsatta.

– Det gäller att bestämma sig för vilken risk man vill ta mot nya länder. Ett anat problem är att säljarna kanske väljer att vända sig till mindre kreditvärdiga kunder. Begär förskott eller bankgaranti.

Det gäller också att inte lova bort för långa kredittider – days of sales outstanding, DSO, konstaterade Capto. Coface bekräftar bilden.

– Svenska företags DSO kommer att skjuta i höjden, säger Mikael Szabo.

Italien och Holland har redan betydligt längre kredittider än Sverige. I syd- och östeuropa är det vanligt med 365 dagar.

– Ursprungsidén var att hjälpa detaljhandeln att sälja innan man måste betala. I dag köper de stora kedjorna som Tesco, Auchan och Carrefour bröd på 90 dagar. Inte för att de inte har pengar utan som en direkt följd av sjunkande matpriser. Under många år har maten blivit allt billigare. Det går bara att pressa priset till en viss gräns – sedan tänjer de på betalningstiderna.

Betalningstider kan bli ett vapen för finansiellt starka leverantörer. Här kommer kreditförsäkringen in i bilden.

– Ett svenskt företag som vill exportera till Polen kan inte konkurrera med kvalitet. Det går visserligen att sälja lyx i Östeuropa, men att sälja något som bara är lite bättre går inte. Billigast vinner.

Den som inte kan sänka priset mer, kanske kan tänja på betalningsvillkoren.

– Det blir en fråga om vem som har bäst kassaflöde, säger Mikael Szabo.

– Med ett kreditförsäkringsföretag i ryggen kan man göra upp om att erbjuda kredit på 240 dagar istället för 30.

Att låna på eller till och med sälja fakturorna, factoring, är ett annat sätt att köpa sig ett bättre kassaflöde.

Att sälja sina kundfordringar är särskilt populärt inför bokslut och kvartalsrapporter, eftersom det är ett enkelt sätt att snygga till nyckeltal som soliditiet utan att behöva förändra något i företaget.

– Man gör ett avlyft från balanserna vid speciella tidpunkter på året, säger Gillis Wener.

Nyckeltalen påverkar i sin tur börskursen på kort sikt. Börsnoterade företag måste berätta att de sålt sina kundfordringar enligt redovisningsreglerna IFRS och IAS 39 för att inte vilseleda analytiker.