Fyra år efter invasionen av Ukraina beskriver den tidigare centralbanksrådgivaren Alexandra Prokopenko den ryska ekonomin som fast i en ”dödszon”. Hon säger att landet håller sig flytande genom att förbruka sina egna framtida resurser.
Ryska ekonomin äter upp sig själv
Alexandra Prokopenko konstaterar att ekonomin fortfarande fungerar, men att den gör det genom att offra sin långsiktiga kapacitet. BNP står still. Sanktionerna halverar oljeintäkterna. Budgetunderskottet tömmer reserverna i snabb takt.
Läs mer:
Putins drag efter ekonomiska krisen – nu ska rymden säljas ut – Realtid
Försvarsindustrin går varm – resten fryser
Kreml driver nu två ekonomier. Försvarsindustrin får resurser, arbetskraft och politiskt stöd. Den civila ekonomin tappar både kapital och kompetens, rapporterar Fortune.
Prokopenko beskriver hur staten pumpar in pengar i försvarssektorn och skapar aktivitet som inte bygger någon framtida tillväxt.
Fabriker producerar vapen som snabbt förstörs vid fronten. Rekryteringsbonusar lockar nya soldater, men många dör eller återvänder skadade.
Enligt CSIS förlorar Ryssland 1,2 miljoner soldater, varav 325 000 dödas.
Läs också:
Putins pengaproblem förvärras – ekonomin utmanas från flera håll – Realtid
Åtgärder för att förbättra ekonomin biter inte
Prokopenko jämför läget med höjdsjuka: ju längre man stannar, desto svagare blir kroppen. Centralbankens räntesänkningar och Kremls försök att bromsa underskottet räcker inte.
I år väntas räntebetalningarna på statsskulden överstiga utgifterna för utbildning och sjukvård tillsammans.
Putin sitter fast i sin egen krigsmodell
Putin kan inte trappa ned kriget utan att riskera en ekonomisk chock. Försvarssektorn driver nu stora delar av ekonomin, och en demobilisering skulle slå direkt mot sysselsättning och produktion. Därför fortsätter han kriget och väntar på att Ukraina eller väst ska ge vika.
”Ryssland kan fortsätta kriga ett tag till”, säger Prokopenko. ”Men ingen överlever i dödszonen hur länge som helst.”
