Magnatens konsthall del av större projekt

Realtid.se skrev tidigare i veckan om fastighetsbolaget Fastpartner med huvudägare och vd Sven-Olof Johansson som är med och bygger en konsthall/bibliotek i Märsta centrum i Sigtuna kommun vid flygplatsen Arlanda norr om Stockholm.

Kommunen uppgav där att byggkostnaden för byggnaden uppgår till 50 miljoner kronor för Fastpartner, och att kommunen blir hyresgäst i 30 år för ”marknadsmässig hyra”.

I efterhand har framkommit enligt vad nättidningen Märsta.nu skrivit att konsthallen/biblioteket kostar 48 miljoner kronor att bygga och att kommunens hyreskostnader för att hyra byggnaden uppgår till 77 miljoner kronor under 30 år.

Det blir alltså en årshyra kring 2,6 miljoner kronor per år för kommunen, att jämföra med att hyreskostnaden för nuvarande bibliotek ligger på 2 miljoner kronor per år för kommunen.

Sven-Olof Johansson själv uppgav enligt den förra Realtid.se-artikeln att kostnaden för projektet uppgår till 150 miljoner kronor vilket är en ganska stor diskrepans jämfört med kommunens uppgift om 50 miljoner kronor.

Och enligt vad Realtid.se erfar i efterhand omfattas även fler byggnader än bara konsthall/bibliotek. Bland annat ska en skola och annat ingå för en total hyreskostnad för kommunen på uppåt 200 miljoner kronor över 30 år.

En källa uppger att det stora projektet med nära band mellan Fastpartner och kommunen inte behöver tyda på korruption men snarare att den nuvarande kommunledningen med socialdemokraten Anders Johansson i ledningen ”använder kommunala skattepengar för valpropaganda”.

Det har att göra med att kommunledningen sedan tidigare lovade väljarna att redan inför förra valet 2010 bygga ett nytt centrum, och att planer gjordes upp med Fastpartner om ”både det ena och det andra”.

Valpropagandan har enligt källan att göra med att ”folk gillar när det byggs, men de bryr sig inte så mycket om vem som får stå för kalaset”.

Det har även varit tal om en ny hockey- och handbollsarena med plats för 900 åskådare. Den ska dock byggas med byggbolaget Peab utan inblandning av Fastpartner.

– Kommunalrådet Anders Johansson är duktig på att dupera folk. Det byggs jättemycket i Sigtuna kommun som blir sittande med en låneskuld på 1 miljard kronor, säger källan.

Realtid.se har sökt Anders Johansson för kommentarer.

På Sigtuna kommuns hemsida har Anders Johansson en egen blogg där senaste inlägget är ifrån augusti 2012 med bild på då Anders Johansson och Sven-Olof Johansson ”drar av täckelsen för byggskylten vid bygget av ny kulturskola i Märsta centrum”.

Enligt blogginlägget omfattar projektet ”en ny kulturskola, nytt bibliotek och en ny konsthall” motsvarande en investering på 150 miljoner kronor som ska stå klart 2014.

”Bygget av en ny kulturskola gör det möjligt för hundratals nya barn och ungdomar att ta del av skolans viktiga verksamhet, biblioteket blir större och får ett helt våningsplan enbart för barn- och ungdomslitteratur och konsthallen blir kommunens första riktiga offentliga utställningsyta för konst”, står det i bloggen.

Kulturskolan uppges kosta 92 miljoner kronor för en byggnad på 3.000 kvadratmeter.

”(…) man kan utveckla den befintliga verksamheten (sång, dans, instrument) med ytterligare ca 260 barn och ungdomar. Utöver detta kommer den nya Kulturskolan erbjuda helt ny verksamhet inom bild och form, digitalt bildskapande/film/foto, musikskapande, musikproduktion och all världens musik och dans”, står det i inlägget.

Skolan och biblioteket/konsthallen ska länkas ihop med varandra via en ”vinterträdgård” med ”en mindre scen, reception och kafé”. Vinterträdgården ska även binda samman byggnaderna med centrum och Södergatan. Vinterträdgården uppges bli på 315 kvadratmeter för en kostnad på 10 miljoner kronor.

– Det investeras nu 150 miljoner kronor i att skapa ett kulturnav i Märsta centrum, lägg därtill inköp av litteratur, teknisk utrustning med mera så inser man snabbt att detta är en jättesatsning på kulturen i Sigtuna kommun. Kommunledningen tar på detta vis tillsammans med centrumägaren FastPartner ansvar för att få ett bra och levande centrum. Detta är ett bra exempel på privat och offentlig samverkan där var och en drar sitt strå till stacken, säger Anders Johansson i en kommentar i blogginlägget.

Olov Holst är Moderaternas ledare i Sigtuna kommun och oppositionsledare i kommunen.

– Det har varit en vidlyftig investeringstakt under rätt lång tid i kommunen, och nu börjar vi få betala priset för det, säger han nu till Realtid.se.

Enligt Holst har kommunen i dagsläget räntor och avskrivningar kring 100 miljoner kronor per år och det väntas öka till 200 miljoner kronor per år under de närmaste åren på grund av de investeringar kommunen nu gör med S-ledaren Anders Johansson i spetsen.

– Prognosen är att kommunens låneskuld kommer att öka till 1,2 miljarder kronor inom tre år, jämfört med en skuld på 200 miljoner kronor idag.

Skulden är låg idag tack vare att kommunen sålt en del fastigheter för 300-400 miljoner kronor så utan det skulle skulden redan idag ligga över 500 miljoner kronor.

Är ni kritiska till Sigtuna kommuns nuvarande kommunledning med Anders Johansson i spetsen?

– För det första investerar de delvis i fel saker, exempelvis i ett utomhusbad när i princip hela kommunens södra gräns utgörs av Mälaren, säger Holst.

Han anser att kommunledningen använder kommunens investeringar som del i valpropaganda.

– Utomhusbadet kostade 80 miljoner kronor och invigdes precis före det förra valet 2010. Alla de här spektakulära byggprojekten såsom idrottsanläggningen, utomhusbadet och simhallar är tajmade så att de alltid invigs några veckor före valet. Och så kommer det att bli den här gången också med konsthallen, biblioteket och skolan. De är tajmade för att invigas precis i augusti och september 2014 inför valet det året.

Enligt Holst kan i och för sig en konsthall, bibliotek och kulturskola vara en bra satsning.

– Men eftersom det gäller kommunal verksamhet måste det alltid vägas emot den kommunala kärnverksamheten som är skol, vård och omsorg, och för kärnverksamheten är statistiken för Sigtuna kommun avskräckande, säger han.

Holst pekar på att vad gäller andelen skolelever som når kunskapsmålen ligger Sigtuna på plats 280 av Sveriges 290 kommuner. Vad gäller storleken på förskolornas barngrupper är de så stora i Sigtuna att kommunen där hamnar på plats 260 av Sveriges kommuner.

– Det är för att det inte satsas på personaltäthet.

För äldreomsorgens hemtjänst ligger ”nöjd-kund-index” på plats 287 av Sveriges 290 kommuner, och vad gäller tryggheten ligger antalet anmälda brott så att kommunen ligger på plats 285.

– Då tycker jag att man kan börja ifrågasätta om kommunen ska satsa på konsthallar. Det kan vara en bra satsning i sig men pengarna räcker inte till, säger Holst.

Riskerar det att bli kris för kommunens ekonomi med alla byggprojekt?

– Jag förstår inte hur den sittande kommunledningen ska klara av det här långsiktigt om konjunkturen dessutom nu börjar försämras.

Holst pekar på att Sigtunas nuvarande kommunledning haft ”en otroligt aggressiv expansionspolitik” under de senaste tio åren.

– Allt fokus har legat på att bygga nya bostäder och få ökad inflyttning.

Det är delvis positivt enligt Holst eftersom det ökar skatteintäkterna och kommunen ligger i en expansiv region.

– Men man glömmer lätt att ökad inflyttning innebär inte bara ökade intäkter utan även ökade kostnader för dagis, förskolor och skolor. Det behövs tillgång till den kommunala välfärden och kärnverksamheten. Man måste satsa på det också i samma takt.

Enligt Holst har så inte skett vilket lett till kommunens dåliga statistik.

– Kommunen har inte tillfört nödvändiga resurser på rätt områden i takt med att folk har flyttat in i kommunen, vilket gör att vi nu har en extrem växtvärk.

Holst uppger att det mesta av den förväntade skuldökningen hos kommunen inte beror på den nya konsthallen och biblioteket och projektet kring det, utan satsningar på nya skolor och förskolor på grund av befolkningstillväxten i kommunen.

– Det är egentligen inte så konstigt, men samtidigt borde kommunen tagit höjd för den stora befolkningsinflyttningen under tiden. Nu kommer istället allt på en gång som en ketchupeffekt med dubblade räntor och avskrivningar på bara några år utan att det kompenseras av ökade skatteintäkter. Så det innebär en jättebesvärlig situation.

Holst bedömer därför att kommunen kan behöva höja kommunalskatten med en hel krona per år (per kommuninvånarnas inkomster på 100 kronor per år).

– Och då har vi redan tidigare en så hög kommunalskatt som 19,98 kronor per hundralapp vilket är fjärde eller femte högst i Stockholms län.

Med er vid rodret i kommunen hade det inte blivit så här?

– Nej, säger Holst och pekar exempelvis på att det finns väldigt mycket kommunal mark i Sigtuna kommun.

Mycket av marken går inte att använda för att exempelvis bygga bostäder eftersom marken ligger inom Arlandas influensområde med bullerstörningar. Men den sittande kommunledningen har ändå sålt ut en hel del mark genom åren vilket gett en hel del intäkter.

– Men tyvärr har pengarna från det inte använts för att investera i nya förskolor och skolor. Hade så skett skulle vi ha sluppit låna så mycket nu.

Enligt Holst har kommunen istället använt pengarna till den löpande driften som egentligen gått med underskott.

– De har alltså använts exploateringsvinsterna (från markförsäljningarna) till att betala den löpande driften som lärarlöner och lönerna för tjänstemän i kommunen. Man har inte anpassat sig utan intäkterna såsom skatter och statsbidrag legat under kommunens driftskostnader under ganska lång tid, men det har ändå blivit nettovinster tack vare de stora exploateringsvinsterna.

Holst bedömer att det nu kommer att hända något av två alternativ; antingen att marken tar slut eller att det inte längre finns några köpare av kommunens mark.

– Då blir vi sittande med en kostnadsmassa som överstiger vår pålitliga intäktsmassa.

Som exempel väntas kommunen under 2012 visa en nettovinst på 165 miljoner kronor vilket då har lyfts av utförsäljningar med reavinster på 180 miljoner kronor.

– Egentligen är det alltså en underliggande förlust på 15 miljoner kronor, vilket är ett problem. Med oss vid rodret i kommunen hade vi inte använt engångsintäkter för att finansiera kommunens löpande drift.