Styrräntan i Sverige behöver inte höjas lika mycket som i omvärlden om priserna börjar rusa uppåt till följd av energiprischocken från Irankriget, enligt Torbjörn Hållö.
LO: "Risken för en pris-lönespiral i Sverige är nära noll"
Även om priserna skenar kommer facken inte kräva extra kompensation. Med det uttalandet hoppas LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö få Riksbanken att stilla sig med räntehöjningar framöver.
”Risken för en pris-lönespiral i Sverige är nära noll”, säger han.
Styrräntan i Sverige behöver inte höjas lika mycket som i omvärlden om priserna börjar rusa uppåt till följd av energiprischocken från Irankriget, enligt Torbjörn Hållö. Han bedömer att Riksbanken kan avstå från en eller två räntehöjningar jämfört med Europeiska centralbanken (ECB).
Läs även:
Dystra svenskar största hotet mot ekonomin
Reallönerna sänktes
Det är till stor del tack vare att parterna på svensk arbetsmarknad utgår från Riksbankens inflationsmål på två procent i avtalsförhandlingarna, även om priserna på mat, hyror, räntor, bensin och allt annat drar iväg uppåt i betydligt högre takt, enligt Hållö.
”Vi jagar inte kortsiktiga vinster, utan långsiktigt goda reallöner. Det är viktigt att Riksbanken också är tydlig med att den förstår detta.”
Han pekar på inflationschocken 2022–2023 som exempel. Där åkte löntagarna på en rejäl smäll – med nedgångar på omkring nio procent i reallön när inflationen skenade som värst.
Reallöner räknas fram genom att dra bort inflationen från de nominella löneökningarna. Innan kriget i Iran bröt ut i februari beräknades reallönerna vara tillbaka på 2021 års nivå först 2027 eller 2028.
Det kan behöva flyttas fram ytterligare om det till följd av energiprischocken och andra störningar kommer en ny inflationssmäll, samtidigt som löneavtalen fortsätter utgå från inflationsmålet.
LO: Långsiktig nyttokalkyl
Hållö betonar att fackets strategi att alltid hålla fast vid inflationsmålet på två procent inte handlar om att löntagarna offras, utan om ”en långsiktig nyttokalkyl”.
”Vi tror att detta är det som över tid ger bäst reallöneökningar till våra förbundsmedlemmar”, säger han.
Reallönerna har i genomsnitt gått upp med 1,4 procent per år sedan industriavtalet började användas som märke för löneökningar i avtalsrörelsen på 1990-talet. Mellan 1997 och 2025 steg reallönerna med totalt 52 procent, enligt Medlingsinstitutet och LO.
Avtalsrörelsen 2026 är i praktikten obefintlig, om man bortser från enstaka avtal inom flygsektorn och för spelare i toppligorna inom damfotboll, enligt Medlingsinstitutet. De flesta avtal från i fjol var nämligen tvååriga, med en årlig löneökningstakt på 3,0 procent från den 1 april 2026.
Men 2027 blir det ett stort avtalsår, med närmare 500 av totalt 617 avtal uppe för omförhandling mellan fack och arbetsgivare.
Missa inte:
Dyrare och sämre: Så kramar företag kronorna ur kunderna. Dagens PS
