USA:s finansdepartement överväger att använda sitt likviditetskonto hos Federal Reserve för att finansiera utökade obligationsåterköp. Det ändrar förutsättningarna för en åtgärd som hittills beskrivits som en ren löptidsomläggning.
Okända draget skakar marknaden: "Som kvantitativa lättnader"
Två höga tjänstemän på finansdepartementet uppger för CNBC att den så kallade Treasury General Account, som USA:s finansminister Scott Bessent byggt upp till omkring 950 miljarder dollar, kan användas för att delvis finansiera de utökade återköpen av statsobligationer.
Kontot är den federala statens huvudsakliga transaktionskonto hos Federal Reserve, och saldot ligger klart över de 550–600 miljarder som föregående administration siktade på. Bessent har byggt upp det med löpande skatteintäkter.
Missa inte: Därför rusar bitcoin nu – svaret finns i statsskulden. Realtid
Beskedet fick effekt direkt då tioårsräntan föll fyra punkter till 4,7 procent och trettioårsräntan, som förra veckan nådde sin högsta nivå sedan 2007, backade fyra punkter till 5,23 procent.
Premissen som just ändrades
Fram till nu har antagandet varit att köpen finansieras med nyemitterade korta statspapper, ett upplägg Bessent kallat ”Treasury Twist”. Realtid rapporterade den 21 augusti att departementet finansierar köpen genom att sälja korta statspapper och att inga nya pengar skapas.
Tjänstemännen utesluter inte den vägen, men pekar på kontot som en ytterligare finansieringskälla.
Läs även: Bessents spel med valuta: ”Spänn fast säkerhetsbältet”. Dagens PS
Skillnaden är avgörande. Växelfinansiering är en löptidsomläggning, ett nollsummespel, som analyshuset ING beskrivit det. Att dra ned kassan är något annat när staten köper egna obligationer med befintliga medel utan att emittera nytt.
Funktionellt närmar det sig kvantitativa lättnader, utfört av finansdepartementet i stället för av centralbanken.
Tjänstemännen ser inte ett partiellt uttag som ett kassaflödesproblem, eftersom nästa skuldtak inte väntas bli bindande förrän tidigast i vinter.
”Kortsiktigt och trovärdighetsskadande” enligt kritiker
Bakgrunden är beskedet den 19 augusti, då återköpstaket minst fördubblades från 2 till 4 miljarder dollar per operation i 10–20- och 20–30-årssegmentet, med start 9 september.
Samma dag passerade den amerikanska statsskulden 40 000 miljarder dollar.
Maia Crook, senioranalytiker på JPMorgan, varnade i en kundnot för att den mer bestående effekten kan bli högre riskpremier, eftersom departementet ingriper i marknaden och rör sig bort från sin princip om att vara regelbundet och förutsägbart.
Missa inte: Guldreserven i Fort Knox döms ut: ”Fyller ingen funktion längre”. Realtid
RSM:s chefsekonom Joe Brusuelas gick längre och beskrev Bessent som en politisk aktör vars intresse är kortsiktigt och organiserat kring det stundande valet snarare än prisstabilitet. Deutsche Bank har kallat åtgärden en mjuk form av finansiell repression.
Departementet tillbakavisar kritiken och framhåller att auktionsschemat inte ändrats och att beskedet kom nästan tre veckor före första operationen.
Förtroendefråga aktuell i Norden
För nordiska förvaltare är förtroendefrågan redan aktuell. Dagens PS rapporterade i januari att danska Akademikerpension avyttrade hela sitt innehav av amerikanska statsobligationer, omkring 100 miljoner dollar, med hänvisning till dåliga amerikanska statsfinanser.
Uppgången i amerikanska långräntor har samtidigt smittat brett.
Den svenska tioåringen ligger nära nivåer som inte setts sedan 2023, medan Riksbankens styrränta står på 1,75 procent.
Lyckas Bessent pressa ned den amerikanska långa änden dämpas trycket även här. Höjer ingreppet i stället riskpremien på amerikanska papper blir effekten den motsatta.
