Makroekonom sågar Sahlgrenska-professor

I ett blogginlägg på måndagen sågar Ekonomistas-skribenten Robert Östling slutsatserna i en forskningsrapport från en grupp Sahlgrenska-epidemologer.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Utspelet är en reaktion på förra veckans nyhet om att dina föräldrars livslängd inte påverkar din egen livslängd. Istället är det hur du själv lever ditt liv som avgör hur gammal du blir, enligt forskningresultat från Sahlgrenska akademin i Göteborg som nyligen publicerades i Journal of Internal Medicine.

Bakom studien, som bygger på decennier av regelbundna undersökningar och intervjuer med nästan tusen män, står bland andra professor emeritus, Lars Wilhelmsen.

Han säger i en kommentar att ”vår studie visar att de ärftliga faktorerna inte spelar roll. Istället är det livsstilen som påverkar mest”.

Andra faktorer, såsom rökning och kaffekonsumtion är betydligt starkare relaterade till livslängden, visar studien.

Men Robert Östling, forskare i nationalekonomi på Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, som bland annat forskar inom beteendeekonomi är inte imponerad av resultatet från medicinarna i Göteborg.

”Förra veckan var en av huvudnyheterna på Ekot att ny forskning visar att livslängden beror mer på livstilsfaktorer än på genetiska faktorer. Min första reflektion när jag hörde nyheten var förstås hur tusan man lyckats visa detta”, skriver Robert Östling på Ekonomistas.se.

Han anser att Göteborgs-forskarna drar för långtgående slutsatser.

”För det första har forskarna använt ett väldigt grovt mått på föräldrarnas livslängd (huruvida de levde 1963) som blir extra skakigt eftersom det också beror på hur gamla föräldrarna var när barnet föddes”, skriver Robert Östling.

Han anser att forskarna i stället borde kikat i kyrkoböckerna och inkluderat såväl föräldrars som mor- och farföräldrars faktiska livslängd.

”Det förmodligen enda sättet att dra den slutsats Wilhelmsen verkar vilja dra är att göra tvillingstudier och undersöka hur korrelationen i livslängd skiljer sig mellan enäggs- och tvåäggstvillingar”, skriver Robert Östling.

Han ger dock forskarkollegorna delvis rätt. Östling påpekar att det finns åtminstone två tvillingstudier gjorda (en dansk och en svensk) och dessa visar att maximalt en tredjedel av variationen i livslängd beror på gener.

”Livslängden verkar alltså ha jämförelsevis lite att göra med våra gener, men min gissning är ändå att generna är betydligt mer avgörande för livslängden än till exempel hur mycket kaffe man dricker”, skriver Robert Östling.