Lägre statsskuld i budgeten

Enligt Nordeas chef ser regeringens prognoser ut som väntat, kanske med lite hög tillväxt inräknade.

En orsak till att skulden krymper ihop är att regeringen planerar att sälja flera helt eller delvis ägda statliga bolag, bland annat börsbolaget OMX och SBAB. Intäkterna från försäljningarna ska användas till att betala av på statsskulden.

Regeringen räknar med att få in 50 miljarder kronor om året på aktieförsäljningarna under perioden 2008-2010. Men beloppen och tidpunkterna är behäftade med stor osäkerhet, skriver regeringen i budgeten.

Även för 2007 ligger prognosen på 50 miljarder kronor. Hittills har cirka 18 miljarder av dem realiserats genom försäljningen av 8 procent av statens innehav av aktier i Telia Sonera.

Som andel av BNP beräknas skulden minska från 43 procent vid årsskiftet 2006/2007 till 20 procent i slutet av 2010.

Trots att regeringen räknar med högre räntenivåer framöver kommer ränteutgifterna för statsskulden att minska. För 2008 beräknas ränteutgifterna bli 40,6 miljarder kronor för att under 2009 och 2010 sjunka till 35,0 respektive 34,4 miljarder kronor.

Regeringen räknar med att nästa års tillväxt blir 3,2 procent, medan Nordea – som tillhör de mer pessimistiska bedömarna – räknar med 2,6 procent.

– Det är mer än felräkningsmarginalen. Två tiondelar betyder inte mycket. Men sex tiondelar är lite skillnad, säger Jörgen Appelgren, chefekonom på Nordea.

Men överlag ser finansplanen ut ungefär som de flesta seriösa prognoserna i finansvärlden, enligt Appelgren.

– Det är svårt att peka på någon enstaka del som sticker ut. De ligger mitt i hugget, i princip, säger han.

Att räkna med en underfinansiering på 3-4 miljarder kronor per år i en gynnsam konjunktur är inget problem, enligt Appelgren.

– Just i det här skedet, när det är full fart på arbetsmarknaden, är det extra viktigt att finansiera allting och inte späda på. Men man får ge godkänt för 3-4 miljarder, en summa som ligger i linje med våra egna prognoser.

– Man har ju ett visst finansieringsutrymme i och med att ekonomin växer. Om man finansierar allt man gör får man över tid ett växande överskott.

– Vi ser en turbulens internationellt men till skillnad från tidigare ser det ut som om svensk ekonomi står sig väl. Och förhoppningen är att effekterna i Sverige blir begränsade, sade Anders Borg i riksdagen. Han medgav också att den starka svenska ekonomin innebär stora frestelser att genomföra åtgärder som inte är långsiktigt hållbara.

– Det är en klassisk situation för att begå misstag i den ekonomiska politiken, sade Borg och underströk att det inte går att bortse från risken för överhettning i den svenska ekonomin.

Att samla stora överskott i ladorna är inte meningsfullt, utan politiken bör inriktas på att minska överbeskattningen och öka effektiviteten i ekonomin.

Det skriver Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster i en kommentar till regeringens budget.

”Regeringen har nu ett gyllene tillfälle att slå in på det långsiktiga målet att sänka det totala skattetrycket till genomsnittlig EU-nivå kring 40 procent av BNP”, skriver han.