"Män är rädda för kvinnor med makt"

Hon har alltid velat bli affärskvinna. Fast beslutsam kom hon som tonåring till Sverige från Polen för att förverkliga sin dröm.

”I want to be a businesswoman”, sade hon till studievägledaren. Och fick förklara gång på gång: ”I want to buy and sell. I want to make money”. Svaret hon fick, i slutet av 70-talet, var att det inte var möjligt för en kvinna.

I dag är hon Sveriges fastighetsdrottning och äger fastigheter, som enligt hon henne, har ett marknadsvärde på över 1 miljard kronor. Senaste stora köpet är Yxtaholms slott i Södermanland, som hon köpte av Svenskt Näringsliv för 33,5 miljoner kronor.

Där träffas vi vid tidpunkten för intervjun. Wonna I de Jong har precis talat inför drygt 40 kvinnor, under en sammankomst anordnad av BAM utvecklingsprogram, om sin väg mot miljarden och sin framgång.

– Jag tycker inte om att höra att jag är på topp. Jag vill ännu högre. Man ska drömma och förverkliga sina drömmar, säger hon.

När Wonna I de Jong skiljde sig för första gången flyttade hon till ett radhus i Stockholmsförorten Skogås. Hon betalade 78.000 kronor för radhuset. Drygt ett år senare var hon redo att sälja. Hon upptäckte att intresset för radhuset var stort och valde att sköta försäljningen själv. Hon fick sex gånger pengarna för huset. Det var så hennes karriär inom fastighetsbranschen startade.

– Så bra affär har jag inte gjort efter det. Men innan jag dör kanske min förmögenhet blir sex gånger större än den är i dag, säger hon och tillägger:

– Det är oerhört mycket värt att kämpa för sin framgång. Framgång för en kvinna är viktigt och den största framgången är när man har nått sina drömmar och man är lycklig.

Wonna I de Jong förklarar att hon egentligen är alldeles för förkyld för en sådan här sammankomst men att ligga till sängs blir man bara sjukare av. Efter lunchen sitter hon vid fönstret i den stora matsalen i slottet. Fönstret vetter ut mot sjön och slottsträdgården.

Wonna I de Jong berättar att det är hennes drivkraft, visioner och drömmar som är anledningen till att hon har blivit framgångsrik.

– Jag ställer mig själv ofta frågan varför jag aldrig får nog. Jag har kommit fram till att mitt liv är som ett stort äventyr och jag har många äventyr att se fram emot fortfarande. Jag känner mig fortfarande som en ung tjej som vill få ut mycket av livet.

Men vägen mot hennes drömmar har inte varit lätt.

– Jag har fått betala ett högt pris där jag har förlorat många vänner som har varit avundsjuka och svartsjuka. När man har pengar har man också ett stort ansvar att förvalta dem.

Men hon har även mött en annan sorts motstånd på sin väg mot framgångarna.

– Man vill inte släppa in oss kvinnor på de höga positionerna. Jag upplever att vi får kämpa och kämpa för att nå en viss nivå. Det är väldigt få kvinnor som lyckats men det finns exempel som Annika Falkengren och några till.

Hon menar att man inte ska glömma att en del kvinnor har kommit upp sig på grund av gamla pengar. Hon ger Antonia Ax:son Johnson och Cristina Stenbeck som exempel. Dessa har vuxit upp i ett imperium och stått på sin pappas sida från tonåren och introducerats i en värld som ofta leder till framgång, resonerar Wonna I de Jong.

Framgångar och pengar är svårt att tala om i Sverige. Wonna I de Jong menar att framgång kan ha olika betydelser. Medan många talar om pengar hänvisar hon till att även en förskollärare som kärleksfullt tar hand om sina barn kan se det som en framgång.

– Pengar skapar väldigt mycket avundsjuka, speciellt mellan män och kvinnor i det här landet. Att vara en affärskvinna som står på sina egna ben och skapar otroligt mycket pengar är inte så lättsmält för män. Män är rädd för kvinnor med makt.

Wonna I de Jong är trött på att bara bli sedd som en kvinna med mycket pengar. Hon berättar om svärmerier och hundratals affärsförslag som kommit till henne bara under de senaste åren. En del bra, andra mindre bra. Trots att hon är less på att det är pengarna som har gjort henne känd menar hon att pengarna också har öppnat dörrar för henne. Hon har nu flera projekt på gång och kalendern för hösten är fulltecknad.

Efter hösten påbörjas bland annat kurserna på slottet där kvinnor ska peppas och utvecklas för att lättare kunna ta sig fram i näringslivet.

Vad ska man göra för att kvinnorna ska komma upp sig i näringslivet och nå toppen?

– Bra topputbildningar för kvinnor. Många kommer från KTH och Handelshögskolan men det räcker inte. Kvinnor måste stötta varandra och måste få hjälp att förstå framgång och ta emot framgången. Man måste förstå att det är en svår väg som kan leda till en hel del besvikelse. Vi ska vara så starka att vi vet vad vi ger oss in i för den vägen är inte lätt, men den är spännande.

Hon menar också att även männen i näringslivet måste jobba på att det ska bli jämställt i bolagsledningarna och i styrelserummen. Wonna I de Jong tror dock att det kan bli svårt och hänvisar tillbaka årtusenden i historien. Hon menar att det inte är konstigt att mannen är den som tar plats i bolagen. Det var han som började jaga och senare han som handlade med varor för att försörja familjen medan kvinnan stod vid spisen och stod för barnafödandet.

– Vår affärsgenetik är kortvarig. Man säger att vi ska vara likvärdiga med mannen, men vi är inte likvärdiga honom på något sätt. Män har en kultur där man kan diskutera affärer på krogen eller en bordell, dricka sprit och röka cigarrer. Men vi kvinnor har tyvärr en annan nivå. Vi måste tänka på vårt goda rykte och bejaka vår kvinnlighet och moral.

Hon hävdar att det kan ta minst två generationer innan det är lika stor andel kvinnor som män i bolagsstyrelserna. Såsom det ser ut i dag har Wonna I de Jong ingen ambition att sitta i bolagsstyrelser.

– Pratar man med andra framgångsrika kvinnor vittnar alla om samma sak. Om en gubbe blir tillsatt en position tillsätter han ännu fler gubbar i styrelsen. När kvinnor sätter sig i styrelsen klagar de ofta på det här men gör inget åt det. Kvinnan måste på ett listigt och intelligent sätt få in fler kvinnor.

Wonna I de Jong har dock en teori om varför även kvinnor väljer in män till styrelserna. Kvinnor är nämligen rädda att bli jämförda och nedgraderade, menar hon.

Wonna I de Jong sitter endast i två styrelser, sitt fastighetsbolag samt Yxtaholms slott.

Wonna I de Jong har över 800 lägenheter och cirka 100 kommersiella lokaler i söderort i Stockholm samt i den lilla södermanlandsorten Malmköping. Kärleken till naturen, kulturen, historien och det lantliga är en av anledningarna till att hon investerar i just dessa områden, uppger hon.

– Jag tycker om att äga flera hus sammanhängande eller en hel gård. Men det går inte inne i Stockholm. Där måste man köpa enstaka dyra fastigheter, det har jag inte riktigt råd med.

Hon berättar att hennes fastigheter ligger i sämre områden och där det är tufft att driva fastigheter. Men fastigheterna är fina, uppger hon.

Hur ser fastighetsmarknaden ut i dag?

– När det gäller bostäder tror jag inte att det är någon fara. Det saknas massor av bostäder i Stockholm. Jag har flera gånger blivit erbjuden att satsa på studentbostäder i Stockholm för det saknas tiotusentals sådana bostäder i Stockholm.

Kommer du göra det?

– Det kan hända. Om man tittar på hur övriga Europa har löst problematiken med studentbostäder så finns väldigt bra koncept som man kan börja realisera i Sverige.

Är det lönsamt?

– Studentbostäder har naturligtvis mycket högre omsättning när det gäller boende, vilket skapar en hel del underhåll vilket gör det mer krävande finansiellt. Jag tror att man måste ge ungdomar chansen att få en egen bostad. Ger man dem chansen börjar även universitet och högskolar att blomstra. Det blir bra business för alla. Det är klart att det kanske blir mer dött ute på landsbygden, men de som vill flytta måste få chansen att bo i en storstad.

Wonna I de Jongs son Alexander Östling är hennes närmaste arvtagare till fastighetsimperiet och miljarden. Men än så länge har hon inga planer att sluta jobba.

– Jag lever för det här. Genom min fastighetsmögenhet ger jag mina barn och barnbarn en fantastisk framtid, säger hon.