"Lämnade fältet vidöppet för rättshaverister"

”Kände blickarna i nacken när jag var ute bland folk. Qviberg. HQ Bank. Skandal. De flesta hade inte skeendet klart för sig, de hade bara läst rubrikerna och trodde jag var en skurk”.

Så skriver Mats Qviberg om början på HQ-härvan i sina memoarer ”Boken om Q”, som utkommer den 20 oktober och som Realtid.se fått ta del av. Mats Qviberg har själv beskrivit boken som en ”feelgood-bok”, men han skräder inte orden när han beskriver flera tidigare kolleger och högt uppsatta beslutsfattare.

Han beskriver den kraschade relationen till forne parhästen Sven Hagströmer och riktar samtidigt kritik mot HQ:s förre tradingchef Fredrik Crafoord.

”Sven har kanske inte varit en fulare fisk än jag trodde, men en räddare fisk. Om det varit Avanza som haft problem istället för HQ Bank vill jag gärna tro att jag skulle ha gått in och hjälpt Sven, istället för att medverka till hans avrättning”, skriver Qviberg.

Han menar att det inte känns trovärdigt när Hagströmer, som ordförande för HQ:s största ägare Öresund, ”tvår sina händer och säger att han inget visste om hur det stod till i HQ och vilken verksamhet bolaget hade”.

Dessutom hänvisar han till ett citat från Hagströmer till Expressen den 30 augusti 2010, där han sa att Finansinspektionen gjorde rätt som drog in HQ:s tillstånd.

”Jag kan inte tolka detta citat som annat än att Sven desperat försökte simma över till det vinnande laget … Här någonstans slog det mig hur viktigt det hela tiden varit för Sven att framstå i god dager. Jag hade bara jobbat på och tankat storebrorstrygghet från Sven. Fram till den 17 maj 2010, när det inte fanns mer trygghet att tanka”, skriver Qviberg.

”Sven lyckades väl i sin ambition att måla ut sig själv som det vita fåret och mig som det svarta”, skriver Qviberg.

Om tradingportföljen och det som till slut ledde till kraschen skriver Qviberg att han lät folk sköta sina ansvarsområden och att han räknade med att de ansvariga på HQ Bank skulle slå larm om tradingavdelningen sysslade med oegentligheter.

Så här skriver han om den dåvarande tradingchefen Fredrik Crafoord:

”När jag i efterhand läser mejlkonversationen mellan riskavdelningen och tradingen, främst Fredrik Crafoord, ser man att riskavdelningen försökte ta reda på vad som pågick, men att Crafoord på ett nästan föraktfullt sätt avvisade alla deras närmanden.”

Crafoord fick sedermera sparken men ska under en biltur med Qviberg ha krävt papper på att bli lämnad i fred och inte delges någon skuld för tradingportföljen. Sedan ska han ha levererat följande hot:

”Om du gör något negativt mot mig kommer jag att sänka hela HQ, och dig också”, framgår det av boken.

Mats Qviberg beskriver tiden som att han ”fråntogs årorna” och att Hagströmer, i egenskap av största ägaren Öresunds ordförande tog över och tog in Mikael Nachemson som ny ordförande för HQ Bank.

Relationen med Hagströmer därefter beskrivs som ett fruset äktenskap och att boken ”Den stora bankhärvan” skyndade på skilsmässoplanerna.

”Med viss oro inväntade jag boken om HQ-kraschen. Jag visste att författaren hade intervjuat ett stort antal HQ-medarbetare. Själv hade jag tackat nej till att medverka, förutom att jag besvarat ett litet antal frågor. Jag hade på känn att boken skulle bli ett lustmord på mig, och det blev den också.”

Trots att boken spelade en nyckelroll i beslutet att gå skilda vägar nämner inte Qviberg bokens författare, journalisten Carolina Neurath vid namn.

”Boken var nyttig på det sättet att Sven och jag kanske inte hade löst upp vårt samarbete om den inte getts ut”, skriver Qviberg.

Inte helt oväntat levererar finansmannen också en råsop mot Finansinspektionen och dåvarande generaldirektören Martin Andersson.

”Helst skulle jag vilja vara snäll mot allt och alla. Men när jag ser Finansinspektionens förra generaldirektör Martin Andersson på bild är det svårt att känna sig mild och god.”

Qviberg ifrågasätter Finansinspektionens beslut att dra tillbaka banktillståndet för HQ Bank och undrar om beslutet var politiskt.

”Tillståndet återkallades tre veckor före valet, i ett läge när alliansregeringen behövde visa att de inte fjäskade för kapitalet”, skriver Qviberg, som även ger Finansinspektionens dåvarande ordförande Bengt Westerberg en känga och beskriver honom som ”tidernas sämste liberal”.

”Jag var övertygad då och jag är lika övertygad nu. Finansinspektionen hade inte en aning om vad de höll på med.”

Slutligen säger han att FI fått för mycket makt och beskriver organisationen som ”en barnarmé med handgranater”.

HQ Bank köptes av Carnegie och Qviberg beskriver Harald Mix och Patrik Tigerschiöld som de stora vinnarna.

”På mindre än två år hade de tagit över två banker som Finansinspektionen dragit in tillstånden för. Först tjänade de miljarder på att köpa Carnegie. Nu gjorde de om reptricket med HQ. Aktieägarnas förlorade pengar trillade rätt ner i deras fickor.”

När HQ skulle hålla extrastämma den 28 september 2010 eskorterades Qviberg av säkerhetsvakter. Sven Hagströmer var inte där. Under stämman ifrågasattes Qviberg hårt av finansmannen Sten Mörtstedts ombud, advokat Christer Sandberg. Qviberg och Mörtstedt hade lärt känna varandra redan på 1980-talet och Qviberg skriver att de fram till stämman hade haft fin kontakt.

”Sten Mörtstedt hade lämnat Sverige hastigt, av skäl jag inte riktigt känner till. Men han ville fortfarande vara någon att räkna med i hemlandet. Det var alltså denna trivsamma karl som sänt ut en pitbullterrier att attackera mig.”

Qviberg beskriver maktkampen om Öresund, som både han och Hagströmer ville behålla, som ett chicken race och att Sven Hagströmer tagit in Mikael Nachemson som vice ordförande, ”den låtsaspost som tidigare var min.”

”Han ville bli av med mig, men jag satt bara kvar”, skriver Qviberg.

Qviberg skriver om hur Hagströmer började dela ut Öresunds kvarvarande innehav i HQ till Öresunds aktieägare. För var sjunde Öresundsaktie fick man en HQ-aktie. HQ-aktierna kom snabbt ut på marknaden och köptes upp av ”Mörtstedt & Co”.

”Att Sven delade ut aktierna måste berott på att han ville distansera sig. Tyvärr innebar det att han lämnade fältet vidöppet för rättshaverister och hyenor.”