"Lex Blocket" kan knäcka nät-hälarna

Lagen om handel med begagnade varor infördes 1999, efter att ha utretts i två år. Men regeringen blundar för att lagen inte anpassats till den vildvuxna handeln över nätet.

Är det aktuellt med en översyn av lagen om handel med begagnade varor?

– Det är inte aktuellt med någon översyn, säger Herbert Silbermann, departementssekreterare på näringsdepartementet till Realtid.se

Men han är medveten om att lagen inte helt hängt med i utvecklingen. Lagen som heter 1999:271 och ersatte den gamla så kallade Skrotlagen och gör att den som bedriver auktionshus och antikhandel och säljer begagnade föremål måste registrera sig i förväg. Säljaren ska också numrera och föra någon en journal över föremålen som bjuds ut. Lagen gäller den som gör det ”yrkesmässigt”, men vad som är yrkesmässigt och inte yrkesmässigt preciseras inte.

Fanns det någon tanke från regeringen att lagen även skulle gälla privatannonser på nätet?

– Internethandel var inte aktuellt då för lagstiftaren, säger Herbert Silbermann.

Lagen verkar vara tämligen okänd. Även hos den lokala polismyndigheten som är tillsynsmyndighet. Realtid.se ringer till Nackapolisen för att få höra vad som gäller.

Hur mycket begagnade grejer kan jag som privatperson sälja på nätet utan att behöva registrera mig?

–Det har jag ingen aning om. Det är upp till dig och skattemyndigheten, säger Jan Ullén, stationsbefäl på Nackapolisen.

Att lagen är okänd och diffus gör att det verkar svårt att få ett förhandsbesked om man som säljare behöver registera sig. Likaså blir då lagen inget stöd för konsumenten, som i många fall vill ha tydligare information om vem han gör affärer med när han handlar begagnat.

Så vi tar frågan ett snäpp upp i polishierarkin. Realtid.se frågar Aimee Jillger, verksjurist vid Rikspolisstyrelsen, vad som gäller med den nuvarande lagen.

Behöver man registrera sig om man som privatperson säljer tio begagagnade mobiltelefoner per år?

–Svår fråga, jag kan inte säga något visst antal. Men om man sätter detta i system så är det nog förmodligen yrkesmässig handel, skulle jag tro, säger Aimee Jillger som inte stött på något fall då lagens tillämpning på internethandel diskuterats.

Hur ska man då veta vad som gäller?

–Då får man väl anmäla det, så får den lokala polismyndigheten som är tillsynsmyndighet pröva saken.

Hur många begagnade mobiltelefoner kan man som privatperson sälja på ett år utan att behöva registrera sig enligt lagen?

–Vi kan inte på förhand säga att till exempel två mobiltelefoner inte är yrkesmässig handel men att tre är det. Så man måste göra en bedömning från fall till fall.

Borde det inte finnas en mer preciserad gräns?

– Nej, för det kan vara svårt att avgöra var gränsen går mellan enstaka tillfälle och yrkesmässig handel. Man kan inte precis dra den gränsen utan det har lämnats öppet.

Tycker du att det behövs tydligare regler?

–Jag kan inte svara på det för jag vet inte om det är några problem, säger Aimee Jillger på RPS.

Att lagstiftningen inte setts över sedan 1999 gör att företagare kan uppträda som privatpersoner, om de så vill, när de annonserar ut varor på Blocket.se med flera sajter.

Ett exempel är en företagare som importerar varor från Kina, betalar kontant i Kina och tullar in det via företaget, och säljer ut vissa varor på Blocket som privatperson. Han kallar då grejerna för begagnade. Det gör att den som köper går miste om den garanti som ska lämnas på nytillverkade produkter.

Skrivs lagen om och tvingar dem som till exempel bjuder ut begagnade varor för över 80.000 kronor per år att registrera sig, blir det lättare för köparen att kolla vem han gör affärer med. Det skulle också tvinga de som bjuder ut stöldgods att göra kringrörelser som skulle underlätta eventuella kommande brottsutredningar.

Nu reagerar flera borgerliga riksdagsmän på att lagen inte moderniserats.

Per Bill, moderat riksdagsman och vice ordförande i näringsutskottet, är en av dem som vill att lagen ses över.

– Lagen är inte bra som den är utformad i dag, det vore bra med en översyn där man tar hänsyn till vad som skett på internetområdet så att lagen blir teknikneutral. Samma regler ska gälla oavsett medium. Det är också önskvärt att lagen får en preventiv effekt om det är möjligt utan att inskränka den personliga integriteten, säger Per Bill till Realtid.se.

Åsa Torstensson, riksdagsman för centerpartiet och ledamot i näringsutskottet, instämmer i kritiken.

–Vi ser hur ny teknik skapar nya situationer som vi inte varit medvetna om. Lagstiftningen har i många fall haft svårt att förutse utvecklingen och det kan vara bra att diskutera det, säger Åsa Torstensson.

Eva Flyborg, folkpartistisk riksdagman och ledamot i näringsutskottet betonar att det är viktigt att säkra konsumentens rättigheter.

–Lagen måste prövas för att se om den behöver uppdateras. Det är viktigt att konsumentskyddet fungerar vid internethandel, säger Eva Flyborg.

En uppdatering av lagen om handel med begagnade varor skulle tillsammans med den kommande nättjänsten Kollaserienummer.se avsevärt kunna försvåra häleri och annan ekonomisk brottslighet på sajter som Blocket. Den skulle också underlätta för sajter som Blocket att hålla sig ”rena”.

Och Jesper Lilliesköld, kundservicechef på företaget Besedo som ansvarar för Blockets kundservice, är positiv till hårdare regler, där det blir tydligare vem som står bakom utannonserade begagnade grejer.

–Jag har svårt att se att köparna skulle ha något emot det, säger Jesper Lilliesköld på Besedo till Realtid.se.