Löfven vill ha tillbaka valpskatten

Finansminister Magdalena Andersson luftade idén redan 1 maj, och nu går regeringen från ord till handling. En utredare ska ta fram förslag till en skatt på finanssektorn ”som minskar den skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt”.

Skatten ska analyseras ur ett juridiskt, samhällsekonomiskt, offentligfinansiellt och administrativt perspektiv och uppdraget redovisas senast den 1 november 2016 (se utredningsdirektivet här).

Man kan börja med att slå fast att momsfrågan framstår som ett svepskäl, eftersom den som inte lägger på moms heller inte får dra av moms. Men det finns en irritation inom andra sektorer, framförallt industrin, mot finanssektorns höga löner och lönsamhet.

Den upplevs som orättfärdig och det finns ett starkt tryck på politikerna, både i Sverige och Europa, att agera. Ett sakligt skäl, som anförts i EU, är att en omsättningsskatt skulle kyla ned de finansiella marknaderna och därmed minska risken för framtida finanskrascher.

Det kan ligga något i den tanken, men den som tänker så har inte fullt förstått mekanismerna. Dels finns det en kraft som är svårreglerad i stigande marknader, man diskonterar skatten och fortsätter handla.

Dels förstår man inte att uppgångarna vi ser är så starkt drivna av en ökad efterfrågan som beror på att placerare världen över måste ha någonstans att göra av alla pensions- och sparpengar. För att inte tala om enorma statliga fonder. Snabba klipp kritiseras av dem som inte förstår att korta affärer även ökar likviditeten och därmed tryggheten för placerare.

Det Magdalena Andersson verkar förstå är att om en skatt ska införas bör det ske i harmoni med EU så att Stockholmsbörsen inte dräneras. Man ska ”beakta” EU:s eventuella finansskatter. Det gäller att inte gå ut ensam så att skattebasen minskar och därmed även intäkterna, vilket den gör om handeln flyttar till London, New York, eller Asien.

Det finns olika beräkningar på vad skatten på transaktioner på handel i aktier och räntepapper kostade Stockholmsbörsen 1987-1991. Det är svårt att skilja ut olika orsaker, eftersom perioden sammanföll med en finanskris.

Vissa beräkningar visar att handeln på Stockholmsbörsen föll med 30 procent och handeln med obligationer med 80 procent, medan derivathandeln föll med hela 98 procent.

Helt klart är att en stor del av aktiviteterna flyttade till London. Den samhällsekonomiska förlusten blev enligt ekonomen Johan Lybeck ungefär 10 miljarder.

Mycket tyder dock på att regeringen tänker sig en annan form, de sneglar enligt PwC på Danmark. Där finns en variant av FTT, som kallas FAT, financial activities tax.

Man beskattar då bolagets totala lönesumma med en viss procentsats. PwC skriver i sin blogg att denna ”lønsumsafgift” höjs kontinuerligt, dels genom breddningar av underlaget för beräkningen, dels genom höjningar av procentsatserna för skatten.

Till 2021 ska procentsatsen för den finansiella sektorn successivt höjas till 15,3 procent i Danmark.

Med nuvarande tidsplan kan en finansskatt tidigast införas i Sverige 2017.