Låneboom ger bust

Under onsdagsmorgonen frukosttalade Swedbanks vd Michael Wolf på IVA. Under talet kom han gång på gång tillbaka till probelemen med att förlita sig på kredittillväxt i syfte att få ekonomisk tillväxt.

Enligt honom bör kredittillväxten i samhället inte vara högre än BNP-tillväxten. Av den anledningen bör banker, långsiktigt, inte kunna växa mycket mer än BNP.

Under de senaste 20 till 30 åren har dock kreditexpansionen varit enorm. Detta har i sin tur medfört en inflation i tillgångspriser, konstaterade Swedbank-chefen.

För svensk del ökade kreditexpansionen med 10 procent årligen mellan 2002 och 2007, påpekade Michael Wolf. Till följd av detta har hushållens skuldkvot letat sig upp bland de högsta av samtliga utvecklade ekonomier, kring 180-190 procent.

Krediterna har eldat på bostadsmarknaden, där priserna har stigit med tio procent årligen, samtidigt som BNP, som mest, växt med fem procent under ett år.

Tanken med avreglerade finansiella marknader är att företag i behov av lån inte ska nekas krediter, eller tvingas betala så hög ränta, så att en annars ekonomisk gynnsam investering uteblir.

Tanken är alltså inte att öka skuldsättningen i syfte att konsumera.

Eller som Michael Wolf uttrycker det är det snarare kredittillväxten som driver BNP, än tvärtom. Förra veckans makrokrönika handlade om att Finansinspektionen gör ett utmärkt arbete och Michael Wolf hyllade FI:s införande av bolånetak.

Swedbank införde redan i maj 2009 ett belåningstak på 85 procent och fick se sin marknadsandel på nylån minska från 25 till 13 procent. I samband med att FI:s bolånetak införts börjar Swedbank återigen öka sin marknadsandel av nyutlåningen. I maj 2010, efter FI:s annonsering, var den 22 procent.

Med en hög belåning, och i stort sett allt rörligt, är hushållen högst känsliga för ränteförändringar. Förvisso klarar ett par sex till åtta procents ränta om båda personerna har jobben kvar. Men det skulle innebära ett helt annat konsumtionsutrymme.

En sjukskrivning riskerar även det att ödelägga de ekonomiska kalkylerna.

Swedbankschefen efterfrågar, på gammalt klassiskt Sparbanken-manér, en bättre relation mellan sparande och lånande.

Det är lätt att beundra honom när han försöker återinföra tänkandet från Sparbankens klassiska serie Spara & Slösa. Detta i en tid när ungdomar föraktfullt säger att: ”den som spar han har – ingenting”…

Dessvärre är det som Swedbanks vd säger att människor är flockdjur som just nu kanske är lite för benägna att ta risk. Och opinionen kring sparande kontra lånande har helt klart skiftat under de senaste decennierna.

Vi kan bara hoppas att Michael Wolf får rätt i att vi kommer få se en utveckling där privatpersoner inte enbart konsumerar utan även amorterar. För fortsatt låneboom bör inte vara i någons intresse, då det förr eller senare leder till en bust.