Attackvågen i Svarta havet hotar inte bara sjöfarten utan också den globala spannmålsmarknaden. När Ryssland och Ukraina får allt svårare att exportera vete och annan spannmål ökar risken för högre priser – med konsekvenser även för svenska livsmedelskonsumenter.
Attackerna i Svarta havet hotar spannmålsexporten – matpriserna kan stiga kraftigt
Som Realtid tidigare rapporterat slog en ukrainsk attack i augusti mot den ryska hamnstaden Novorossijsk ut två stora spannmålsterminaler. Men attacken var bara en del av en bredare eskalering. I juli dödades 23 sjömän i 35 attacker mot fartyg i Svarta havet, enligt Guardian. Attackerna har fortsatt under augusti och omfattar fartyg och infrastruktur på båda sidor av konflikten.
Utvecklingen riskerar att få konsekvenser långt utanför krigets närområde. Rysslands spannmålsexportkapacitet uppges i augusti ha fallit till omkring 40 procent av normal nivå.
Även Ukrainas export påverkas. Landets livsmedelsminister uppger att omkring en tredjedel av den spannmål som hade kunnat exporteras faktiskt nådde marknaden. Det motsvarar omkring 1,4 miljoner ton.
Svarta havet är en livlina för både Ryssland och Ukraina
Både Ryssland och Ukraina är stora aktörer på den internationella spannmålsmarknaden. Enligt Guardian går mer än 70 procent av Rysslands sjöburna spannmålsexport via Svarta havet.
För Ukraina är Svarta havet minst lika viktigt. Reuters uppger att omkring 90 procent av landets spannmålsexport normalt går via sjövägen.
Sverige påverkas indirekt
För Sverige är den direkta exponeringen mot ukrainskt spannmål begränsad. Sverige producerar stora mängder spannmål på egen hand och är normalt nettoexportör.
Men det betyder inte att svenska konsumenter är isolerade från utvecklingen.
Om stora exportländer får svårare att leverera spannmål till världsmarknaden måste köpare i exempelvis Nordafrika, Mellanöstern och Asien söka andra leverantörer. Det kan i sin tur öka konkurrensen om spannmål från andra producentländer och pressa upp världsmarknadspriserna.
Vetepriserna har redan stigit under de senaste veckorna, även om nivåerna fortfarande ligger under de kraftiga topparna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
Samtidigt kommer den nya störningen i ett redan pressat läge för den globala livsmedelsmarknaden.
Oxford Economics bedömer enligt Guardian att de globala livsmedelspriserna stiger med närmare 12 procent under 2026 och ytterligare 4,8 procent under 2027.
Till det kommer svagare europeiska skördar efter extrem hetta, El Niño och kriget i Iran, som ytterligare kan pressa den globala livsmedelsmarknaden.
