Lön under rekonstruktion slår rekord

Många företag hade det ansträngt i fjol och på Ackordcentralen i Stockholm såg de en klar ökning av rekonstruktioner, framförallt i Småland Värmland och Västra Götaland.

Anmäl dig till Juridik-nyhetsbrevet som kommer ut på torsdagar.

– Men under början av 2010 ser vi en avmattning av antalet rekonstruktioner jämfört med 2009, säger Mikael Kubu, vd på Ackordcentralen i Stockholm.

– Tidigare statistik har inte varit så positivt samtidigt bygger den på rekonstruktioner som ligger en tid tillbaka. Min övertygelse är att vi hade fler lyckade rekonstruktioner 2009, eftersom det i grunden är rätt välskötta företag som genomgick en rekonstruktion i fjol.

När anses en rekonstruktion vara lyckad? Ett mått är när den legala processen är över och rekonstruktionen upphör. Det andra måttet är efter två år då man ser till om bolaget fortfarande är livskraftigt.

– Generellt gäller att ju större företagen är, desto större intresse är det för att rekonstruktioner ska lyckas. Leverantörerna är ofta välvilligt inställda eftersom det är bättre än alternativet – konkurs.

Att rekonstruktioner fick ett uppsving år 2009 är naturligt i finanskrisens spår.

– Vi kan också se att professionella fordringsägare som banker och staten har ställt sig mer positiva, bland annat eftersom de börjar lära sig hur processen fungerar. Sedan har lagstiftningen förändrats till det bättre under senare år med till exempel statlig lönegaranti även i företagsrekonstruktioner.

I fjol sköt lönegaranti vid rekonstruktioner i höjden och 930.924.000 kronor utbetalades till de 243 företag som genomgick en rekonstruktion med statlig lönegaranti. Totalt fick 11.358 personer ta del av detta, vilket är dubbelt så många som i fjol då 5.093 personer delade på 181.261.000 kronor i statlig lönegaranti vid rekonstruktion*.

Har du någon kommentar till lönestatistiken?

– Vi kan ju konstatera att totalt utbetalt belopp har femdubblats men att antalet personer som fått del av detta endast dubblerats. Sannolikt är det ett resultat av att fler blivit av med sina jobb i rekonstruktionerna under 2009 jämfört med 2010 varför mer pengar gått ut till varje enskild individ.

Den lag vi har idag kom 1996 och var en produkt av lågkonjunkturen på 90-talet. Då sneglade man mycket på Chapter 11-förfarandet från USA. Men rekonstruktionsbegreppet var fortfarande trubbigt och bland annat utbetalades inga lönegarantier till personalen under tiden en rekonstruktion pågick. Senaste nytt är ett lagförslag på samordnat insolvensförfarande; konkurser och rekonstruktioner ska smälta ihop i ett förfarande där man senare kan välja flera vägar ut.

Det finns även en kritik mot misslyckade rekonstruktioner samt att en rekonstruktion kan vara ett sätt att bara skjuta en konkurs framför sig. Det leder till att när det sedan väl blir konkurs finns en påtaglig risk att tillgångsmassan minskat.

– Saab har nu satt rekonstruktionsinstitutet på kartan. Saab är utan jämförelse den största rekonstruktionen som vi har haft, även om det är ett unikt fall som skiljer sig mot den normala rekonstruktionen. Men än så länge har den ju lyckats.

En annan är Rörvik Timber och Copperhill som fick stor uppmärksamhet i media. På Ackordcentralen har rekonstruktionerna framförallt gällt underleverantörer inom fordonsindustrin.

Tror du att rekonstruktionerna fortsätter att ligga på en högre nivå när ekonomin vänder?

– Nu vet ingen vart konjunkturen är på väg. Det har inte blivit en konkursvåg, möjligtvis eftersom skatten som företagare ska betala har skjutits upp. Vi har en konjunkturförbättring men många bolag har lite kapital kvar att ta av. Nu sker en uppgång, men det innebär inte bara att allt blir bra utan företagare behöver också få ihop ett kapital, då måste de låna samtidigt som de kanske inte har samma kreditvärdighet som för två år sedan.

– Min bestämda uppfattning är att vi kommer att ha en högre nivå av rekonstruktioner framöver eftersom kunskapen om instrumentet är så pass mycket större nu.

* Det visar statistik från Kronofogdens årsrapport för konkurstillsynen.