Lägre lön för utlandsfödda

LO har gjort en utredning som visar att medellönen för anställda som är födda i utlandet i genomsnitt är 2.000 kronor lägre än för anställda födda i Sverige.

Lägst är lönerna för födda i Afrika, Asien och Sydamerika, som har nästan 4.000 kronor lägre medellön än de svenskfödda.

Men det är inte i första hand lönediskriminering av utlandsfödda som ligger bakom löneskillnaderna. Till största delen kan de förklaras av att andelen i lågavlönade arbetarjobb är större bland de utlandsfödda. Skillnaden förklaras också till stor del av hur länge man varit i Sverige och inom vilken sektor man jobbar.

– Diskrimineringen sker i stället ofta i anställningsögonblicket, tror LO:s avtalssekreterare Erland OIauson.

Han vill därför ha ett ökat fackligt inflytande över anställningsprocessen och avtal som reglerar hur rekrytering av personal ska gå till, där en gemensam kravspecifikation för jobbet som ska tillsättas avgör vem som får jobbet i stället för vad man heter och var man kommer ifrån. Inte för att han vill påstå att facket skulle vara mindre fördomsfullt är arbetsgivarna:

– Nej, men det är svårt att låta fördomar styra besluten om man måste förklara för facket varför man avviker från en sådan kravspecifikation, säger Olauson.

– Men det här är ett område som arbetsgivarna hittills hårt slagit vakt om, så jag inser att det är ett kontroversiellt förslag.

De löneskillnader som LO-rapporten ändå konstaterat mellan människor födda i Sverige respektive i utlandet blir mindre ju heterogenare grupper man jämför. Jämförs arbetare med arbetare var skillnaden i medellön 900 kronor år 2003.

Delar man in gruppen utlandsfödda arbetare utifrån vilket decennium de kom till Sverige blir bilden annorlunda. De arbetare som invandrat under 1970-talet har medellöner som ligger 300 kronor över de svenskföddas.

– Men på 1970-talet hade vi en arbetskraftsinvandring. Nu är en stor andel flyktingar.

LO-rapporten konstaterar också att det tar längre tid för en utlandsfödd arbetare att nå upp till maxlönerna. En svenskfödd kan räkna med att nå dit på 15-16 år medan en utlandsfödd får vänta i ytterligare 10-15 år.

– En förklaring är att de utlandsfödda har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och tvingas till tillfälliga låglönejobb i början. Den kunskap och erfarenhet de har med sig tas inte tillvara, menar Olauson.

TT