Lönepress på AP-fonderna

Pensionsgruppen, som består av de fem riksdagspartierna bakom pensionsöverenskommelsen, bekräftar att en omfattande omstöpning av AP-fondsystemet är på gång.

Vid en presskonferens på onsdagen presenterade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson samt representanter för övriga partier ett ramverk för de statliga buffertfonderna.

I framtiden föreslås tre buffertfonder som samordnas under en gemensam huvudman men förblir tre oberoende myndigheter. En av fonderna ska vara placerad i Göteborg.

”Minst två av buffertfonderna bör ges identiska uppdrag. För att tillvarata stordriftsfördelar inom särskilt kostnadskrävande förvaltning av onoterade tillgångar ska fonderna samordna sådan förvaltning, antingen genom samverkan eller genom att den verksamheten koncentreras till en fond som i så fall ges ett avvikande uppdrag. Sjätte AP-fondens kompetens och erfarenhet av investeringar i onoterade aktier ska tas till vara i den nya fondorganisationen”, skriver partierna i en överenskommelse på totalt elva sidor.

Sjätte AP-fonden samt ytterligare en buffertfond kommer alltså att läggas ner. I gengäld får de kvarvarande fonderna ett bredare mandat, vilket alltså även inbegriper onoterade tillgångar.

Förvaltningen ska styras av en referensportfölj som huvudmannen tar fram.

”Dagens strikta placeringsregler ersätts därmed av ett flexiblare system där det är möjligt för fonderna att, då det är till pensionstagarnas bästa, öka investeringarna i tillgångsklasser som t.ex. onoterade tillgångar”, skriver gruppen och tillägger:

”Buffertfonderna har rätt att avvika från referensportföljens givna struktur på ett aktsamt sätt, om det är motiverat med anledning av rådande marknadsförutsättningar”.

Däremot föreslås ingen förändring när det gäller taket för placeringar i svenska aktier.

”Buffertfondernas placeringar i svenska aktier får uppgå till högst två procent av det samlade börsvärdet och högst tio procent av röster eller kapital i ett enskilt bolag”.

Mycket av detaljerna i omstöpningen av buffertfonderna återstår att utreda men det står klart att många personer som arbetar på dagens fonder samt sitter i styrelserna kommer att påverkas.

Den nya huvudstyrelsen bör ha en annan profil än dagens fondstyrelser enligt Pensionsgruppen:

”Till skillnad från Pensionsmyndighetens styrelse behövs större fokus på finansiell kompetens och till skillnad från AP-fondernas styrelser inte ett renodlat fokus på kapitalförvaltningskompetens. Styrelsen bör bestå av ledamöter med stor integritet och kunskap från olika relevanta delar av samhället”.

Där det kan ske bör fonderna samordna delar av sin drift, bland annat inom administration, för att kunna sänka kostnaderna.

Pensionsgruppen vill också på sikt sänka lönerna på AP-fonderna.

”Löne- och ersättningsnivåerna för de anställda i AP-fonderna ligger dock betydligt högre än i andra myndigheter med likartad verksamhet. Dessa kostnader finansieras genom att medel tas från buffertkapitalet. Arvoden och löner bör ligga i nivå med de löner och arvoden som utgår till anställda i andra myndigheter med likartad verksamhet”, skriver gruppen och nämner Riksbanken, Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret som referens.

Liknande förändringar ska även införas för Sjunde AP-fonden, som förvaltar PPM-kapital. Denna fond berörs inte av övriga förändringar.

Pensionsgruppen föreslår en rad andra förändringar som påverkar utfallet och villkoren för nuvarande och kommande pensionärer, bland annat möjligheten att kunna skjuta upp pensioneringen till 69 års ålder.

Vidare flaggar man för att premiepensionssystemet kommer att justeras, bland annat ska PPM-avsättningens storlek utredas ytterligare.

Läs den nya överenskommelsen här (pdf).