Lynnig Putin stoppar Siemens

Två dagar efter beskedet att rysk-brittiska oljebolaget TNK-BP hotas av ett restskattekrav på 1 miljard dollar från 2001, står det klart att Siemens planer på ett Joint Venture med ryska Interros, majoritetsägare i Rysslands största turbintillverkare Power Machines, stoppas. Affären, som initialt hade Putins stöd, skulle ha gett Siemens kontroll över Power Machines.

Siemens talesman i Moskva kritiserar beslutet enligt The Moscow Times. Enligt honom var det inte Siemens, utan den ryska ledningen, som tog initiativet till affären.

– Allt det här kommer extremt olägligt och samtidigt som Putin åker på PR-turné till Tyskland för att uppmuntra till investeringar i Ryssland. Jag gissar att om Putin vetat vad som var på gång vad gäller TNK-BP så hade han åtminstone sett till att nyheten inte kom ut just då, säger Måns Beckeman, analytiker på East Capital.

Yukos-skandalen berörde framför allt ryska oligarker. Att nu även utländska investerare drabbas ses som extra allvarligt.

– Alla trodde att BP hade fått ”political blessing”. Dessutom hade Putin gett löften om att skattebyråkraternas räder skulle inskränkas och att det skulle bli otillåtet att granska räkenskaper som är mer än tre år gamla, säger Måns Beckeman.

Att Siemens köp av Power Machines stoppas kommer däremot inte lika oväntat som restskattekravet på TNK-BP, även om vd:n för Unified Energy Systems, Anatoly Chubais, bara för en månad sedan hävdade att majoriteten av inflytelserika politiker stödde affären.

Power Machines tillverkar bland annat delar till atomubåtar, vilket Putin inte hade klart för sig när Siemens i juli förra året meddelade att man nått en överenskommelse om att köpa Power Machines, enligt The Moscow Times.

Enligt Andrew Somers, chef för amerikanska handelskammaren, är detta en signal om att det kommer att bli tufft för utlänska investerare att få in en fot i försvarsbranschen. Även telekom-, metall-, olje-, gas- och banksektorerna tycks mer eller mindre stängda för utländska investerare om de inte accepterar en rysk majoritetsägare.

Sannolikt är det ändå osäkerheten och de motsägelsefulla signalerna som bekymrar investerarna mest.

– Investerare är fruktansvärt rädda för allt tal om skattekrav. De har Yukos i färskt minne. Men ser man till verkligheten brukar hoten om skattekrav inte leda till så mycket. Till exempel drabbades VimpelCom, som till drygt 25 procent ägs av Telenor, av ett restskattekrav på flera hundra miljoner dollar förra året. Det överklagades och kravet sänktes till nästan ingenting, säger Jacob Grapengiesser, fondförvaltare på East Capital.

I dag gick vd:n för ryska oljebolaget Lukoil ut och sa att bolaget möjligen kunde drabbas av restskattekrav. Kursen dök med 5 procent.

– Vi gick in och köpte direkt, säger Jacob Grapengiesser.